Ordsprogene 1
1 Ordsprog af Salomo, Davids Søn, Israels Konge.
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 Af dem skal man lære Visdom forstandig Tale,
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 tage mod Tugt, som gør klog, mod Retfærdighed, Ret og Retsind;
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 de skal give tankeløse Klogskab, ungdommen Kundskab og Kløgt;
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 den vise høre og øge sin Viden, den forstandige vinde sig Levekunst;
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 de skal lære at tyde Ordsprog og Billeder, de vises Ord og Gaader.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 HERRENS Frygt er Kundskabs begyndelse, Daarer ringeagter Visdom og Tugt.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 Hør, min Søn, paa din Faders Tugt, opgiv ikke din Moders Belæring.
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 thi begge er en yndig Krans til dit Hoved og Kæder til din Hals.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 Min Søn, sig nej, naar Syndere lokker!
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 Siger de: »Kom med, lad os lure paa den fromme, lægge Baghold for sagesløs, skyldfri Mand!
Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 Vi vinder os Gods og Guld, vi fylder vore Huse med Rov.
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 Gør fælles Sag med os; vi har alle fælles Pung!«
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
15 — min Søn, gaa da ikke med dem, hold din Fod fra deres Sti;
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 thi deres Fødder løber efter ondt, de haster for at udgyde Blod.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Thi det er unyttigt at udspænde Garnet for alle Fugles Øjne;
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 de lurer paa eget Blod, lægger Baghold for eget Liv.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 Saa gaar det enhver, der attraar Rov, det tager sin Herres Liv.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Visdommen raaber paa Gaden, paa Torvene løfter den Røsten;
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 oppe paa Murene kalder den, tager til Orde i Byen ved Portindgangene:
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 Hvor længe vil I tankeløse elske Tankeløshed, Spotterne finde deres Glæde i Spot og Daarerne hade Kundskab?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Vend eder til min Revselse! Se, jeg lader min Aand udvælde for eder, jeg kundgør eder mine Ord:
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Fordi jeg raabte og I stod imod, jeg vinked og ingen ænsed det,
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 men I lod haant om alt mit Raad og tog ikke min Revselse til jer,
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 derfor ler jeg ved eders Ulykke, spotter, naar det, I frygter, kommer,
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 naar det, I frygter, kommer som Uvejr, naar eders Ulykke kommer som Storm, naar Trængsel og Nød kommer over jer.
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Da svarer jeg ej, naar de kalder, de søger mig uden at finde,
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 fordi de hadede Kundskab og ikke valgte HERRENS Frygt;
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 mit Raad tog de ikke til sig, men lod haant om al min Revselse.
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 Frugt af deres Færd skal de nyde og mættes med egne Raad;
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 thi tankeløses Egensind bliver deres Død, Taabers Sorgløshed bliver deres Undergang;
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 men den, der adlyder mig, bor trygt, sikret mod Ulykkens Rædsel.
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
