< Ordsprogene 12 >
1 At elske Tugt er at elske Kundskab, at hade Revselse er dumt.
Izay tia fananarana no tia fahalalana; Fa izay mandà anatra dia biby.
2 Den gode vinder Yndest hos HERREN, den rænkefulde dømmer han skyldig.
Ny tsara fanahy mahazo sitraka amin’ i Jehovah; Fa ny mamoron-tsain-dratsy hohelohiny.
3 Ingen staar fast ved Gudløshed, men retfærdiges Rod skal aldrig rokkes.
Tsy maha-tafatoetra ny olona ny haratsiana; Fa ny fakan’ ny marina tsy mba hihetsika.
4 En duelig Kvinde er sin Ægtemands Krone, en daarlig er som Edder i hans Ben.
Ny vehivavy tsara dia satro-boninahitry ny lahy; Fa ny vehivavy manao izay mahamenatra kosa dia tahaka ny lò ao anatin’ ny taolana.
5 Retfærdiges Tanker er Ret, gudløses Opspind er Svig.
Rariny ny hevitry ny marina; Fa fitaka ny fisainan’ ny ratsy fanahy.
6 Gudløses Ord er paa Lur efter Blod, retsindiges Mund skal bringe dem Frelse.
Ny tenin’ ny ratsy fanahy dia otrika ho enti-mandatsa-drà; Fa ny vavan’ ny marina hamonjy azy.
7 Gudløse styrtes og er ikke mer, retfærdiges Hus staar fast.
Haringana ny ratsy fanahy ka tsy ho ao intsony; Fa ny mpianakavin’ ny marina haharitra.
8 For sin Klogskab prises en Mand, til Spot bliver den, hvis Vid er vrangt.
Araka ny fahendren’ ny olona no hiderana azy; Fa izay meloka am-po dia hatao tsinontsinona.
9 Hellere overses, naar man holder Træl, end optræde stort, naar man mangler Brød.
Aleo ambany toetra, nefa manana mpanompo iray, Toy izay mihambo ho be voninahitra, nefa tsy manan-kohanina akory.
10 Den retfærdige føler med sit Kvæg, gudløses Hjerte er grumt.
Ny marina mitsimbina ny ain’ ny bibiny; Fa fahasiahana kosa no famindram-pon’ ny ratsy fanahy;
11 Den mættes med Brød, som dyrker sin Jord, uden Vid er den, der jager efter Tomhed.
Izay miasa ny taniny dia ho voky hanina; Fa izay manaraka ny olom-poana dia tsy ampy saina.
12 De ondes Fæstning jævnes med Jorden, de retfærdiges Rod holder Stand.
Ny mpanota maniry ny hazan’ ny ratsy fanahy; Fa ny fakan’ ny marina mitrebona.
13 I Læbernes Brøde hildes den onde, den retfærdige undslipper Nøden.
Amin’ ny fahotan’ ny molotra dia misy fandrika ahitan-doza; Fa ny marina ho afaka amin’ ny fahoriana.
14 Af sin Munds Frugt mættes en Mand med godt, et Menneske faar, som hans Hænder har øvet.
Ny vokatry ny vavan’ ny olona no mahavoky soa azy, Ary ny asan’ ny tànany hitsingerina aminy.
15 Daarens Færd behager ham selv, den vise hører paa Raad.
Ny lalan’ ny adala dia mahitsy eo imasony; Fa izay mino anatra no hendry.
16 En Daare giver straks sin Krænkelse Luft, den kloge spottes og lader som intet.
Ny fahasosoran’ ny adala dia fantatra miaraka amin’ izay; Fa izay mahatsindry fo amin’ ny fanalam-baraka no hendry.
17 Den sanddru fremfører, hvad der er ret, det falske Vidne kommer med Svig.
Izay olona mahatoky dia manambara ny rariny; Fa ny vavolombelona mandainga kosa miteny fitaka.
18 Mangens Snak er som Sværdhug, de vises Tunge læger.
Misy mandefalefa teny tsy tsaroana ka tonga toy ny fanindron’ ny sabatra; Fa ny lelan’ ny marina dia fanasitranana kosa.
19 Sanddru Læbe bestaar for evigt, Løgnetunge et Øjeblik.
Ny molotra marina ampitoerina ho mandrakizay; Fa ny lela mandainga dia indray mipi-maso monja.
20 De, som smeder ondt, har Svig i Hjertet; de, der stifter Fred, har Glæde.
Fitaka no ao am-pon’ izay mamoron-tsain-dratsy; Fa hafaliana no amin’ izay misaina fiadanana.
21 Den retfærdige times der intet ondt, gudløse oplever Vanheld paa Vanheld.
Tsy misy ratsy manjo ny marina; Fa heni-doza ny ratsy fanahy.
22 Løgnelæber er HERREN en Gru, de ærlige har hans Velbehag.
Fahavetavetana eo imason’ i Jehovah ny molotra mandainga; Fa izay olona mahatoky no ankasitrahany.
23 Den kloge dølger sin Kundskab, Taabers Hjerte udraaber Daarskab.
Ny olon-kendry tsy mba mampideradera fahalalana foana; Fa ny fon’ ny adala mamoaka fahadalana.
24 De flittiges Haand skal raade, den lade tvinges til Hoveriarbejde.
Ny tanan’ ny mazoto no hanapaka; Fa izay miraviravy tanana dia hampanompoina.
25 Hjertesorg bøjer til Jorden, et venligt Ord gør glad.
Ny alahelo ao am-pon’ ny olona dia mampitanondrika azy; Fa ny teny soa no mahafaly azy.
26 Den retfærdige vælger sin Græsgang, gudløses Vej vildleder dem selv.
Ny marina dia mitari-dalana ny namany; Fa ny alehan’ ny ratsy fanahy kosa no mampivily azy.
27 Ladhed opskræmmer intet Vildt, men kosteligt Gods faar den flittige tildelt.
Ny kamo tsy mety mihaza; Fa fananana soa ho an’ ny olona ny zoto.
28 Paa Retfærds Sti er der Liv, til Døden fører den onde Vej.
Amin’ ny lalan’ ny fahamarinana no misy fiainana, Ary ny tsi-fahafatesana no lalan-kalehany.