< Salme 7 >
1 En Sjiggajon af David, som han sang for HERREN i anledning af Benjaminiten Kusj's Ord.
En sång av David, som han sjöng till HERREN för benjaminiten Kus' ords skull.
2 HERRE min Gud, jeg lider paa dig, frels mig og fri mig fra hver min Forfølger,
HERRE, min Gud, till dig tager jag min tillflykt; fräls mig från alla mina förföljare och rädda mig,
3 at han ej som en Løve skal rive mig sønder, bortrive, uden at nogen befrier.
så att de icke, såsom lejon, sönderslita min själ och rycka bort henne utan räddning.
4 HERRE min Gud, har jeg handlet saa, er der Uret i mine Hænder,
HERRE, min Gud, har jag gjort sådant, och är orätt i mina händer,
5 har jeg voldet dem ondt, der holdt Fred med mig, uden Aarsag gjort mine Fjender Men,
har jag med ont vedergällt ned som höll frid med mig eller plundrat den som var min ovän utan sak,
6 saa forfølge og indhente Fjenden min Sjæl, han træde mit Liv til Jorden og kaste min Ære i Støvet. (Sela)
så förfölje fienden min själ och tage henne fatt och trampe mitt liv till jorden och lägge min ära i stoftet. (Sela)
7 HERRE, staa op i din Vrede, rejs dig imod mine Fjenders Fnysen, vaagn op, min Gud, du sætte Retten!
Stå upp, HERRE, i din vrede, res dig mot mina ovänners raseri och vakna upp till min hjälp, du som har påbjudit dom.
8 Lad Folkeflokken samles om dig, tag Sæde over den hist i det høje!
Må folkens församling omgiva dig, och må du över den vända åter till höjden.
9 HERREN dømmer Folkeslag. Mig dømme du, HERRE, efter min Retfærd og Uskyld!
HERREN håller dom över folken; skaffa mig rätt, HERRE, efter min rättfärdighet och ostrafflighet.
10 Paa gudløses Ondskab gøre du Ende, støt den retfærdige, du, som prøver Hjerter og Nyrer, retfærdige Gud.
Låt de ogudaktigas ondska få en ände, men håll den rättfärdige vid makt; ty du, som prövar hjärtan och njurar, är en rättfärdig Gud.
11 Mit Skjold er hos Gud, han frelser de oprigtige af Hjertet;
Min sköld är i Guds hand; han frälsar de rättsinniga.
12 retfærdig som Dommer er Gud, en Gud, der hver Dag vredes.
Gud är en rättfärdig domare och en Gud som dagligen vredgas.
13 Visselig hvæsser han atter sit Sværd, han spænder sin Bue og sigter;
Om någon icke vill omvända sig, så vässer han sitt svärd, sin båge spänner han och gör den redo;
14 men mod sig selv har han rettet de dræbende Vaaben, gjort sine Pile til brændende Pile.
och han riktar mot honom dödande skott, sina pilar gör han brinnande.
15 Se, han undfanger Tomhed, svanger med Ulykke føder han Blændværk;
Se, denne är i födsloarbete med fördärv, han går havande med olycka, men han föder ett intet.
16 han grov en Grube, han huled den ud, men faldt i den Grav, han gjorde.
Han gräver en grop och gör den djup, men han faller själv i den grav som han gräver.
17 Ulykken falder ned paa hans Hoved, hans Uret rammer hans egen Isse. Jeg vil takke HERREN for hans Retfærd, lovsynge HERREN den Højestes Navn.
Den olycka han tänkte vålla vänder tillbaka på hans huvud, och över hans hjässa kommer hans ondska. Jag vill tacka HERREN efter hans rättfärdighet och lovsjunga HERRENS, den Högstes, namn. Se Ära i Ordförkl.