Højsangen 1
1 Højsangen, som er af Salomo.
Sångernas sång av Salomo.
2 Han kysse mig med Kys af sin Mund; thi din Kærlighed er bedre end Vin.
Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
3 Dine Salver ere gode at lugte, dit Navn er som en Salve, der udgydes; derfor elske unge Piger dig.
Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
4 Drag mig! efter dig ville vi løbe; Kongen førte mig ind i sine inderste Kamre; vi ville fryde os og glæde os i dig, vi ville prise din Kærlighed mere end Vin; de oprigtige elske dig.
Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär. ----
5 Jeg er sort, dog yndig, I Jerusalems Døtre! som Kedars Pauluner, som Salomos Telte.
Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
6 Ser ikke paa mig, at jeg er sort; thi Solen har brændt mig; min Moders Sønner ere blevne vrede paa mig, de have sat mig til Vingaardenes Vogterinde; min Vingaard, som jeg havde, har jeg ikke bevogtet.
Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
7 Giv mig til Kende, du, hvem min Sjæl elsker! hvor du vogter, hvor du lader Hjorden ligge om Middagen, at jeg ikke skal være som en Kvinde, der gaar tilhyllet ved dine Medbrødres Hjorde.
"Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar."
8 Dersom du ikke ved det, du dejligste iblandt Kvinderne! da gak ud i Faarenes Spor, og vogt dine Kid ved Hyrdernes Boliger!
"Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält." ----
9 Ved Hestene for Faraos Vogn ligner jeg dig, min Veninde!
"Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
10 Dine Kinder ere yndige under Kæderne og din Hals under Perlesnorene.
Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
11 Vi ville gøre dig Guldkæder med Sølvprikker.
Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på."
12 Saa længe Kongen var i sin Kreds, gav min Nardus sin Lugt.
"Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
13 Min elskede er mig en Myrrakugle, som forbliver imellem mine Bryster.
Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
14 Min elskede er mig en Koferdrue, i Vingaardene, udi En-Gedi.
Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar."
15 Se, du, min Veninde! er dejlig; se, du er dejlig, dine Øjne ere Duer.
"Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor."
16 Se, du, min elskede! er yndig, ja yndig, ja, vort Leje er grønt.
"Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
17 Vore Huses Bjælker ere Cedre, vort Loft er Cypresser.
Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel."
