< Salme 74 >

1 En Maskil af Asaf. Hvorfor har du, Gud, stødt os bort for evigt, hvi ryger din Vrede mod Hjorden, du røgter?
Aw Khawsa, kawtih kumqui dyna nani qoek khqi? Ikawtih na qamno a sainaak awhkaw tuukhqik khan awh nak kaw a so aih.
2 Kom din Menighed i Hu, som du fordum vandt dig, — du udløste den til din Ejendoms Stamme — Zions Bjerg, hvor du har din Bolig.
Ak kqym awhkaw thlang nak thlaihkhqi, namah ing tlan hyk ti, nang a qo ak pang thlangkhqi na awmnaak Zion tlang ce poek cang lah thoeih ti.
3 Løft dine Fjed til de evige Tomter: Fjenden lagde alt i Helligdommen øde.
Vawhkaw kumqui dy ak plawcikhqi, na hun ciim awh na qaalkhqi ing a hawlaw vawhkaw seetnaak boeih benna nak kaw hawi lah.
4 Dine Fjender brøled i dit Samlingshus, satte deres Tegn som Tegn deri.
Nang ing kaimih na ning hqumnaak hun awh na qaalkhqi ing khy am kqang unawh; a mimah ang dyih hun simhatnaak ce ling uhy.
5 Det saa ud, som naar man løfter Økser i Skovens Tykning.
Kqawng thing ak ding khyng ce hqaica ing a hlam sih amyihna awm uhy.
6 Og alt det udskaarne Træværk der! De hugged det sønder med Økse og Hammer.
Kut ing ami suk biit biit ik-oeihkhqi boeih hqaica ing deh pheng uhy.
7 Paa din Helligdom satte de Ild, de skændede og nedrev dit Navns Bolig.
Na hun ciim ce dawi unawh tluk sak uhy; Nang ming a awmnaak hun ce tyih awm sak uhy.
8 De tænkte: »Til Hobe udrydder vi dem!« De brændte alle Guds Samlingshuse i Landet.
Ak kawk khuiawh, “A cuna nawi hoem u sih!” ti uhy. Qam khui awhkaw Khawsa bawknaak imkhqi boeih ce dawi uhy.
9 Vore Tegn, dem ser vi ikke, Profeter findes ej mer; hvor længe, ved ingen af os.
Kawpoek kyi hatnaak kaimih a venawh ikawmyih awm am awm hy; tawnghakhqi awm am awm voel hawh nawh, handy nu vemyihna a awm khing kaw tice u ingawm am sim hy.
10 Hvor længe, o Gud, skal vor Modstander smæde, Fjenden blive ved at haane dit Navn?
Aw Khawsa, handy awh nu na qaalkhqi ing anik kqawn set kaw? anik qaalnaak ing nang ming ce kqawn seet hly let hawh unawh nu?
11 Hvorfor holder du din Haand tilbage og skjuler din højre i Kappens Fold?
Ikawtih nak tang kut ben ce nak dawh tlaih? Na hibai ak khui awhkawng na kut ce soeng nawhtaw cekkhqi ce him hlah.
12 Vor Konge fra fordums Tid er dog Gud, som udførte Frelsens Værk i Landet.
Cehlai, Aw Khawsa nang taw ak kqym awhkawng kai a sangpahrang na awm hyk ti; nang ing khawmdek awh hulnaak hawlaw hyk ti.
13 Du kløvede Havet med Vælde, knuste paa Vandet Dragernes Hoved;
Nang ing ni tuicunli ce nak thaawmnaak ing pek a bo nawh, tui khuiawh ak awm qaihkhqui a lukhqi ce kqek pe sak hyk ti.
14 du søndrede Hovederne paa Livjatan og gav dem som Æde til Ørkenens Dyr;
Nang ing ni Leviathan a lukhqi ve vyk pe kqek kqek nawh qamkoh awhkaw qamsa ham buh na be hyk ti.
15 Kilde og Bæk lod du vælde frem, du udtørred stedseflydende Strømme;
Nang ing ni tui bym ingkaw lawngca tuikhqi phyt sak nawh; lawngnu tuipakhqi awm kak sak qup qup hyk ti.
16 din er Dagen, og din er Natten, du grundlagde Lys og Sol,
Khawkdai ve nang a koena awm nawh, khawmthan awm nang a koe ni; nang ing khawmik ingkaw pihla ce sai hyk ti.
17 du fastsatte alle Grænser paa Jord, du frembragte Sommer og Vinter.
Nang ing ni khawmdek awhkaw a qi a mawngkhqi boeih na syn hy; khawhqai ingkaw chikca awm sai hyk ti.
18 Kom i Hu, o HERRE, at Fjenden har haanet, et Folk af Daarer har spottet dit Navn!
Aw Bawipa, na qaal ing ikawmyihna ani thenaak tice sim loet lah, thlakqawkhqi ing nang ming ami seet ami bat ce.
19 Giv ikke Vilddyret din Turteldues Sjæl, glem ikke for evigt dine armes Liv;
Na kqukkqu a hqingnaak ce qam sak tlungkhqi venawh koeh pe; namah a khawdeng khuikha thlangkhqi a hqingnaak kumqui dyna koeh hilh.
20 se hen til Pagten, thi fyldte er Landets mørke Steder med Voldsfærds Boliger.
Na paipi ce sim lah, kawtih khawboe seetnaak ing qam khui awhkaw thannaak boeih ce sing hawh hy.
21 Lad ej den fortrykte gaa bort med Skam, lad de arme og fattige prise dit Navn!
Ak khuikha thlangkhqi ak kawboet ce sing hawh hy, khawdengkhqi ingkaw ak voethlauhkhqi ing nang ming ce kyihcah lah u seh.
22 Gud, gør dig rede, før din Sag, kom i Hu, hvor du stadig smædes af Daarer,
Aw Khawsa, hang dyi nawhtaw na ik-oeih sai ce hul lah; thlakqawkhqi ing a poepa na ani thenaak ce sim loet lah.
23 lad ej dine Avindsmænds Røst uænset! Ustandseligt lyder dine Fjenders Larm!
Na qaalkhqi a tym awi ce ang ngai ngak kana koeh awm, a boet kana ak khy ak kqang na qaalkhqi ak awi ce.

< Salme 74 >