< Lukas 24 >

1 Men paa den første Dag i Ugen meget aarle kom de til Graven og bragte de vellugtende Urter, som de havde beredt.
Sayo sa buntag sa unang adlaw sa semana, sila miabot sa lubnganan, dala ang mga pahumot nga ilang giandam.
2 Og de fandt Stenen bortvæltet fra Graven.
Nakita nila ang bato nga naligid palayo gikan sa lubnganan.
3 Men da de gik derind, fandt de ikke den Herres Jesu Legeme.
Misulod sila, apan wala nila nakita ang lawas ni Ginoong Jesus.
4 Og det skete, da de vare tvivlraadige om dette, se, da stode to Mænd for dem i straalende Klædebon.
Nahitabo kini, samtang nahibulong sila mahitungod niini, sa kalit lang, duha ka mga lalaki ang mitindog nga nagsuot ug makasisilaw nga bisti.
5 Men da de bleve forfærdede og bøjede deres Ansigter imod Jorden, sagde de til dem: „Hvorfor lede I efter den levende iblandt de døde?
Samtang ang mga babaye napuno sa kahadlok ug miduko sa ilang mga dagway sa yuta, sila miingon sa mga babaye, “Nganong nangita kamo sa buhi taliwala sa patay?
6 Han er ikke her, men han er opstanden; kommer i Hu, hvorledes han talte til eder, medens han endnu var i Galilæa, og sagde,
Wala siya dinhi, apan nabanhaw! Hinumdumi kung giunsa niya pagsulti kaninyo kaniadtong anaa pa siya sa Galilea,
7 at Menneskesønnen burde overgives i syndige Menneskers Hænder og korsfæstes og opstaa paa den tredje Dag.”
miingon nga ang Anak sa Tawo kinahanglan itugyan ngadto sa mga kamot sa makasasala nga mga tawo ug ilansang sa krus, ug sa ikatulo ka adlaw, mabanhaw pag-usab.”
8 Og de kom hans Ord i Hu.
Ang mga babaye nakahinumdum sa iyang mga pulong,
9 Og de vendte tilbage fra Graven og kundgjorde alle disse Ting for de elleve og for alle de andre.
ug nibalik gikan sa lubnganan ug nagsulti niining tanan nga mga butang sa napulo ug usa ug sa tanan.
10 Men det var Maria Magdalene og Johanna og Maria, Jakobs Moder, og de øvrige Kvinder med dem; de sagde Apostlene disse Ting.
Karon si Maria Magdalena, Joana, Maria ang inahan si Santiago, ug ang uban nga mga babaye nga kauban nila misugilon niining mga butang sa mga apostoles.
11 Og disse Ord kom dem for som løs Tale; og de troede dem ikke.
Apan kini nga mensahe sama sa walay pulos nga istorya alang sa mga apostoles, ug sila wala motuo sa mga babaye.
12 Men Peter stod op og løb til Graven; og da han kiggede derind, ser han Linklæderne alene liggende der, og han gik hjem i Undren over det, som var sket.
Apan si Pedro mibarog, ug midagan padulong sa lubnganan, ug nagyukbo ug nitan-aw sa sulod, nakita niya ang panapton nga lino nga mao nalang ang nahibilin. Dayon si Pedro mipauli sa iyang balay, nahibulong kung unsa ang nahitabo.
13 Og se, to af dem vandrede paa den samme Dag til en Landsby, som laa tresindstyve Stadier fra Jerusalem, dens Navn var Emmaus.
Tan-awa, duha kanila mopaingon anang adlawa sa baryo nga ginganlan ug Emaus, nga 60 ka estadyum gikan sa Jerusalem.
14 Og de talte med hinanden om alle disse Ting, som vare skete.
Sila nag-istoryahanay mahitungod sa tanang mga butang nga nahitabo.
15 Og det skete, medens de samtalede og spurgte hinanden indbyrdes, da kom Jesus selv nær og vandrede med dem.
Nahitabo kini, samtang sila naghisgotanay ug nagpangotan-anay, si Jesus sa iyang kaugalingon mipaduol ug mikuyog kanila.
16 Men deres Øjne holdtes til, saa de ikke kendte ham.
Apan gipugngan ang ilang mga mata sa pag-ila kaniya.
17 Men han sagde til dem: „Hvad er dette for Ord, som I skifte med hinanden paa Vejen?” Og de standsede bedrøvede.
Si Jesus miingon kanila, “Unsa inyong giistoryahang duha samtang kamo nagalakaw?” Sila mitindog nga magul-anon.
18 Men en af dem, som hed Kleofas, svarede og sagde til ham: „Er du alene fremmed i Jerusalem og ved ikke, hvad der er sket der i disse Dage?”
Ang usa kanila, ginganlan ug Cleopas, mitubag kaniya, “Ikaw ra ba ang usa ka tawo sa Jerusalem nga wala nakahibalo sa mga butang nga nahitabo didto karong mga adlawa?”
19 Og han sagde til dem: „Hvilket?” Men de sagde til ham: „Det med Jesus af Nazareth, som var en Profet, mægtig i Gerning og Ord for Gud og alt Folket;
Si Jesus miingon kanila, “Unsa nga mga butang?” Sila mitubag kaniya, “Ang mga butang nga mahitungod kang Jesus nga Nasareno, nga usa ka propeta, gamhanan sa buhat ug pulong atubangan sa Dios ug sa tanan tawo.
20 og hvorledes Ypperstepræsterne og vore Raadsherrer have overgivet ham til Dødsdom og korsfæstet ham.
Ug giunsa sa mga pangulong pari ug atong mga magmamando pagtugyan kaniya aron hukman sa silot sa kamatayon ug paglansang kaniya sa krus.
21 Men vi haabede, at han var den, som skulde forløse Israel. Men med alt dette er det i Dag den tredje Dag, siden dette skete.
Apan kami naglaum nga siya maoy mohatag ug kagawasan sa Israel. O, ug bisan pa niining tanan, karon ang ikatulo nga adlaw sukad nga kining mga butang nahitabo.
22 Men ogsaa nogle af vore Kvinder have forfærdet os, idet de kom aarle til Graven,
Apan usab, ang uban nga mga babaye nga among kauban nagpahibulong kanamo, nga miadto sa lubnganan sayo sa kabuntagon.
23 og da de ikke fandt hans Legeme, kom de og sagde, at de havde ogsaa set et Syn af Engle, der sagde, at han lever.
Sa dihang wala nila makita ang iyang lawas, sila miabot, ug miingon nga sila nakakita ug panan-awon sa mga anghel nga nag-ingon kanila nga siya nabuhi.
24 Og nogle af vore gik hen til Graven, og de fandt det saaledes, som Kvinderne havde sagt; men ham saa de ikke.”
Pipila sa mga tawo kinsa miuban padulong sa lubnganan, ug nakita ang sama sa gisulti sa mga babaye. Apan wala nila siya nakita.”
25 Og han sagde til dem: „O I uforstandige og senhjertede til at tro paa alt det, som Profeterne have talt!
Si Jesus miingon kanila, “O buangbuang nga mga tawo ug hinay ang kasingkasing sa pagtuo sa tanan nga gipang-istorya sa mga propeta!
26 Burde ikke Kristus lide dette og indgaa til sin Herlighed?”
Dili ba mahinungdanon ang pagsakripisyo ni Cristo niining mga butanga, ug musulod diha sa iyang himaya?”
27 Og han begyndte fra Moses og fra alle Profeterne og udlagde dem i alle Skrifterne det, som handlede om ham.
Sa sinugdanan gikan kang Moises ug sa tanan nga mga propeta, gipasabot ni Jesus kanila ang mga butang nga may kalabotan sa iyang kaugalingon ngadto sa tanan nga kasulatan.
28 Og de nærmede sig til Landsbyen, som de gik til; og han lod, som han vilde gaa videre.
Sa dihang duol na sila sa baryo, diin sila mopadulong, si Jesus milihok ingon nga siya molakaw pagpadayon.
29 Og de nødte ham meget og sagde: „Bliv hos os; thi det er mod Aften, og Dagen hælder.” Og han gik ind for at blive hos dem.
Apan sila mipugos kaniya, ug miingon, “Pabilin kauban kanamo, tungod kay duol na ang gabii ug ang adlaw hapit na mahuman.” Busa si Jesus misulod ug mipabilin uban kanila.
30 Og det skete, da han havde sat sig med dem til Bords, tog han Brødet, velsignede og brød det og gav dem det.
Kini nahitabo, sa dihang siya milingkod kauban nila aron sa pagpangaon, gikuha niya ang tinapay, gipanalanginan kini, ug gipikaspikas, ug gihatag kanila.
31 Da bleve deres Øjne aabnede, og de kendte ham; og han blev usynlig for dem.
Unya naablihan ang ilang mga mata, ug sila nakaila kaniya, ug siya nawala sa ilang panan-aw.
32 Og de sagde til hinanden: „Brændte ikke vort Hjerte i os, medens han talte til os paa Vejen og oplod os Skrifterne?”
Sila miingon sa usag-usa, “Wala ba midilaab ang sulod sa atong mga kasingkasing, sa dihang siya nakig-istorya kanato sa dalan, samtang giablihan niya kanato ang kasulatan?”
33 Og de stode op i den samme Time og vendte tilbage til Jerusalem og fandt forsamlede de elleve og dem, som vare med dem, hvilke sagde:
Sila nanindog niadtong orasa, ug mibalik sa Jerusalem. Nakita nila ang napulo ug usa nga nagtigum, ug kadtong mga nikuyog kanila,
34 „Herren er virkelig opstanden og set af Simon.”
miingon, “Ang Ginoo tinuod nga nabanhaw, ug nagpakita kang Simon.”
35 Og de fortalte, hvad der var sket paa Vejen, og hvorledes han blev kendt af dem, idet han brød Brødet.
Busa ilang gisulti ang mga butang nga nahitabo sa ilang pagpadulong, ug kung giunsa ni Jesus pagpakita kanila pinaagi sa pagpikas sa tinapay.
36 Men medens de talte dette, stod han selv midt iblandt dem; og han siger til dem: „Fred være med eder!”
Sa dihang gihisgotan nila kining mga butang, si Jesus sa iyang kaugalingon mibarog sa ilang taliwala, ug siya miingon, “Ang kalinaw maanaa kaninyo.”
37 Da forskrækkedes de og betoges af Frygt og mente, at de saa en Aand.
Apan sila nangalisang ug napuno sa kahadlok, daw nakakita sila ug kalag.
38 Og han sagde til dem: „Hvorfor ere I forfærdede? og hvorfor opstiger der Tvivl i eders Hjerter?
Si Jesus miingon kanila, “Nganong nasamok kamo? Nganong adunay mga pangutana nga mitungha sa inyong mga kasingkasing?
39 Ser mine Hænder og mine Fødder, at det er mig selv; føler paa mig og ser; thi en Aand har ikke Kød og Ben, som I se, at jeg har.”
Tan-awa ang akong mga kamot ug mga tiil, nga kini ako mismo. Hikapa ako ug tan-awa. Kay ang kalag walay unod ug mga bukog, nga sa makita ninyo anaa kanako.”
40 Og da han havde sagt dette, viste han dem sine Hænder og sine Fødder.
Sa dihang gisulti niya kini, iyang gipakita kanila ang iyang mga kamot ug mga tiil.
41 Men da de af Glæde herover endnu ikke kunde tro og undrede sig, sagde han til dem: „Have I her noget at spise?”
Sa dihang dili pa sila makatuo sa hilabihang kalipay ug pagkahibulong, si Jesus miingon kanila, “Naa ba kamoy bisag unsa nga pagkaon?”
42 Og de gave ham et Stykke af en stegt Fisk.
Gihatagan nila siya ug sinugbang isda.
43 Og han tog det og spiste det for deres Øjne.
Gikuha kini ni Jesus ug gikaon sa ilang atubangan.
44 Men han sagde til dem: „Dette er mine Ord, som jeg talte til eder, medens jeg endnu var hos eder, at de Ting bør alle sammen opfyldes, som ere skrevne om mig i Mose Lov og Profeterne og Psalmerne.”
Siya miingon kanila, “Kaniadtong ako kauban ninyo, ako miingon kaninyo nga ang tanan nga nahisulat sa balaod ni Moises ug ang mga propeta ug ang mga Salmo kinahanglan matuman.”
45 Da oplod han deres Forstand til at forstaa Skrifterne.
Unya iyang giablihan ang ilang mga hunahuna, aron sila makasabot sa kasulatan.
46 Og han sagde til dem: „Saaledes er der skrevet, at Kristus skulde lide og opstaa fra de døde paa den tredje Dag,
Siya miingon kanila, “Kini nahisulat, nga ang Cristo kinahanglan mag-antos, ug mabanhaw pag-usab gikan sa kamatayon sa ikatulo nga adlaw.
47 og at der i hans Navn skal prædikes Omvendelse og Syndernes Forladelse for alle Folkeslagene og begyndes fra Jerusalem.
Ug ang paghinulsol ug pagpasaylo sa mga sala kinahanglan isangyaw pinaagi sa iyang ngalan sa tanang mga nasod, sugod sa Jerusalem.
48 I ere Vidner om disse Ting.
Kamo ang mga saksi niining mga butanga.
49 Og se, jeg sender min Faders Forjættelse over eder; men I skulle blive i Staden, indtil I blive iførte Kraft fra det høje.”
Tan-awa, Akong ipadala ang saad sa akong Amahan alang kaninyo. Apan hulata didto sa siyudad, hangtod kamo masul-oban sa gahom nga gikan sa kahitas-an.”
50 Men han førte dem ud til hen imod Bethania, og han opløftede sine Hænder og velsignede dem.
Unya si Jesus migiya kanila pagawas hangtod anaa na sila duol sa Bitania. Gipataas niya iyang mga kamot, ug gipanalanginan sila.
51 Og det skete, idet han velsignede dem, skiltes han fra dem og opløftedes til Himmelen.
Kini nahitabo, samtang siya mipanalangin kanila, siya mibiya kanila ug gibayaw ngadto sa kalangitan.
52 Og efter at have tilbedet ham vendte de tilbage til Jerusalem med stor Glæde.
Ug sila midayeg kaniya, ug mibalik sa Jerusalem sa dakong kalipay.
53 Og de vare stedse i Helligdommen og priste Gud.
Sila anaa kanunay sa templo, nagapanalangin sa Dios.

< Lukas 24 >