< Salme 122 >

1 Sang til Festrejserne. Af David. Jeg frydede mig, da de sagde til mig: »Vi drager til HERRENS Hus!«
En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;
2 Saa staar vore Fødder da i dine Porte, Jerusalem,
Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.
3 Jerusalem bygget som Staden, hvor Folket samles;
Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;
4 thi didop drager Stammerne, HERRENS Stammer: en Vedtægt for Israel om at prise HERRENS Navn.
Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.
5 Thi der staar Dommersæder, Sæder for Davids Hus.
Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.
6 Bed om Jerusalems Fred! Ro finde de, der elsker dig!
Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.
7 Der raade Fred paa din Mur, Tryghed i dine Borge!
Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.
8 For Brødres og Frænders Skyld vil jeg ønske dig Fred,
För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.
9 for HERREN vor Guds Hus's Skyld vil jeg søge dit Bedste.
För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.

< Salme 122 >