< Ordsprogene 18 >
1 Særlingen søger et Paaskud, med Vold og Magt vil han Strid.
Den som lust hafver till att komma tvedrägt åstad, han söker efter träto, ehvar han kan.
2 Taaben ynder ej Indsigt, men kun, at hans Tanker kommer for Lyset.
En dåre hafver icke lust till förstånd, utan till hvad han hafver i hjertat.
3 Hvor Gudløshed kommer, kommer og Spot, Skam og Skændsel følges.
Der den ogudaktige råder, der kommer föraktelse och försmädelse med hån.
4 Ord i Mands Mund er dybe Vande, en rindende Bæk, en Visdomskilde.
Orden uti ens mun äro såsom djup vatten, och vishetenes källa är en full ström.
5 Det er ilde at give en skyldig Medhold, saa man afviser skyldfris Sag i Retten.
Det är icke godt att se till dens ogudaktigas person, till att nedertrycka den rättfärdiga i domen.
6 Taabens Læber fører til Trætte, hans Mund raaber højt efter Hug,
Ens dåras läppar komma med kif, och hans mun far efter hugg.
7 Taabens Mund er hans Vaade, hans Læber en Snare for hans Liv.
Ens dåras mun skämmer sig sjelf, och hans läppar fånga hans egen själ.
8 Bagtalerens Ord er som Lækkerbidskener, de synker dybt i Bugen.
Ens lackares ord äro hugg, och de gå en genom hjertat.
9 Den, der er efterladen i Gerning, er ogsaa Broder til Ødeland.
Den som lat är i sitt arbete, han är hans broder som skada gör.
10 HERRENS Navn er et stærkt Taarn, den retfærdige løber derhen og bjærges.
Herrans Namn är ett fast slott; den rättfärdige löper dit, och varder beskärmad.
11 Den riges Gods er hans faste Stad, og tykkes ham en knejsende Mur.
Dens rikas gods är honom en fast stad, och såsom en hög mur allt omkring.
12 Mands Hovmod gaar forud for Fald, Ydmyghed forud for Ære.
Då en skall ett nederfall få, så varder hans hjerta tillförene stolt; och förr än man till äro kommer, måste man lida.
13 Om nogen svarer, førend han hører, regnes det ham til Daarskab og Skændsel.
Den som svarar förr än han hörer, honom är det en galenskap och skam.
14 Mands Mod udholder Sygdom, men hvo kan bære en sønderbrudt Aand?
Den som ett gladt hjerta hafver, han vet hålla sig uti sitt lidande; men när anden är bedröfvad, hvad kan en lida?
15 Den forstandiges Hjerte vinder sig Kundskab, de vises Øre attraar Kundskab.
Ett förståndigt hjerta vet hålla sig förnufteliga; och de vise höra gerna, att man förnufteliga handlar.
16 Gaver aabner et Menneske Vej og fører ham hen til de store.
Menniskones skänker göra honom rum, och hafva honom fram för de stora herrar.
17 Den, der taler først i en Trætte har Ret, til den anden kommer og gaar ham efter.
Hvar och en är i förstone i sine sak rätt; men kommer hans nästa dertill, så finner det sig.
18 Loddet gør Ende paa Trætter og skiller de stærkeste ad.
Lotten stillar träto, och skiljer emellan de mägtiga.
19 Krænket Broder er som en Fæstning, Trætter som Portslaa for Borg.
En broder, som fast står, han är såsom en fast stad; och de, som för hvarann strida, såsom en bom för ett slott.
20 Mands Bug mættes af Mundens Frugt, han mættes af Læbernes Grøde.
Enom man varder lönt efter som hans mun talat hafver, och han varder mättad af sina läppars frukt.
21 Død og Liv er i Tungens Vold, hvo der tøjler den, nyder dens Frugt.
Döden och lifvet står i tunganes våld; den henne älskar, han får äta af hennes frukt.
22 Fandt man en Hustru, fandt man Lykken og modtog Naade fra HERREN.
Den som ena ägta hustru finner, han finner godt, och får välsignelse af Herranom.
23 Fattigmand beder og trygler, Rigmand svarer med haarde Ord.
En fattig man talar med ödmjukhet; en rik man svarar stolteliga.
24 Med mange Fæller kan Mand gaa til Grunde, men Ven kan overgaa Broder i Troskab.
En trofast vän älskar mer, och står fastare, än en broder.