< Ordsprogene 15 >

1 Mildt svar stiller Vrede, saarende Ord vækker Nag.
Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 Vises Tunge drypper af Kundskab, Daarskab strømmer fra Taabers Mund.
De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 Alle Vegne er HERRENS Øjne, de udspejder onde og gode.
HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 Et Livets Træ er Tungens Mildhed, dens Falskhed giver Hjertesaar.
En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 Daare lader haant om sin Faders Tugt, klog er den, som tager Vare paa Revselse.
Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 Den retfærdiges Hus har megen Velstand, den gudløses Høst lægges øde.
Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 Vises Læber udstrør Kundskab, Taabers Hjerte er ikke ret.
De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 Gudløses Offer er HERREN en Gru, retsindiges Bøn har han Velbehag i.
De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 Den gudløses Færd er HERREN en Gru, han elsker den, der stræber efter Retfærd.
En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Streng Tugt er for den, der forlader Vejen; den, der hader Revselse, dør.
Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
11 Dødsrige og Afgrund ligger aabne for HERREN, endsige da Menneskebørnenes Hjerter. (Sheol h7585)
Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
12 Spotteren ynder ikke at revses, til Vismænd gaar han ikke.
Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 Glad Hjerte giver venligt Ansigt, ved Hjertesorg bliver Modet brudt.
Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 Den forstandiges Hjerte søger Kundskab, Taabers Mund lægger Vind paa Daarskab.
Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Alle den armes Dage er onde, glad Hjerte er stadigt Gæstebud.
Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Bedre lidet med HERRENS Frygt end store Skatte med Uro.
Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Bedre en Ret Grønt med Kærlighed end fedet Okse og Had derhos.
Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 Vredladen Mand vækker Splid, sindig Mand stiller Trætte.
En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 Den lades Vej er spærret af Tjørn, de flittiges Sti er banet.
Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 Viis Søn glæder sin Fader, Taabe til Menneske foragter sin Moder.
En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 Daarskab er Glæde for Mand uden Vid, Mand med Indsigt gaar lige frem.
I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Er der ikke holdt Raad, saa mislykkes Planer, de lykkes, naar mange raadslaar.
Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 Mand er glad, naar hans Mund kan svare, hvor godt er et Ord i rette Tid.
En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24 Den kloge gaar opad paa Livets Vej for at undgaa Dødsriget nedentil. (Sheol h7585)
Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol h7585)
25 Hovmodiges Hus river HERREN bort, han fastsætter Enkens Skel.
Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 Onde Tanker er HERREN en Gru, men hulde Ord er rene.
För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 Den øder sit Hus, hvem Vinding er alt; men leve skal den, der hader Gave.
Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 Den retfærdiges Hjerte tænker, før det svarer, gudløses Mund lader ondt strømme ud.
Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 HERREN er gudløse fjern, men hører retfærdiges Bøn.
HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 Milde Øjne fryder Hjertet, godt Bud giver Marv i Benene.
En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 Øret, der lytter til Livsens Revselse, vil gerne dvæle iblandt de vise.
Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Hvo Tugt forsmaar, lader haant om sin Sjæl, men Vid fanger den, der lytter til Revselse.
Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 HERRENS Frygt er Tugt til Visdom, Ydmyghed først og siden Ære.
HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.

< Ordsprogene 15 >