< Salme 50 >

1 En Salme af Asaf. Gud, Gud HERREN taled og stævnede Jorden hid fra Sol i Opgang til Sol i Bjærge;
Pakai loupipen ama chu Pathen ahin, chuleh aman thu asei e; Niso namun apat nilhumna munho gei in mihem hina a kingailut na dol akoule jing e.
2 fra Zion, Skønhedens Krone, viste Gud sig i Straaleglans
Zion mol’a kon’in amelhoina bulhingset’in Pathen loupina chun ahinsalvah’in ahi.
3 — vor Gud komme og tie ikke! — Foran ham gik fortærende Ild, omkring ham rasede Storm;
Ipathen’u ahung lhung tai Ama thipbeh’in aumpoi, alamlhahna a thiljouse mei in akavam gamtai, chuleh avel’ah huipi nasatah anung’in ahi.
4 han stævned Himlen deroppe hid og Jorden for at dømme sit Folk:
Aman a mite chung’a athutanna veding’in chunglang’a vanho le leiset akou in ahi.
5 »Saml mig mine fromme, der sluttede Pagt med mig ved Ofre!«
“Kahenga kilhaina bol’a kitepna kasemkhom pi tahsan umtah kamite chu kaheng a hin pui lut uvin.”
6 Og Himlen forkyndte hans Retfærd, at Gud er den, der dømmer. (Sela)
Chuleh vanho jouse’n athudihna phongdoh uhen, ajeh chu Pathen amatah thutan’a pang ding ahi.
7 Hør, mit Folk, jeg vil tale, Israel, jeg vil vidne imod dig, Gud, din Gud er jeg!
“Vo kamite kathuseihi ngai uvin, Vo Israel nangma douna kathilgon aum’e, keima hi na Pathen chu kahi!
8 Jeg laster dig ikke for dine Slagtofre, dine Brændofre har jeg jo stadig for Øje;
Kilhaina nabolna ho leh pumgo thilto nabol ho chuleh tang lou a nathilpeh jingho chung’a hin keiman lungphatmo na kaneipoi.
9 jeg tager ej Tyre fra dit Hus eller Bukke fra dine Stalde;
Ahin keiman nabonghon lah’a kon’a hiche bongchal ahin, nakelhon lah’a kon kelcha jongchu kangaicha dehpoi.
10 thi mig tilhører alt Skovens Vildt, Dyrene paa de tusinde Bjerge;
Ajeh chu gammang lah’a ganhing jouse kei a ahin, chuleh mol le lhang jouse’a bong ho jouse jong kei a ahi.
11 jeg kender alle Bjergenes Fugle, har rede paa Markens Vrimmel.
Keiman mol jouse chung’a vacha jouse kahen, chuleh gamlah’a ganhing ho jouse jong keija ahi.
12 Om jeg hungred, jeg sagde det ikke til dig, thi mit er Jorderig og dets Fylde!
Keima hi gilkel thei anahi jeng tajong leng nangma kom’a kasei angaipoi, ajeh chu vannoi leiset chung’a thil ijakai aumho jouse hi kei a ahi.
13 Mon jeg æder Tyres Kød eller drikker Bukkes Blod?
Keiman bongchal ho sa kaneh a, kelcha ho thisan kadon khah em?
14 Lovsang skal du ofre til Gud og holde den Højeste dine Løfter.
Nang’in thangvahna hi kilhaina in mang’in, chuleh Hatchungnung kom’a nakitepna chu nit in.
15 Og kald paa mig paa Nødens Dag; jeg vil udfri dig, og du skal ære mig,
Chule genthei nikho’n keima neihin kouvin, keiman nahuhdoh ingting nang’in neichoi-at ding ahi.”
16 Men til Den gudløse siger Gud: Hvi regner du op mine Bud og fører min Pagt i Munden,
Ahinlah miphaloute kom’a Pathen’in hitihin asei e: “nang’in ka daan thu kakitepna chu naboi pi khoh ham?
17 naar du dog hader Tugt og kaster mine Ord bag din Ryg?
Ajeh chu kahilna na la najuipon kathumop jong lahlou in nakoi e.
18 Ser du en Tyv, slaar du Følge med ham, med Horkarle holder du til,
Nang’in guchaho namu teng napahcha in chuleh jonthanghoi bolt e nakivop pi ji'e.
19 slipper Munden løs med ondt, din Tunge bærer paa Svig.
Nakam sunga thujou adimset’in, nalei chu thujou jengseh seinan namang’in ahi.
20 Du sidder og skænder din Broder, bagtaler din Moders Søn;
Muntin in natou len nanu a kona napenpi nasopipa jengjong jouthun naheh se lei.
21 det gør du, og jeg skulde tie, og du skulde tænke, jeg er som du! Revse dig vil jeg og gøre dig det klart.
Nangma hitobang’a nakimanchah sung’in thipbeh in kaum’in ahileh keiman kanahsah lou dan’in nagel’in, tuvang hin nachung’a themmo kahinchan’a hichengse pum’a hi kahingih nahitai, nangma douna kahinlhunsah hou hi kagollha tai.
22 Mærk jer det, I, som glemmer Gud, at jeg ikke skal rive jer redningsløst sønder.
Ei sumilho jouse kisih un, achuti loule Keiman kabotel ding nahiuve, chule koiman nakithopi loudiu ahi.
23 Den, der ofrer Taksigelse, ærer mig; den, der agter paa Vejen, lader jeg se Guds Frelse.
Ahinlah kilhaina thilto khel’a thangvahna eipe’a chun eichoisang tahbeh ahi. Kalamlhahna a naumjingleh Pathen mihuhhingna chu kamusah ding nahi”

< Salme 50 >