< 2 Samuel 7 >

1 Engang Kongen sad i sit Hus, efter at HERREN havde skaffet ham Ro for alle hans Fjender rundt om,
Leng David a leng ipia aum chun Pakaiyin akimvel a agalmite jouse akonin kicholdona apetan ahi,
2 sagde han til Profeten Natan: »Se, jeg har et Cedertræshus at bo i, men Guds Ark har Plads i et Telt!«
Chuin lengpan Themgao Nathan kommah hitin aseiyin, “ven,” keima cedar in hoitah sungah kachengin, ahin Pathen thingkong chu ponbuh sungah aum jing nalai e! ati.
3 Natan svarede Kongen: »Gør alt, hvad din Hu staar til, thi HERREN er med dig!«
Chuin Nathan in lengpa chu adonbut nin, “chitan nangman nalunga umcheng chu gaboldoh tan, ajeh chu Pakaiyin nangma naumpin ahi,” ati.
4 Men samme Nat kom HERRENS Ord til Natan saaledes:
Ahin chuchi jan ma chun Pakaiyin Nathan hengah asei in,
5 »Gaa hen og sig til min Tjener David: Saa siger HERREN: Skulde du bygge mig et Hus at bo i?
“Chinlang kasohpa David khu gaseipih tan, “hichehi ahi Pakaiyin aphondoh chu: nangma hi nahim keima chenna ding in sading chu?
6 Jeg har jo ikke haft noget Hus at bo i, siden den Dag jeg førte Israeliterne op fra Ægypten, men vandrede med, boende i et Telt.
Keima in’a kacheng khapoi, Israel mite Egypt gamma kahinpuidoh nikhou va pet tuni changei in. amavang ponbuh le houbuh a keima kaum jingin hitichun munkhat akon munkhat ah kakichon jing in ahi.
7 Har jeg, i al den Tid jeg vandrede om blandt alle Israeliterne, sagt til nogen af Israels Dommere, som jeg satte til at vogte mit Folk Israel: Hvorfor bygger I mig ikke et Cedertræshus?
keima Israel mite toh hoilai mun a kachinao hijong le, khatvei jeng jong Israel phung lamkai chule kami Israel te chinghoi ho ja ah, epidinga keima chenna ding Cedar in hoitah neisahpih lou uham? tin kana phun khapoi.
8 Sig derfor til min Tjener David: Saa siger Hærskarers HERRE: Jeg tog dig fra Græsgangen, fra din Plads bag Smaakvæget til at være Fyrste over mit Folk Israel,
“Tun chinlang gaseitan kasoh David hengah, “Pakai van janel in hitin aseiye: keiman nangmahi hamhing lah a kelngoi nachin na akon kami Israel te lamkai dinga kalhen nahi,” tin.
9 og jeg var med dig, overalt hvor du færdedes, og udryddede alle dine Fjender foran dig; jeg vil skabe dig et Navn som de størstes paa Jorden
Nangma hoilai mun nachina hijong leh keiman kahin lhonpi jingin, chule nagalmite jouse namit mutah in kasumang tai. Chule tuahi keiman leiset chunga miminthang khat banga namin kakithan sah ding ahi!
10 og skaffe mit Folk Israel en Hjemstavn og plante det, saa det kan blive boende paa sit Sted uden mere at skulle forstyrres i sin Ro, og uden at Voldsmænd mere skal plage det som tidligere,
Chule keiman kami Israel te achenna diu munkhat kapeh ding, hiche mun achu buina umlouva dettah a kaphudet diu ahi. Achisa a banga migilou nam miten asuhbui thei tah lou diu ahi.
11 dengang jeg satte Dommere over mit Folk Israel; og jeg vil give det Ro for alle dets Fjender. Saa kundgør HERREN dig nu: Et Hus vil HERREN bygge dig!
Kami Israel te chunga vaihom dia thutan vaihom ho kalhen nikhoa pet ana chuti ahi. Chule keiman nagal miteu jouse akon choldona kapeh diu, chukal vallin jong Pakaiyin asei in aman nangma inkhat nasah pih ding – leng insung katun doh pih ding ahi! tin.
12 Naar dine Dage er omme, og du hviler hos dine Fædre, vil jeg efter dig oprejse din Sæd, som udgaar af dit Liv, og grundfæste hans Kongedømme.
Ajeh chu nangma nahung thia chule napu napa tetoh nahung kivui jou teng, keiman nangma chilhah, nataigui a peng mong mong khat kahin tundoh ding, chule keiman aleng gam chu katha hatsah ding ahi.
13 Han skal bygge mit Navn et Hus, og jeg vil grundfæste hans Kongetrone evindelig.
Ama chun keima minna in khat asah ding chule keiman alenggam chu atonsot a kasuhdet peh ding ahi.
14 Jeg vil være din Sæd en Fader, og den skal være mig en Søn! Naar den synder, vil jeg tugte den med Menneskestok og Menneskers Slag,
Keima ama pa kahi ding chule ama kachapa hiding ahi. Ijem tia achonset khah tah leh, mipa khat in acha abolna banga keiman amachu kamoljolla kasuhdih a kasuhgim ding ahi.
15 men min Miskundhed vil jeg ikke tage fra den, som jeg tog den fra din Forgænger.
Ahin kamihepina Saul chunga kalah manga, nanga kon katol mang banga amachunga vang kalah mang louhel ding ahi.
16 Dit Hus og dit Kongedømme skal staa fast for mit Aasyn til evig Tid, din Trone skal staa til evig Tid!«
Chule na insung le na lenggam chu eimatih channa kamasanga umjing jeng ding, chule nalal tou nachu eimatih channa bitkeicha umjing ding ahi, tin gaseipih tan ati.
17 Alle disse Ord og hele denne Aabenbaring meddelte Natan David.
Hijeh chun Nathan Themgaopa chu David hengah akinung len Pakaiyin gaova aseipih cheng chu agaseipih tan ahi.
18 Da gik Kong David ind og dvælede for HERRENS Aasyn og sagde: »Hvem er jeg, Herre, HERRE, og hvad er mit Hus, at du har bragt mig saa vidt?
Chuin leng David chu Pakai angsungah alut in chule atou in atao tan ahi, “O thaneipen Pakai, kei koi kahi a, ka insunghi epi hija hichangeija neihin puilhung ham?
19 Men end ikke det var dig nok Herre, HERRE, du gav ogsaa din Tjeners Hus Forjættelser for fjerne Tider og lod mig skue kommende Slægter, Herre, HERRE!
Chule tunjong thaneipan Pakaiyin, imajouse chung vum in nasohpa lenggam hi atonsot a peh ding natie! Hiti monga hi mijouse toh nana kitep mong hinam? O thaneipan Pakai.
20 Hvad mere har David at sige dig Du kender jo dog din Tjener, Herre, HERRE.
“Keiman nahenga epi kaseibe ding ham? Thaneipen Pakai, Nangman nasohpahi etabang kahi nahesoh nai.
21 For din Tjeners Skyld, og fordi din Hu stod dertil, gjorde du dette og kundgjorde din Tjener alt dette store,
Ajeh chu nangman nakitep nabang le nangma lungdei bangin thiljousehi loupi tah in nabollin chule nasohpa neihet sah soh tai.
22 Herre, HERRE; thi ingen er som du, og der er ingen Gud uden dig efter alt hvad vi har hørt med vore Ører.
“Eti loupi nahitam, O thaneipen Pakai! Nangma bang koima aumpoi. Chule keimahon nang tabang Pathen dang kanaja kha hih hel uve.
23 Og hvor paa Jorden findes et Folk som dit Folk Israel, et Folk, som Gud kom og udfriede og gjorde til sit Folk for at vinde sig et Navn og udføre store og frygtelige Gerninger for dem ved at drive andre Folkeslag med deres Guder bort foran sit Folk, det, du udfriede fra Ægypten?
Leiset chungahi namdang nami Israel te tabang umkha em? Namdang hohi epi hiuham O Pathen, nangman asoh chan naova kon namite dia nahuhdoh mong em? Nangman namite Egypt akon nahuhdoh chun nangma min nasuloupin ahi. chule nangman bolmo kidang loupi tah nabollin namdangte leh apathen hou chu namite masang akon nadelmang soh helle.
24 Du har grundfæstet dit Folk Israel som dit Folk til evig Tid, og du, HERRE, er blevet deres Gud.
Chule nangman Israel mite chu eimatih channa namite din nasemin, chule nangma, O Pakai a Pathen u nahi tai.
25 Saa opfyld da, HERRE, Gud, til evig Tid den Forjættelse, du udtalte om din Tjener og hans Hus og gør, som du sagde!
“Chule tun, O Pakai le ka Pathen, keima nasohpa kahi; nangma nakitep na bang chun keima leh ka insung chungah bol tan. Chule atonsot a umjing din nakitep na chu phutdet tan.
26 Da skal dit Navn blive stort til evig Tid, saa man siger: Hærskarers HERRE, Gud over Israel! Og din Tjener Davids Hus skal staa fast for dit Aasyn.
Chule namin eimatih channin jaum hen khuti leh mijousen seijun tin, Pakai vanmi janel Pathen chu Israel te Pathen ahi! chule nasohpa David insung chu namasangah eimatih channin umjing hen.
27 Thi du, Hærskarers HERRE, Israels Gud, har aabenbaret for din Tjener: Jeg vil bygge dig et Hus! Derfor har din Tjener fundet sit Hjerte til at bede denne Bøn til dig.
O Pakai vanmi janel, Israel te Pathen, keiman hiche taona neina ding hin hansan na kanei e ajeh chu nangman hicheho jouse hi nasohpa hengah naphong doh in, hitin naseiye, ‘keiman nangma ding leng in kasah doh pih ding nahi nati!’
28 Derfor, Herre, HERRE, du er Gud, og dine Ord er Sandhed! Du har givet din Tjener denne Forjættelse,
Ajeh chu nangma Pathen, Thaneipen Pakai nahi. Nathusei ho adih soh kei in, chule hitabong thilpha jouse hi nasohpa din nakitem e.
29 saa lad det behage dig at velsigne din Tjeners Hus, at det til evig Tid maa staa fast for dit Aasyn. Thi du, Herre, HERRE, har talt, og med din Velsignelse skal din Tjeners Hus velsignes evindelig!«
Chule tun, nasohpa insung phattheiboh ding hi nangma lunglhai na hihen, khuty leh atonsot a nangma angsunga kaum jing thei diu ahi. ajeh chu nangma thaneipen Pakai in nasei in, nasohpa phatthei boh ding nati chu, atonsot atonsot a phatthei na ahi.

< 2 Samuel 7 >