< 2 Tessalonikerne 2 >

1 Men vi bede eder, Brødre! angaaende vor Herres Jesu Kristi Tilkommelse og vor Samling til ham,
Ichil inaosa, eikhoigi Ibungo Jisu Christtana lengbirakkadaba amadi eikhoina Ibungoga punna tinnabagi marida, eina nakhoida haijari,
2 at I ikke i en Hast maa lade eder bringe fra Besindelse eller forskrække hverken ved nogen Aand eller ved nogen Tale eller Brev, der skulde være fra os, som om Herrens Dag var lige for Haanden.
Madudi, Ibungogi Numit adu lakkhre haina, Tengban Mapugi wa phongdokpada oirabasu, pao sandokpada oirabasu nattraga eikhoidagi lakpa manba chithina nakhoibu irai laina pukning khoiranghanba amasung mipaihanba oihanganu.
3 Lad ingen bedrage eder i nogen Maade; thi først maa jo Frafaldet komme og Syndens Menneske aabenbares, Fortabelsens Søn,
Kana amatana nakhoibu karigumba matou amatada minamhan-ganu. Maramdi aroiba Lalhou adu thoktriba phaoba amadi norokta chatnanabagidamak tamkhra Wayel indaba Mi aduna thoklaktriphaoba Numit adu thungkhiroi.
4 han, som sætter sig imod og ophøjer sig over alt, hvad der kaldes Gud eller Helligdom, saa at han sætter sig i Guds Tempel og udgiver sig selv for at være Gud.
Laini hainariba amadi khurumnariba pot pumnamakki maiyokta mahakna leigani amasung mahak masamakpu makhoi pumnamakki mathakta leihangani. Mahakna Mapugi Sanglenda phaoba changduna maduda phamduna mahak Tengban Mapuni haina laothokkani.
5 Komme I ikke i Hu, at jeg sagde eder dette, da jeg endnu var hos eder?
Eina nakhoiga leiminnaringei matamda masi pumnamaksing asi haikhre haiba nakhoi ningsingdrabara?
6 Og nu vide I, hvad der holder ham tilbage, indtil han aabenbares i sin Tid.
Adumakpu masi houjik thok-handaduna thamba karigumba ama leiri, aduga madu karino haiba nakhoina khang-i. Adu oirabadi mapung phaba matam aduda, Phattaba Mahak adu thorakkani.
7 Thi Lovløshedens Hemmelighed virker allerede, kun at den, som nu holder tilbage, først maa komme af Vejen,
Maramdi wayel indaba adugi aronba panggal aduna hannana thabak touduna leiri; aduga madubu thingduna thamliba mahak aduna mahakpu lambi adudagi louthoktriba phaoba adumna makha tana adumak toukhigani.
8 og da skal den lovløse aabenbares, hvem den Herre Jesus skal dræbe med sin Munds Aande og tilintetgøre ved sin Tilkommelses Aabenbarelse,
Adudagi Phattaba Mahak adubu phongdokpigani, adubu Ibungo Jisuna lenglakpada, Ibungogi chindagi thokpa shorna mahakpu hatkani amasung Ibungona lakpagi matik mangal aduna mahakpu manghangani.
9 han, hvis Komme sker ifølge Satans Kraft, med al Løgnens Magt og Tegn og Undere
Phattaba Mahak aduna Satan-gi panggalga loinana lakkani aduga makhal pumnamakki sasinnaba angakpa thabaksing amadi khudamsing tougani.
10 og med alt Uretfærdigheds Bedrag for dem, som fortabes, fordi de ikke toge imod Kærligheden til Sandheden, saa de kunde blive frelste.
Aduga manglagadabasing adubu minamnaba phattaba makhal khudingmakpu mahakna sijinnagani. Aduga makhoina makhoibu kanbigadaba nungsiba amadi achumba adubu lousinjadaba maramna makhoi mangani.
11 Og derfor sender Gud dem kraftig Vildfarelse, saa at de tro Løgnen,
Maram asimakna makhoina namthak aduda thajananaba Tengban Mapuna panggal leiraba lounam makhoida thare.
12 for at de skulle dømmes, alle de, som ikke troede Sandheden, men fandt Behag i Uretfærdigheden.
Madugi mahei adudi achumba aduda thajadaduna, papta nungngaithokna leiriba makhoibu maral leihannabani.
13 Men vi ere skyldige at takke Gud altid for eder, I af Herren elskede Brødre! fordi Gud har udvalgt eder fra Begyndelsen til Frelse ved Aandens Helligelse og Tro paa Sandheden,
Ibungona nungsijariba ichil inaosa, nakhoigi maramgidamak matam pumnamakta eikhoina Tengban Mapubu thagatchapham thok-i. Maramdi Thawaigi sengdokpibagi mapanna amadi achumba aduda nakhoina thajabagi mapanna aran-khubham phangjanaba nakhoibu Tengban Mapuna ahoubadagi khandokpire.
14 hvortil han kaldte eder ved vort Evangelium, for at I skulde vinde vor Herres Jesu Kristi Herlighed.
Eikhoina nakhoida sandokkhiba Aphaba Pao adugi mapanna Tengban Mapuna nakhoibu masida koubire, madu eikhoigi Ibungo Christta Jisugi matik mangal adugi saruk nakhoina phangjanabani.
15 Saa staar da fast, Brødre! og holder fast ved de Overleveringer, hvori I bleve oplærte, være sig ved vor Tale eller vort Brev.
Adu oirabadi, ichil inaosa, chetna leppu aduga eikhoina pao sandokpada oirabasu nattraga chithida oirabasu nakhoida tambikhiba achumbasing adubu chetna paiyu.
16 Men han selv, vor Herre Jesus Kristus og Gud vor Fader, som har elsket os og givet os en evig Trøst og et godt Haab i Naade, (aiōnios g166)
Houjik, eikhoigi Ibungo Jisu Christta masamakna amasung eikhoibu nungsibiba eikhoigi Ipa Ibungo Tengban Mapu amadi mahakki thoujalna eikhoida lomba naidana thougatpiba amadi aphaba asha pinabisanu. (aiōnios g166)
17 han trøste eders Hjerter og styrke eder i al god Gerning og Tale!
Amadi matam pumnamakta nakhoina aphaba thabak tounaba amadi aphaba wa ngangnaba nakhoibu thougatpiba amadi panggal kalhanbiba oisanu.

< 2 Tessalonikerne 2 >