< 2 Tessalonikerne 2 >

1 Men vi bede eder, Brødre! angående vor Herres Jesu Kristi Tilkommelse og vor Samling til ham,
Ei Pumapa Jisua juong nôkna rang le a kôm ei hong intûpna rang roia han: ka lâibungngei le sarnungei, nangni ke ngên ani,
2 at I ikke i en Hast må lade eder bringe fra Besindelse eller forskrække hverken ved nogen Ånd eller ved nogen Tale eller Brev, der skulde være fra os, som om Herrens Dag var lige for Hånden.
Pumapa Nikhuo chu atung zoi tiin ratha chongphuongin mini, thurchi misîrin mini, kin lekhamuthuon sikin mini, abairalin nin mindonna minjêlin le nin jâminzal kelen no roi.
3 Lad ingen bedrage eder i nogen Måde; thi først må jo Frafaldet komme og Syndens Menneske åbenbares, Fortabelsens Søn,
Kho anga lampuia khom tutên nangni huong no rese ngei. Inhelna nûktak le Puoloipa Inkhat, meidîla paia om rangpu hah ahong inlang mâka chu ha Nikhuo hah tung no nih.
4 han, som sætter sig imod og ophøjer sig over alt. hvad der kaldes Gud eller Helligdom, så at han sætter sig i Guds Tempel og udgiver sig selv for at være Gud.
Ama han pathiena ânbê murdi aninônchu biekna neinun murdi doi a ta, male amananâkin an chunga omin inpâk atih. Pathien Biekin tena luo sên insung a ta, Pathien'n inbê atih.
5 Komme I ikke i Hu, at jeg sagde eder dette, da jeg endnu var hos eder?
Nin lâia ko om lâihan ma roi ngei murdi hah nangni ki ril ngâi ti nin riettit khâi loi mini?
6 Og nu vide I, hvad der holder ham tilbage, indtil han åbenbares i sin Tid.
Atûn ala hongtung loina rangin imini ala khapa, maha nin riet. Hanchu azora taka Puoloipa Inkhat hah hong inlang atih.
7 Thi Lovløshedens Hemmelighed virker allerede, kun at den, som nu holder tilbage, først må komme af Vejen
Misîrtheiloi Puoloina ha chu atûn hin khom inthupin sin a tho tir zoi ani, aniatachu asûrmintang ngâipu ha a lampui renga lâkpaiin aom mâka chu ahongtung rang hah hongtung no ni.
8 og da skal den lovløse åbenbares, hvem den Herre Jesus skal dræbe med sin Munds Ånde og tilintetgøre ved sin Tilkommelses Åbenbarelse,
Hanchu Puoloipa Inkhat hah hong inlâr a ta, hannirese Pumapa Jisua a juong nôk tena chu a bâiruhu ântêr lehan ama hah that a ta, male minmang atih.
9 han, hvis Komme sker ifølge Satans Kraft, med al Løgnens Magt og Tegn og Undere
Ma Puoloipa Inkhat hah Soitan ranak râtna leh hong suok a ta, sininkhêlngei le kamâmruoingei arothol jât tamtak sin a ta,
10 og med alt Uretfærdigheds Bedrag for dem, som fortabes, fordi de ikke toge imod Kærligheden til Sandheden, så de kunde blive frelste.
male ânmangrip rang ngei chunga huongna siettak jât dadang mang atih. An inmangripna rang abi chu sanminringa an omna rang chongtak hah an modôm loi sik le lungkham an mu loi sika ani.
11 Og derfor sender Gud dem kraftig Vildfarelse, så at de tro Løgnen,
Masikin chongnôk an iemna rangin Pathien'n dikloina sinthotheina ranak an kôm a tîra.
12 for at de skulle dømmes, alle de, som ikke troede Sandheden, men fandt Behag i Uretfærdigheden.
Asikchu tutu khom chongtak iem loia, sietna tienga râisâninshak uol ngei han theiloi an chang theina rangin ani.
13 Men vi ere skyldige at takke Gud altid for eder, I af Herren elskede Brødre! fordi Gud har udvalgt eder fra Begyndelsen til Frelse ved Åndens Helligelse og Tro på Sandheden,
Pumapa'n a lungkham ngâi nangni, lâibungngei le sarnungei, nangni rangin zoratin Pathien kôm râisânchong kin misîr ngêt ngâi ani. Ratha sinthotheinân a mi inthieng ni rang le chongtaka nan taksônna sika sanminringna chang masa rangin Pathien'n nangni thang ani.
14 hvortil han kaldte eder ved vort Evangelium, for at I skulde vinde vor Herres Jesu Kristi Herlighed.
Pathien'n ma nin kôma Thurchi Sa kin misîr sai renga han nangni a koia; ei Pumapa Jisua Khrista kôma roiinpuina nin man rangtum hah chang rangin nangni a koi ani.
15 Så står da fast, Brødre! og holder fast ved de Overleveringer, hvori I bleve oplærte, være sig ved vor Tale eller vort Brev.
Masikin, kin lâibungngei le sarnungei, inding det ungla, thurchi misîr le lekhamuthuona chongtak nangni kin minchu ngei hah anruonin mutu mindet tit roi.
16 Men han selv, vor Herre Jesus Kristus og Gud vor Fader, som har elsket og givet os en evig Trøst og et godt Håb i Nåde, (aiōnios g166)
Ei Pumapa Jisua Khrista nanâk le Pathien ei Pa, mi lungkhamna le mi moroina inthûlngâiloi hâina le sabeina det mi pêkpu han, (aiōnios g166)
17 han trøste eders Hjerter og styrke eder i al god Gerning og Tale!
sin asa tho bang rang le asa ti rangin nin mulungrîlngei mohôkin nangni man rât rese.

< 2 Tessalonikerne 2 >