Salme 60

1 Til Sangmesteren. Al-sjusjan-edut. En Miktam af David til Indøvelse,

Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om ett gyldene rosenspann, till att lära; Då han stridt hade med de Syrer i Mesopotamien, och med de Syrer af Zoba; då Joab omvände, och slog de Edomeer i saltdalenom, tolftusend. Gud, du som oss bortdrifvit och förstrött hafver, och vast vred, trösta oss igen.

2 dengang han kæmpede med Aram-Naharajim og Aram-Zoba, og Joab vendte tilbage og slog Edomiterne i Saltdalen, 12 000 Mand.

Du, som jordena hafver berört och remna låtit, hela hennes refvor, den så förfallen är.

3 Gud, du har stødt os fra dig, nedbrudt os, du vrededes — vend dig til os igen;

Ty du hafver bevist dino folke ett hårdt ting; du hafver gifvit oss en dryck vin, att vi omkullfalla måste.

4 du lod Landet skælve, slaa Revner, læg nu dets Brist, thi det vakler!

Men du hafver dock gifvit ett tecken dem som dig frukta; hvilket de uppreste, att de skulle säkre vara. (Sela)

5 Du lod dit Folk friste ondt, iskænked os døvende Vin.

På det dine vänner skola förlöste varda; så hjelp nu med dine högra hand, och hör oss.

6 Dem, der frygter dig, gav du et Banner, hvorhen de kan fly for Buen. (Sela)

Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill dela Sichem, och afmäta Succoths dal.

7 Til Frelse for dine elskede hjælp med din højre, bønhør os!

Gilead är min, min är Manasse; Ephraim är mins hufvuds magt; Juda är min Förste.

8 Gud talede i sin Helligdom: »Jeg vil udskifte Sikem med Jubel, udmaale Sukkots Dal;

Moab är mitt tvättekar; mina skor sträcker jag utöfver Edom; Philistea fägnar mig.

9 mit er Gilead, mit er Manasse, Efraim er mit Hoveds Værn, Juda min Herskerstav,

Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho leder mig intill Edom?

10 Moab min Vaskeskaal, paa Edom kaster jeg min Sko, over Filisterland jubler jeg.«

Skall icke du göra det, Gud, som oss bortdrifver; och icke utdrager, Gud, med vår här?

11 Hvo bringer mig hen til den faste Stad, hvo leder mig hen til Edom?

Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskors hjelp är fåfäng.

12 Har du ikke, Gud, stødt os fra dig? Du ledsager ej vore Hære. Giv os dog Hjælp mod Fjenden! Blændværk er Menneskers Støtte. Med Gud skal vi øve vældige Ting, vore Fjender træder han ned!

Med Gudi vilje vi mägtig ting göra; han skall underträda våra fiendar.