< Salme 65 >
1 Til Sangmesteren. En Salme af David. En Sang.
Kathutkung: Devit Oe Cathut pholennae niyah na ring, lawkkamnae teh nang koe ka sak awh han.
2 Lovsang tilkommer dig paa Zion, o Gud, dig indfrier man Løfter, du, som hører Bønner;
Oe, ratoumnae lawk kathaikung, tami pueng nang koe a tho awh han.
3 alt Kød kommer til dig, naar Brøden tynger.
Payonnae ni na taran teh, kâtapoenae ni na ka tâ nakunghai, kaimae yonnae hah nang ni yontha pouh toe.
4 Vore Overtrædelser blev os for svare, du tilgiver dem.
Na thongma dawk ao thai nahan, nang koe hnai hanlah na rawi e tami yawkahawi e lah ao. Na im hawinae hoi na bawkim hawinae dawk ka lungkuep han toe.
5 Salig den, du udvælger, lader bo i dine Forgaarde! Vi mættes af dit Huses Rigdom, dit Tempels Hellighed.
Lannae dawk kângairu hnosak e lahoi na pato han. Oe ka rungngangnae Cathut, nang teh talîpui namran lah kaawmnaw hoi, talai poutnae koe kaawmnaw hoi,
6 Du svarer os underfuldt i Retfærd, vor Frelses Gud, du Tilflugt for den vide Jord, for fjerne Strande,
thaonae hoi kamthoup niteh, thaonae hoi monnaw kacaksakkung,
7 du, som grundfæster Bjerge med Vælde, omgjordet med Kraft,
Ka cairing lahun e talîpui hoi tuicapa ka thaw lahun e hoi, tamimaya ruengruengtinae karoumsakkung, lah na o.
8 du, som dæmper Havenes Brusen, deres Bølgers Brusen og Folkefærds Larm,
Ahla poungnae koe kaawmnaw nihai, na mitnoutnae hah a taki awh. Amom tangmin kaphatnaw koe konawmnae na phu sak.
9 saa Folk ved Verdens Ende gruer for dine Tegn; hvor Morgen og Aften oprinder, bringer du Jubel.
Talai heh na rip teh, kho thouk na rak sak teh, tui hoi ka kawi e Cathut e palangnaw hah tawntanae hoi na pathoup. Hottelah, talai heh na pathoup teh, talai van kaawmnaw a pawhik na rakueng pouh.
10 Du saa til Landet, vanded det, gjorde det saare rigt, Guds Bæk er fuld af Vand, du bereder dets Korn,
Laikongnaw hah tui na awi teh, laikawknaw hah na cak sak. Khotui hoi na nem sak teh, caticamu ka paw e naw hah yawhawi ouk na poe.
11 du vander dets Furer, jævner knoldene, bløder det med Regn, velsigner dets Sæd.
A kumnaw hah na hawinae hoi na ramuk teh, na khoknaw ni a thâw a lawi sak.
12 Med din Herlighed kroner du Aaret, dine Vognspor flyder af Fedme;
Kahrawng e thingkung ni dik kahringcalah ao teh, monruinaw hai a lunghawi awh.
13 de øde Græsgange flyder, med Jubel omgjordes Højene; Engene klædes med Faar, Dalene hylles i Korn, i Jubel bryder de ud og synger!
Pho kahringnaw onae koe saringnaw akawi teh, ayawn hai rawca kung hoi akawi teh, konawm laihoi la a sak awh.