< Job 26 >

1 Saa tog Job til Orde og svarede:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Hvor har du dog hjulpet ham, den afmægtige, støttet den kraftløse Arm!
Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!
3 Hvor har du dog raadet ham, den uvise, kundgjort en Fylde af Visdom!
Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!
4 Hvem hjalp dig med at faa Ordene frem, hvis Aand mon der talte af dig?
Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?
5 Skyggerne skælver af Angst, de, som bor under Vandene;
Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.
6 blottet er Dødsriget for ham, Afgrunden uden Dække. (Sheol h7585)
Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse. (Sheol h7585)
7 Han udspænder Norden over det tomme, ophænger Jorden paa intet;
Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.
8 Vandet binder han i sine Skyer, og Skylaget brister ikke derunder;
Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.
9 han fæstner sin Trones Hjørner og breder sit Skylag derover;
Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.
10 han drog en Kreds over Vandene, der, hvor Lys og Mørke skilles.
En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.
11 Himlens Støtter vakler, de gribes af Angst ved hans Trusel;
Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.
12 med Vælde bragte han Havet til Ro og knuste Rahab med Kløgt;
Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.
13 ved hans Aande klarede Himlen op hans Haand gennembored den flygtende Slange.
Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.
14 Se, det er kun Omridset af hans Vej, hvad hører vi andet end Hvisken? Hans Vældes Torden, hvo fatter vel den?
Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?

< Job 26 >