< Hebræerne 3 >
1 Derfor, hellige Brødre, delagtige i en himmelsk Kaldelse! ser hen til vor Bekendelses Udsending og Ypperstepræst, Jesus,
Achalongo achinjangu, ŵandu ŵa Akunnungu, ŵammilanjikwe ni Akunnungu, mwaganichisye Che Yesu kwannope jwatumikwe ni Akunnungu aŵe Jwambopesi Jwankulu jwa chikulupi chitukusala kwa kang'wa syetu kuti tukuchikulupilila.
2 der var tro imod den, som beskikkede ham, ligesom ogsaa Moses var det i hele hans Hus.
Jwelejo jwaliji jwakukulupichika paujo pa Akunnungu juŵammisile kupanganya masengo gao, mpela ila che Musa iŵatite kukulupilichika mu kwatumichila ŵandu ŵa Akunnungu ŵaŵaŵilanjikwe nyuumba ja Akunnungu.
3 Thi han er kendt værdig til større Herlighed end Moses, i samme Maal som den, der har indrettet et Hus, har større Ære end Huset selv.
Mundu jwakutaŵa nyuumba akuchimbichikwa kujipunda nyuumba jisyene. Iyoyo Che Yesu akuŵajilwa kuchimbichikwa kwapunda che Musa.
4 Thi hvert Hus indrettes af nogen; men den, som har indrettet alt, er Gud.
Pakuŵa nyuumba jajilijose jikutaŵikwa ni mundu, nambo Akunnungu ni ŵaipangenye indu yose.
5 Og Moses var vel tro i hele hans Hus, som en Tjener, til Vidnesbyrd om, hvad der skulde tales;
Che Musa jwaliji katumetume jwakukulupilichika mu kwatumichila ŵandu ŵa Isilaeli ŵaŵaŵilanjikwe nyuumba ja Akunnungu. Kuti aŵalanje umboni wa aila indu yakaisasile Akunnungu kanyuma.
6 men Kristus er det som en Søn over hans Hus; og hans Hus ere vi, saafremt vi fastholde Haabets Frimodighed og Ros urokket indtil Enden.
Nambo Kilisito ali jwakukulupilichika nti Mwana, jwakwimilila nyuumba ja Akunnungu, nyuumba ja Akunnungu jo jili uweji, iŵaga chitujendechele kwima pangali woga ni pangali kupwa ntima mu chilolelo chitukuchilolela.
7 Derfor, som den Helligaand siger: „I Dag, naar I høre hans Røst,
Kwa yeleyo, mpela yakuti kusala Mbumu jwa Akunnungu, “Lelo mwapilikanaga Akunnungu achiŵechetaga ni ŵanyamwe,
8 da forhærder ikke eders Hjerter, som det skete i Forbitrelsen, paa Fristelsens Dag i Ørkenen,
nkajilimbisya mitima jenu mpela achambuje ŵenu, paŵakanile kunyitichisya, katema paŵaningaga mwipululu.
9 hvor eders Fædre fristede mig ved at sætte mig paa Prøve, og de saa dog mine Gerninger i fyrretyve Aar.
Kweleko achambuje ŵenu ŵaninjile ni kumbima, namuno ŵagaweni masengo gangu yaka alobaini.
10 Derfor harmedes jeg paa denne Slægt og sagde: De fare altid vild i Hjertet; men de kendte ikke mine Veje,
Kwa liwamba lyo nautumbilile uŵelesi wo ni natite, ‘Moŵa gose ŵandu ŵa, nganisyo syao silyungasiche, nombewo nganagamanyilila kose matala gangu.’
11 saa jeg svor i min Vrede: Sandelig, de skulle ikke gaa ind til min Hvile” —
Kwa liwamba lyo nalumbilile mu lutumbilo lwangu kuti, ‘Ngaajinjila ng'o mu chipumulilo changu.’”
12 saa ser til, Brødre! at der ikke nogen Sinde i nogen af eder skal findes et ondt, vantro Hjerte, saa at han falder fra den levende Gud.
Nipele, nlilolechesye achalongo achinjangu, akapagwa mundu jwalijose mwa ŵanyamwe jwali ni ntima wangalumbana wangaukukulupilila, ni kwakana Akunnungu ŵajumi.
13 Men formaner hverandre hver Dag, saa længe det hedder „i Dag”, for at ikke nogen af eder skal forhærdes ved Syndens Bedrag.
Nambo pankupunda kupilikana liloŵe lyo “Lelo” lili nkusomekwa Mmalembo ga Akunnungu, ntusyane mitima moŵa gose kuti jwalijose mwa ŵanyamwe akasalambuchikwa ni sambi ni kuŵa jwamakani.
14 Thi vi ere blevne delagtige i Kristus, saafremt vi fastholde vor første Fortrøstning urokket indtil Enden.
Pakuŵa uweji tukukamulangana ni Kilisito iŵaga tukuchikamulisya mwakulimbila chilolelo chitwakwete kutandilila kundanda cho mpaka kumbesi.
15 Naar der siges: „I Dag, naar I høre hans Røst, da forhærder ikke eders Hjerter som i Forbitrelsen”:
Malembelo ga Akunnungu gakuti, “Lelo mwapilikanaga Akunnungu ali nkuŵecheta, nkajilimbisya mitima jenu mpela achambuje ŵenu iŵatite kupanganya paŵakanile kunyitichisya.”
16 Hvem vare da vel de, som hørte og dog voldte Forbitrelse? Mon ikke alle, som gik ud af Ægypten ved Moses?
Ana ŵaani ŵaŵapilikene Akunnungu ali nkuŵecheta ni kukana kunjitichisya? Ngaŵa aŵala wose ŵaŵalongweswe ni che Musa kutyochela ku Misili?
17 Men paa hvem harmedes han i fyrretyve Aar? Mon ikke paa dem, som syndede, hvis døde Kroppe faldt i Ørkenen?
Sooni ana ŵaani ŵaŵantumbilisye Akunnungu yaka alobaini? Ali ŵandu ŵaŵatesile sambi, ni mitembo jao jajenele mwipululu.
18 Og over for hvem tilsvor han, at de ikke skulde gaa ind til hans Hvile, uden dem, som vare blevne genstridige?
Sooni Akunnungu paŵalumbile ni kuti, “Ngaajinjila mu chilambo changu ni kupata chipumulilo changu,” ŵaasalilaga ŵaani? Ali ŵelewo ŵanganajitichisya.
19 Og vi se, at de ikke kunde gaa ind paa Grund af Vantro.
Nipele tukuwona kuti ŵelewo nganapakombola kwinjila mu chilambo cho, ligongo nganakulupilila.