< Esajas 3 >

1 Thi se, Herren, Hærskarers HERRE, fratager Jerusalem og Juda støtte og Stav, hver Støtte af Brød og hver støtte af vand:
Pakai, van galsatte Pakai chun, Jerusalem le Judah ten akingainau athil jouseu, achanglhah lhon jouseu le atwi jouseu alahpeh ding,
2 Helt og Krigsmand, Dommer og Profet, Spaamand og Ældste,
Apasal hat jouseu le agal-hang jouseu chule athutanhou le athemgaohou, athempuhou le upa ho panna-a,
3 Halvhundredfører og Stormand, Raadsherre og Haandværksmester og den, der er kyndig i Trolddom.
Galsat lamkaiho le avaihom lamkailenho, thumop-ho chule khutthemho le ahsi lekhathemho jouse kitolmang diu ahi.
4 Jeg giver dem Drenge til Øverster, Drengekaadhed skal herske over dem.
Keiman chapang khangdongho chu alamkaiyuva kapansah ding, chapang chachan achunguva vai ahop diu ahi.
5 I Folket undertrykker den ene den anden, hver sin Næste; Dreng sætter sig op imod Olding, Usling mod Hædersmand.
Chuteng khatnin khat abol genthei ding, mihem khat chun mihem khat abol gentheiya chule amitinin aheng-akom abol genthei ding ahi. Khangdonghon jong upa ho ahin noise diu, milham maimai ho’n jong jaumtah miho chu anuisatnuva anoise diu ahi.
6 Naar da en Mand tager fat paa en anden i hans Fædrenehus og siger: »Du har en Kappe, du skal være vor Hersker, under dig skal dette faldefærdige Rige staa!«
Hiche nikho lam chuleh pasal khat chun asopipa henga, “Nangin sangkhol chol naneiyin, kalamkaiyuva napan’a nangma vaihom nanoiya ikilamkai diu ahi,” ati ding ahi.
7 saa svarer han paa hin Dag: »Jeg vil ikke være Saarlæge! Jeg har hverken Brød eller Klæder i Huset, gør ikke mig til Folkets Overhoved!«
Ahinlah amapa chun ahindonbut ding, “Kanompoi! Kei pangthei ponge. Ajehchu keiman anneh ding le ponsil ding kahaopoi. Hijehchun mopohna lathei ponge!” ati ding ahi.
8 Thi Jerusalem snubler, og Juda falder, fordi de med Tunge og Gerning er mod HERREN i Trods mod hans Herligheds Øjne.
Ijeh-inem itileh Jerusalem hung kipallhuding, Judah jong hung lhuding ahi. Ijeh-inem itileh amahon Pakai dounan thu aseiyun, Pakai thupeh ajuinom pouve. Chule Pakai maichangtaha taitomna aneikhumun ahi.
9 Deres Ansigtsudtryk vidner imod dem; de kundgør deres Synd som Sodoma, dølger intet. Ve deres Sjæl, de styrted sig selv i Vaade.
Amaisou chun ahinau aphongdohun, Sodom mite bangin lhangphongtahin achonseuvin ahi. Achonsetnau selmangin aumtapon, Ohe! ada ahilhontai. Amanthahna diu amahon achamuva akiboldoh-u ahibouve.
10 Salige de retfærdige, dem gaar det godt, deres Gerningers Frugt skal de nyde;
Midihho vang chu seipeh-un, amaho dinga ijakai phasoh ding ahi. Atohphat gau akisan diu ahi!
11 ve den gudløse, ham gaar det ilde; han faar, som hans Hænder har gjort.
Ohe migilouho vang mangthah diu ahi. Ajehchu agitlounau ga chu ahibangtaha akimu diu ahi.
12 Mit Folk har en Dreng ved Styret, og over det hersker Kvinder. Dine Ledere, mit Folk, leder vild, gør Vejen, du vandrer, vildsom.
Chapang tobang lamkaiho chun kamite asugentheiyun, numeihon jong avaihopkhumui. O kamite, nalamkaihovin nahin pui lamvai tauvin, lamdihlouva nahin pui tauve.
13 Til Rettergang er HERREN traadt frem, han staar og vil dømme sit Folk.
Pakaiyin thutanna mun alotan, amite thutanpeh dingin atoutai.
14 HERREN møder til Doms med de Ældste i sit Folk og dets Fyrster: »Det er jer, som gnaved Vingaarden af, I har Rov fra den arme til Huse.
Pakai chu athutanna phongdoh dingin ahung naiyin, mipi vaihom ho le upa ho thu atanin, “Nanghon kalengpilei, Israel nachom tauve. Nainsunguvah migentheiho thil nachomhou akisedimset tai.
15 Hvor kan I træde paa mit Folk og male de arme sønder?« saa lyder det fra Herren, Hærskarers HERRE.
Ipi nakingapchatnauva kamite nachotphauva, mivaichate maichang chu leivui toh nagoithau ham?” tiin Pakai, van galsatte Pakai chun aseiye.
16 HERREN siger: Eftersom Zions Døtre bryster sig og gaar med knejsende Nakke og kælne Blikke, gaar med trippende Gang og med raslende Ankelkæder —
Pakaiyin hiti’n aseiyin, “Vetlomtah Zion hi akihoithosah-in, angong avaiputnin, amitnin mi alhemngolin, kihoithosahtahin akal asepmin, akeng-ngonga chaocha ging lhinglheng pumin lam ajotne.
17 gør Herren Issen skaldet paa Zions Døtre og blotter deres Tindingers Lokker.
Hijeha chu Pakaiyin Zion Chanute chu alujangu pat dehduh-a ahin koi ding, alu-u tol gamding ahi.
18 Paa hin Dag afriver Herren al deres Pynt: Ankelringe, Pandebaand, Halvmaaner,
Thupi tan nikho chuleh Pakaiyin akicheihoinau jouse anoimangpeh diu, alu-uva akop-uleh akhi-ou kisan asutlhahpeh ding,
19 Perler, Armbaand, Flor,
Abilbahou, achaochau, amaikhuhou,
20 Hovedsmykker, Ankelkæder, Bælter, Lugtedaaser, Trylleringe,
Apon lutom le bantom, kengngonga aki-ou chaochaho, konga kivei diel jouse asutlhahpeh ding chule lunglathei kicheihoinaho le thaonamtuiho;
21 Fingerringe, Næseringe,
Khutjem, khi-o,
22 Festklæder, Underdragter, Sjaler, Tasker,
Golvahni vonho, sangkholcholho, sangkhol-bantong le sumbomho,
23 Spejle, Lin, Hovedbaand og Slør.
Phatvet, tupat ponnem, lujemhoiho chule ponsilho aboncha kilahdohpeh ding ahi.
24 For Vellugt kommer der Stank, i Stedet for Bælte Reb, for Fletninger skaldet Isse, for Stadsklæder Sæk om Hofte, for Skønhedsmærke Brændemærke.
Gimnamtui nam talouva aui-athang joh nam diu, diel khella khaojang akigah diu, asam jolsellu jong pullhasoh ding ahi. Chule pon-ah hoitah khella khaodip-pon hamthethu akiah diu, jumnan amelhoina jouseu alekhu ding ahi.
25 Dine Mænd skal falde for Sværd, dit unge Mandskab i Strid.
Khopia pasalho chu chemjama kithatgam ding chule agal-hat-hou jong kidouna pholla thiden diu ahitai.
26 Hendes Porte skal sukke og klage og hun sidde ensom paa Jorden.
Zion kelkot phunga chu kana le puldouna umding, akhopi chu numei kisuse-kisuthanghoi tolla kikhelpha-den tobang hiding ahi.

< Esajas 3 >