< Markus 14 >

1 Men to Dage derefter var det Paaske og de usyrede Brøds Højtid. Og Ypperstepræsterne og de skriftkloge søgte, hvorledes de med List kunde gribe og ihjelslaa ham.
Atuh hin lätnak pawi la nghngen am bawikia buhpawhnak pawi a pha vai amhmüp nghngihnak ni. Ktaiyü ktung he la thum jah mtheiki he naw, Jesuh man u lü ampyua ami mkhyühnak vaia lam suiki he.
2 Thi de sagde: “Ikke paa Højtiden, for at der ikke skal blive Oprør iblandt Folket.”
Cunsepi, “Pawi k’um üng ta am kya kawm, khyang he suksak khai he ni,” ami ti.
3 Og da han var i Bethania, i Simon den spedalskes Hus, kom der, medens han sad til Bords, en Kvinde, som havde en Alabastkrukke med ægte, saare kostbar Nardussalve; og hun sønderbrød Alabastkrukken og udgød den paa hans Hoved.
Jesuh Bethanih ngnam mnehkse mnehki Sihmona ima awmki. Buh a ei k’um üng nghuminu mat naw aphu küi alabasta sing’ui cun aphu küikia um üng abea lawpüi lü, um seih ak lü Jesuha lu khana a buih law.
4 Men der var nogle, som bleve vrede hos sig selv og sagde: “Hvortil er denne Spilde af Salven sket?
Acunüng awmki he avang naw am kyäpsak u lü, “Ivai hina sing’ui päihcaihsaki ni?
5 Denne Salve kunde jo være solgt for mere end tre Hundrede Denarer og være given til de fattige.” Og de overfusede hende.
Ahin hin ngui phya kthuma (kum mat hlawheia däm bawki phu naki) jawi lü m'yenkse he üng jah pet vai sü,” tia nghnumi ami pyenei.
6 Men Jesus sagde: “Lader hende være, hvorfor volde I hende Fortrædeligheder? Hun har gjort en god Gerning imod mig.
Cunsepi Jesuh naw, “Amäta ngaiha ti se. I vaia am nami pyenksaeiki ni? Hin naw ka phäha akdaw pawh ye se.
7 De fattige have I jo altid hos eder, og naar I ville, kunne I gøre vel imod dem; men mig have I ikke altid.
M'yenkseki he cun anglät se nami hlawnga ve hlü ye u se, anglätse nami ngaiha kcün üng nami jah kpüi theiki. Cunsepi kei cun anglätse nami hlawnga am ve hlü nawng.
8 Hun gjorde, hvad hun kunde; hun salvede forud mit Legeme til Begravelsen.
Hina nghnumi naw a khyaihca pawh ve; ka pumsa k’ut vaia kcün am a pha ham üng, ka ng’utnak vai pyang ve.
9 Sandelig, siger jeg eder, hvor som helst i hele Verden Evangeliet bliver prædiket, skal ogsaa det, som hun har gjort, omtales til hendes Ihukommelse.”
Akcanga ka ning jah mthehki, khawmdek khan naküta thangkdaw sang hünak naküt üng hina nghnumia a bilawh pi ani sümnak vaia pyen sih khai he ni,” a ti.
10 Og Judas Iskariot, en af de tolv, gik hen til Ypperstepræsterne for at forraade ham til dem.
Acunüng Judah Iskarot, xaleinghngih he üngka mat cun Jesuh ceng khaia ktaiyü ktung hea veia citki.
11 Men da de hørte det, bleve de glade og de lovede at give ham Penge; og han søgte, hvorledes han kunde faa Lejlighed til at forraade ham.
A pyen ami ngjak üng aktäa je na u lü, ngui ami pet vaia ami khyütamnak. Acunüng, Judah naw a jah kpanaksak vaia kcün suiki.
12 Og paa de usyrede Brøds første Dag, da man slagtede Paaskelammet, sige hans Disciple til ham: “Hvor vil du, at vi skulle gaa hen og træffe Forberedelse til, at du kan spise Paaskelammet?”
Nghngen am bawikia buhpawhnaka mhmüp kcük, lätnak toca he ami jah hnimnak khawia mhmüp üng, axüisaw he naw, “Lätnak pawi buh na einak vaia hawia ni kami va pyan vai na hlüei?” tia ami kthäh.
13 Og han sender to af sine Disciple og siger til dem: “Gaar ind i Staden, saa skal der møde eder en Mand, som bærer en Vandkrukke; følger ham;
Acunüng Jesuh naw axüisaw xawi nghngih jah tüi lü, “Mlüh k’uma va cit ni lü kpami mat k’am üng tui kawtki naw ning jah na khyum khai. Acun nani läk vai.
14 og hvor han gaar ind, der skulle I sige til Husbonden: Mesteren siger: Hvor er mit Herberge, hvor jeg kan spise Paaskelammet med mine Disciple?
A luhnaka im üng lut ni lü, ‘Saja naw, ka xüisaw he am lätnak pawi buh kami einak hmaih vai im hawia ni?’ ti ve nani ti vai.
15 Og han skal vise eder en stor Sal, opdækket og rede; og der skulle I berede det for os.”
Acunüng ani naw im khan angsawngnu, mi phäha avan küm khaia ami pyan päng ning jah mhmuh khai, acuia ei vai nami pyang vai” a ti.
16 Og hans Disciple gik bort og kom ind i Staden og fandt det, saaledes som han havde sagt dem; og de beredte Paaskelammet.
Axüisaw xawi cit ni lü mlüh k’uma cit ni se, a jah mtheha kba va hmu ni lü, lätnak pawi buh ani va pyang.
17 Og da det var blevet Aften, kommer han med de tolv.
Khaw a mü law üng Jesuh axüisaw he xaleinghngih am lawki he.
18 Og medens de sade til Bords og spiste, sagde Jesus: “Sandelig siger jeg eder, en af eder, som spiser med mig, vil forraade mig.”
Ngaw u lü ami ei k’um üng Jesuh naw, “Akcanga ka ning jah mthehki, nangmi üngka mat, kani ei hmaihki naw na ceng khai,” a ti.
19 De begyndte at bedrøves og at sige til ham, en efter en: “Det er dog vel ikke mig?”
Axüisaw he thüisei law u lü, “Acun mä kei na na pyenak aw, am ni aw? tia kthäh law tüi tüiki he.
20 Men han sagde til dem: “En af de tolv, den, som dypper med mig i Fadet.
Jesuh naw jah msang lü, “Xaleinghngih üngka mat, kbe üng na kpuiheipüi hmaihkia kyaki ni.
21 Thi Menneskesønnen gaar vel bort, som der er skrevet om ham; men ve det Menneske, ved hvem Menneskesønnen bliver forraadt! Det var godt for det Menneske, om han ikke var født.”
Khyanga Capa cun amawng cangcim üng ana ng’yuka kba thih khai; cunsepi Khyanga Capa cengki hin a jo se ve! Acuna khyang hin am a hmi law a phäha daw bawk khai sü,” a ti.
22 Og medens de spiste, tog han Brød, velsignede og brød det og gav dem det og sagde: “Tager det; dette er mit Legeme.”
Ami ei k’um üng Jesuh naw muk lo lü, jekyainaka ngthu am ktaiyü lü, boki naw jah pe lü, “Ei ua, hin cun ka pumsa ni,” a ti.
23 Og han tog en Kalk, takkede og gav dem den; og de drak alle deraf.
Acunüng capyittui khawt lo lü, jekyainak Mhnam üng mtheh lü, jah pe se; ami van naw awki he.
24 Og han sagde til dem: “Dette er mit Blod, Pagtens, hvilket udgydes for mange.
Jesuh naw, “Hin hin ka thisen khyang khawjaha phäha ngsawiki, Pamhnama ngthumkhänmsingnaka kyaki.
25 Sandelig, siger jeg eder, at jeg skal ingen Sinde mere drikke af Vintræets Frugt indtil den Dag, da jeg skal drikke den ny i Guds Rige.”
Akcanga ka ning jah mthehki, Pamhnama khawa capyittui akthai ka awknaka mhmüp am a pha law hama küt üng, hina capyittui am ka aw be ti khai,” a ti.
26 Og da de havde sunget Lovsangen, gik de ud til Oliebjerget.
Acunüng ng’äi mcuk u lü, Olip mcung da citki he.
27 Og Jesus siger til dem: “I skulle alle forarges; thi der er skrevet: Jeg vil slaa Hyrden, og Faarene skulle adspredes.
Jesuh naw jah mtheh lü, ‘Pamhnam naw toksäm hnim se, to he ngpyeng hü khai he’ tia cangcim üng a awma kba, “Na yawk u lü nami van naw nami na cen ta khai.
28 Men efter at jeg er bleven oprejst, vil jeg gaa forud for eder til Galilæa.”
Cunsepi ka thawh be käna Kalile khawa nami ma ka na cit khai,” a ti.
29 Men Peter sagde til ham: “Dersom de endog alle forarges, vil jeg dog ikke forarges.”
Pita naw msang lü, “Ami van naw ning dawng ta u se pi, kei naw ta am ka ning dawng ta süm süm khai,” a ti.
30 Og Jesus siger til ham: “Sandelig siger jeg dig, i Dag, i denne Nat, førend Hanen galer to Gange, skal du fornægte mig tre Gange.”
Jesuh naw, “Akcanga ka ning mthehki, tuhmü mthan, ai nghngih vei am khawng ham se kthum vei na ngcim khai,” a ti.
31 Men han sagde end yderligere: “Om jeg end skulde dø med dig, vil jeg ingenlunde fornægte dig.” Men ligesaa sagde de ogsaa alle.
Pita naw, “Na hlawnga ka thih hnga vai üng pi, am ka ngcim khai,” a ti. Acukba ami van naw ami ti hnga.
32 Og de komme til en Gaard, hvis Navn var Gethsemane; og han siger til sine Disciple: “Sætter eder her, imedens jeg beder.”
Ketaseman ami tia hmüna lawki he Jesuh naw, “Hin üng a na ngaw u, va ktaiyü vang,” ti lü axüisaw he a jah mtheh.
33 Og han tager Peter og Jakob og Johannes med sig, og han begyndte at forfærdes og svarlig at ængstes.
Acunüng Pita, Jakuk la Johan jah ngkhahpüi lü, aktäa a mlung na se khüikhaki.
34 Og han siger til dem: “Min Sjæl er dybt bedrøvet indtil Døden; bliver her og vaager!”
Acunüng Jesuh naw, “Ka mlungmthina khuikhanak cun aktä leng lenga na lü na mthih khaia kya ve. Hin üng awm u lü ana mdei ua,” a ti.
35 Og han gik lidt frem, kastede sig ned paa Jorden og bad om, at den Time maatte gaa ham forbi, om det var muligt.
Ajawha va cit lü, mdeka ngbawk lü, akya thei vai sü ta acuna khuikhanak am a khamei vaia ktaiyü lü,
36 Og han sagde: “Abba Fader! alting er dig muligt; tag denne Kalk fra mig; dog ikke hvad jeg vil, men hvad du vil.”
“Ka Pa aw, ka pa aw! Nang üng avan kya theiki ni. Hina khuikhanaka khawt hin ka khan üngka naw loa. Cunsepi keia ngjakhlüa am ni na ngjakhlüa kyase,” ti lü ktaiyüki.
37 Og han kommer og finder dem sovende og siger til Peter: “Simon, sover du? Kunde du ikke vaage een Time?
Acunüng a nghlat law be üng axüisaw he kthum ip u se jah hmu lü Pita üng, “Sihmon, na ipeiki aw? Naji matca pi am na mdei theiki aw?
38 Vaager og beder, for at I ikke skulle falde i Fristelse; Aanden er vel redebon, men Kødet er skrøbeligt.”
Hlawhlepnak üng am nami kyukngtängnak vaia, ngäng u lü ktaiyü ua. Ngmüimkhya ta yäng teki pumsa naw am läih ve,” a ti.
39 Og han gik atter hen og bad og sagde det samme Ord.
Jesuh va cit be lü, a pyena kba pyen lü va ktaiyü beki.
40 Og han vendte tilbage og fandt dem atter sovende; thi deres Øjne vare betyngede, og de vidste ikke, hvad de skulde svare ham.
Acunüng axüisaw hea veia a law be üng ami ihmik am caikia kpi ana ipei be u lü, ihawkba ami msang vaia pi am ksing u lü awmki he.
41 Og han kommer tredje Gang og siger til dem: “Sove I fremdeles og hvile eder? Det er nok; Timen er kommen; se, Menneskesønnen forraades i Synderes Hænder.
Akthumnaka a law be üng, “Atuh vei cäpa ip u lü nami xüieiki aw? Khäk ve! akcün pi pha law päng ve! teng u, Khyanga Capa cun khyangka hea kut üng mansak vaia kya ve.
42 Staar op, lader os gaa; se, han, som forraader mig, er nær.”
Tho law ua mi cit vai. Teng u, na cengki pha law päng ve,” a ti.
43 Og straks, medens han endnu talte, kommer Judas, en af de tolv, og med ham en stor Skare med Sværd og Knipler fra Ypperstepræsterne og de skriftkloge og de Ældste.
Acukba ana ngthuhei k’um üng xaleinghngih üngka mat Judah pha lawki. Ani mah maha likcim la kpaihmäng kpawmkia khyang khawjah; ktaiyü ktung he, thum jah mtheiki he la axüngvai hea ami jah tüi law pha lawki he.
44 Men han, som forraadte ham, havde givet dem et aftalt Tegn og sagt: “Den, som jeg kysser, ham er det; griber ham, og fører ham sikkert bort!”
Jesuh cengki naw khyang he üng msingnak a jah pet: “Ka mhnama khyang cun nami ngaiha khyanga kyaki. Acun kpang u lü, mcei u lü nami cehpüi vai,” a ti.
45 Og da han kom, traadte han straks hen til ham og siger: “Rabbi! Rabbi!” og han kyssede ham.
Judah naw a pha law ja Jesuha veia cit lü, “Saja aw!” ti lü a mhnam.
46 Men de lagde Haand paa ham og grebe ham.
Acunüng Jesuh akceta ami kpan.
47 Men en af dem, som stode hos, drog Sværdet, slog Ypperstepræstens Tjener og afhuggede hans Øre.
Acunüng ngdüiki üngka mat naw a kcim kphawngei lü ktaiyü ktunga m'yaa nghngakawi a ksawmpat.
48 Og Jesus svarede og sagde til dem: “I ere gaaede ud som imod en Røver, med Sværd og med Knipler for at fange mig.
Acunüng Jesuh naw jah msang lü, “Khyang kse man khai hea kba likcim he la kpaihmänge jah kpawmei u lü nami lawki he aw?
49 Daglig var jeg hos eder i Helligdommen og lærte, og I grebe mig ikke; men dette sker, for at Skrifterne skulle opfyldes.”
Amhmüp tä temple k’um üng ning jah mthei lü nami veia ve ni se, am nami na manki. Cunsepi cangcima kümkawinak vaia kya ve,” a ti.
50 Og de forlode ham alle og flyede.
Acunüng axüisaw he ami van naw yawk u lü ami dawngtak.
51 Og en enkelt, et ungt Menneske, som havde et Linklæde over det blotte Legeme, fulgte med ham; og de gribe ham;
Cawngpyang mat jihca däng sui lü Jesuh ana läk hü hngaki man hlü u se,
52 men han slap Linklædet og flygtede nøgen.
a jihca pi yawk hüt lü akawnga dawngki.
53 Og de førte Jesus hen til Ypperstepræsten; og alle Ypperstepræsterne og de Ældste og de skriftkloge komme sammen hos ham.
Acunüng Jesuh ktaiyü ngvai säiha ima ami cehpüi. Acuia ktaiyü ktung he, axüngvai he la thum jah mtheiki he ami van ngcunki he.
54 Og Peter fulgte ham i Frastand til ind i Ypperstepræstens Gaard, og han sad hos Svendene og varmede sig ved Ilden.
Pita athuknakca üngka naw ktaiyü ngvai säiha im ngvawng mkawt cäpa Jesuh läk hngaki. Acuia xungki hea hlawnga ngaw lü mei awmei hngaki.
55 Men Ypperstepræsterne og hele Raadet søgte Vidnesbyrd imod Jesus, for at de kunde aflive ham; og de fandt intet.
Ktaiyü ktung he la kawngci he naw Jesuh ami mkhyühnak vaia ami kpuknak vai suiki he, cunsepi i pi am hmu u.
56 Thi mange sagde falsk Vidnesbyrd imod ham, men Vidnesbyrdene stemmede ikke overens.
Khyang khawjah naw hleihlaknak am ami kpuk law, cunsepi ami pyenksak he naw am jah cangsak.
57 Og nogle stode op og vidnede falsk imod ham og sagde:
Acunüng avang he ngdüi law u lü ami hleihlaknak am,
58 “Vi have hørt ham sige: Jeg vil nedbryde dette Tempel, som er gjort med Hænder, og i tre Dage bygge et andet, som ikke er gjort med Hænder.”
“Hin naw, ‘khyanga saka temple kpyeh lü, amhmüp kthum üng khyanga am saka temple ka sa be khai,’ ti se kami ngjaki ni,” ami ti.
59 Og end ikke saaledes stemmede deres Vidnesbyrd overens.
Ami hleihlak ami pyen naw pi amimät am jah kcang na.
60 Og Ypperstepræsten stod op midt iblandt dem og spurgte Jesus og sagde: “Svarer du slet intet paa, hvad disse vidne imod dig?”
Ktaiyü ktung säih cun ami maa ngdüi law lü Jesuh üng, “Na katnak ami ning kpuknak he hin i am pi am na jah msangki aw?” a ti.
61 Men han tav og svarede intet. Atter spurgte Ypperstepræsten ham og siger til ham: “Er du Kristus, den Højlovedes Søn?”
Cunsepi Jesuh am khihkheh lü i pi am pyen. Acunüng ktaiyü ktung säih naw, “Nang Mesijah, Mhnama Capaa na kyaki aw?” a ti.
62 Men Jesus sagde: “Jeg er det; og I skulle se Menneskesønnen sidde ved Kraftens højre Haand og komme med Himmelens Skyer.”
Jesuh naw, “Ä, khyanga Capa hlüngtaiki Mhnama kpat da ngaw lü, khankhawa khawngmei üng law se nami van naw nami hmu law khai,” a ti.
63 Men Ypperstepræsten sønderrev sine Klæder og sagde: “Hvad have vi længere Vidner nødig?
Ktaiyü ktung säih naw a suisak he jah ktek lü, “Ia saksi am hlü be ve!
64 I have hørt Gudsbespottelsen; hvad tykkes eder?” Men de fældede alle den Dom over ham, at han var skyldig til Døden.
Pamhnam a pyenksenak nami ngjak, ihawkba ni nami ngaih?” ti se. Ami van naw thi khaia ngkawih ve ami ti.
65 Og nogle begyndte at spytte paa ham og tilhylle hans Ansigt og give ham Næveslag og sige til ham: “Profetér!” og Svendene modtoge ham med Slag paa Kinden.
Avang naw ami mci am msawh u lü, avang naw a mik hlawp u lü pung u lü, “U naw ning pungki ni?” ami ti. Ngängki he naw ami kut am ami kbeih.
66 Og medens Peter var nedenfor i Gaarden, kommer en af Ypperstepræstens Piger,
Pita cun ktaiyü ngvai säiha m'ya, nghnumica mata peia a law üng, im ngvawnga k’keh lama ana awm hünki.
67 og da hun ser Peter varme sig, ser hun paa ham og siger: “Ogsaa du var med Nazaræeren, med Jesus.”
Pita mei ana awmei se hmu üng tengki naw, “Nang pi Nazaret Jesuh am nani awm hü hmaih khawiki va ni mäih ja,” ti se,
68 Men han nægtede og sagde: “Jeg hverken ved eller forstaar, hvad du siger;” og han gik ud i Forgaarden, og Hanen galede.
Pita naw, “Am ksing nawng, na pyena mawng am ksing thei veng,” tia ngcim lü kawma lama va cit se ai khawngki.
69 Og Pigen saa ham og begyndte atter at sige til dem, som stode hos: “Denne er en af dem.”
Acuia nghnumica naw hmu be tü lü, acunüng ngdüiki hea veia, “Hin hin acun he üngka mat ni,” ti se,
70 Men han nægtede det atter. Og lidt derefter sagde atter de, som stode hos, til Peter: “Sandelig du er en af dem; du er jo ogsaa en Galilæer.”
Pita ngcim be tüki. Acun käna pi acunüng ngdüiki he naw, “Acun he üngka na kya am ngcim theiki. Isetiakyaküng nang pi Kalile khyang ni,” ami ti.
71 Men han begyndte at forbande sig og sværge: “Jeg kender ikke dette Menneske, om hvem I tale.”
Acunüng Pita naw, “Akcang ka pyenki ni! Akcang am ka pyen üng ta Mhnam naw na ju khmu law kawm tia ng'yün veng! Nami pyena khyang kei am ksing veng,” a ti.
72 Og straks galede Hanen anden Gang. Og Peter kom det Ord i Hu, som Jesus sagde til ham: “Førend Hanen galer to Gange, skal du fornægte mig tre Gange.” Og han brast i Graad.
Acun la anghngihnaka ai khawngki. Acunüng Pitaa veia Jesuh naw, “Ai nghngih vei am a khawng ham üng nang naw am ksing nawng ti lü kthum vei na ngcim khai,” a ti cun süm law be lü aktäa kyapki.

< Markus 14 >