Salme 95

1 Kom, lad os juble for HERREN, raabe af fryd for vor Frelses Klippe,

Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.

2 møde med Tak for hans Aasyn, juble i Sang til hans Pris!

Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.

3 Thi HERREN er en vældig Gud, en Konge stor over alle Guder;

Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.

4 i hans Haand er Jordens Dybder, Bjergenes Tinder er hans;

Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;

5 Havet er hans, han har skabt det, det tørre Land har hans Hænder dannet.

hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.

6 Kom, lad os bøje os, kaste os ned, knæle for HERREN, vor Skaber!

Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.

7 Thi han er vor Gud, og vi er det Folk, han vogter, den Hjord, han leder. Ak, lytted I dog i Dag til hans Røst:

Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.

8 »Forhærder ej eders Hjerte som ved Meriba, som dengang ved Massa i Ørkenen,

O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

9 da eders Fædre fristede mig, prøved mig, skønt de havde set mit Værk.

där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.

10 Jeg væmmedes fyrretyve Aar ved denne Slægt, og jeg sagde: Det er et Folk med vildfarne Hjerter, de kender ej mine Veje.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: "De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar."

11 Saa svor jeg da i min Vrede: De skal ikke gaa ind til min Hvile!«

Så svor jag då i min vrede: "De skola icke komma in i min vila."