< 2 Peter 2 >

1 Men der opstod ogsaa falske Profeter iblandt Folket, ligesom der ogsaa iblandt eder vil komme falske Lærere, som ville liste fordærvelige Vranglærdomme ind, idet de endog fornægte den Herre, som købte dem, og bringe en brat Undergang over sig selv,
Cehlai nangmih ak khuiawh cawngpyikung a qawlkhqi a awm lawt amyihna, thlangkhqi ak khuiawh awm tawngha qawlkhqi ve awm hy. Cekkhqi ing ang hyp na seetnaak hly kawi cawngpyinaak amak thym ce cawngpyi uhy, a mimah ak thlaikung boeimang Bawipa zani oelh unawh a mimah ak khanawh seetnaak ce pha sak uhy.
2 og mange ville efterfølge deres Uterligheder, saa Sandhedens Vej for deres Skyld vil blive bespottet,
Chahnaak ham ak awm a mingmih a lam ce thlang khawzah ing hquut kawm usaw awitak lam sim ce seet sak kawm uh.
3 og i Havesyge ville de med falske Ord skaffe sig Vinding af eder; men Dommen over dem har alt fra gamle Dage været i Virksomhed, og deres Undergang slumrer ikke.
Ak lawn ngaihnaak awh cawhkaw cawngpyikungkhqi ing a mimah a phawh mailai syn awi ing nangmih ce amak thym na ni haw nak khqi kaw. Dawknaak ce cekkhqi ak khanawh bang qu hyt nawh a mingmih a seetnaak ce a ih kaana a hyrpy na hqak poepa hy.
4 Thi naar Gud ikke sparede Engle, da de syndede, men nedstyrtede dem i Afgrunden og overgav dem til Mørkets Huler for at bevogtes til Dom, (Tartaroō g5020)
Thawlhnaak ak sai khan ceityihkhqi ce Khawsa ing am hlyn nawh, hell na tyi hy, ak hyp dek khuina awideng aham thawng thla hy; (Tartaroō g5020)
5 og ikke sparede den gamle Verden, men bevarede Retfærdighedens Prædiker Noa selv ottende, da han førte Oversvømmelse over en Verden af ugudelige
Khawsa kawna amak ngai thlangkhqi ak khanawh tuiliu law sak nawh, dyngnaak awi ak kqawnkung Nova ingkaw ak chang khqih tloek doeng ak hlipchungkung ing syn awhkaw khawmdek awm am hlyn hy;
6 og lagde Sodomas og Gomorras Stæder i Aske og domfældte dem til Ødelæggelse, saa han har sat dem til Forbillede for dem, som i Fremtiden vilde leve ugudeligt,
Khawsa kawna amak ngai thlangkhqi ak khanawh kamyihna ik-oeih a pha kaw tice huh saknaak aham Sodom ingkaw Gomorah khawk bau ce mai ing dawi nawh vyt na ngawih sak hy;
7 og udfriede den retfærdige Lot, som plagedes af de ryggesløses uterlige Vandel,
khawboe ak se thlangkhqi tyih ak cu a khawsaknaak awh ak kaw ak se, thlak dyng Lot ce hul hy.
8 (thi medens den retfærdige boede iblandt dem, pintes han Dag for Dag i sin retfærdige Sjæl ved de lovløse Gerninger, som han saa og hørte):
(Cawhkaw thlak dyng cetaw, khawnyn hypoet awh hypoet ce ak thlangkhqi venawh awm hy, cekkhqi a khawboe seet ik-oeih saikhqi ce hu nawh ang zaak awh a hqingnaak ak dyng ing khuikha hy).
9 — Da ved Herren at udfri gudfrygtige af Fristelse, men at straffe og bevogte uretfærdige til Dommens Dag,
Vemyihna a awm awhtaw, syk a zoek ing khypyinaak ak hu Khawsa ngaih ak sai thlangkhqi ikawmyihna ka hulnaak nawh thlakthawlhkhqi a boet kaana toelnaak ami huh awh ikawmyihna awi ka dengnaak hly, tice Bawipa ing sim hy.
10 og mest dem, som vandre efter Kød, i Begær efter Besmittelse, og foragte Herskab. Frække, selvbehagelige, bæve de ikke ved at bespotte Herligheder,
Ve a ik-oeih ve amak thym thawlh kawngaih sainaak ak hquut thlangkhqi ingkaw ukkung ak hep thlangkhqi aham awm khqoet kaw. Am thin ak sah ingkaw ak oek qu thlangkhqi ingtaw, khan ben ik-oeih ak che na kqawn ham ap kqih uhy;
11 hvor dog Engle, som ere større i Styrke og Magt, ikke fremføre bespottende Dom imod dem for Herren.
khan ceityih ak tha awm nawh ik-oeih ak sai thai khqoetkhqi ing zani, Bawipa a haiawh cemyih ik-oeihkhqi ce ak che na ap kqawn uhy.
12 Men disse — ligesom ufornuftige Dyr, der af Natur ere fødte til at fanges og ødelægges, skulle de, fordi de bespotte, hvad de ikke kende, ogsaa ødelægges med hines Ødelæggelse,
Cehlai ve ak thlangkhqi ing a mami sim ik-oeih ak khanawh thekhanaak awi ce kqawn uhy. A mingmih taw qamsak tlung amyihna, ami simnaak taw awm lawt hlai hy, tu nawh hqe hly kawi nani ami thang hy, qamsamyihna a mingmih awm qeeng kawm uh.
13 idet de faa Uretfærdigheds Løn. De sætte deres Lyst i Vellevned om Dagen, disse Skampletter og Skændselsmennesker! De svælge i deres Bedragerier, medens de holde Gilde med eder;
Thlang ak khanawh tlawhnaak ami sai dawngawh a mingmih awm tlawhnaak ing kut thung na awm lawt kaw. A mingmih a zuuqui awmhly poeknaak ce awm a dainaak awh thang khawnghak hawh hy. Coet ak kap thlangkhqi, nangmih mi buhveelnaakkung awh ak zeel thlangkhqi na awm uhy.
14 deres Øjne ere fulde af Horeri og kunne ikke faa nok af Synd; de lokke ubefæstede Sjæle; de have et Hjerte, øvet i Havesyge, Forbandelsens Børn;
Samphaihnaak mik ing awm unawh, thawlhnaak ce am qoeng thai uhy; kawpoek amak cakkhqi ce zoek uhy; ak pyh ngaihnaak benawh thoem uhy – tuui khyn ak zawk cakhqi na awm uhy.
15 de have forladt den lige Vej og ere farne vild, følgende Bileams, Beors Søns, Vej, han, som elskede Uretfærdigheds Løn,
Lam ak dyng ce cehta unawh ik-oeih che sainaak a phu ak lungnaak Beor a capa Balam a hu awh bat aham ak thoek khqi na awm uhy.
16 men fik Revselse for sin Overtrædelse: Et umælende Trældyr talte med menneskelig Røst og hindrede Profetens Afsind.
Cehlai anih taw a ik-oeih sai thawlhnaak awh – awi amak kqawn khawi qamsa – meqang ing zyi hy, cawhkaw meqang ing thlanghqing ak awi na pau nawh tawngha a qawnaak ce kham pehy.
17 Disse ere vandløse Kilder og Taageskyer, som drives af Stormvind; for dem er Mørke og Mulm bevaret.
Vemih ak thlangkhqi taw tui amak awm lawngca, myi zilh ing a zawn ak thlangkhqi ni. Ak hyp soeih thannaak ce a mingmih aham hoep peek na awm hawh hy. (questioned)
18 Thi dem, som ere lige ved at undslippe fra dem, der vandre i Vildfarelse, lokke de i Kødets Begæringer ved Uterligheder, idet de tale Tomheds overmodige Ord
Amim khakhqi a auhtlauh na ta unawh, oeknaak awi ing khawmdek thawlh hy ngaihnaak ce sui uhy, amak thym khawsaknaak awhkawng amik loet plek thlangkhqi ce syk a zoek uhy.
19 og love dem Frihed, skønt de selv ere Fordærvelsens Trælle; thi man er Træl af det, som man er overvunden af.
A mimah awm seetnaak a tamnaa na ami awm huili awh thlak chang ce loet sak aham awih kqawn pe uhy, kawtih a u awm amah ak noengkung a tamnaa na awm hy.
20 Thi dersom de, efter at have undflyet Verdens Besmittelser ved Erkendelse af vor Herre og Frelser Jesus Kristus, igen lade sig indvikle deri og overvindes, da er det sidste blevet værre med dem end det første.
Ningmih a Bawipa Hulkung Jesu Khrih simnaak ak caming khawmdek seetnaak awhkawng ami loet hawh awh ce a ik-oeih awh awk tlaih unawh ce a ik-oeih ing a noeng khqi bai awhtaw, ak cyk awhkawng lak awh a hukhit benna nauh khqoet kawm uh.
21 Thi bedre havde det været dem ikke at have erkendt Retfærdighedens Vej end efter at have erkendt den at vende sig bort fra det hellige Bud, som var blevet dem overgivet.
Dyngnaak lam ce ami sim awh a mingmih a venawh peek na ak awm ak ciim awipeek ce ami hquut anglakawhtaw a mami sim ngala mantaw a mingmih aham nep khqoet hlai hy.
22 Det er gaaet dem efter det sande Ordsprog: „Hunden vender sig om til sit eget Spy, og den toede So til at vælte sig i Sølen.‟
A mingmih awh ce vawhkaw awicyih ve thym hy: “Ui ing am lawh ai tlaih hy”, cawh “Vawknu ing tui ang hluk hqeet coengawh nawng awh cawn tlaih hy,” tive.

< 2 Peter 2 >