< Salme 84 >
1 Til Sangmesteren; til Githith; af Koras Børn, en Psalme.
För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm.
2 Hvor elskelige ere dine Boliger, Herre Zebaoth!
Huru ljuvliga äro icke dina boningar, HERRE Sebaot!
3 Min Sjæl begærer, ja længes efter Herrens Forgaarde; mit Hjerte og mit Kød raabe med Fryd til den levende Gud.
Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud.
4 Ja, Spurven har fundet et Hus og Svalen sin Rede, hvor den har lagt sine Unger: Dine Altre, Herre Zebaoth, min Konge og min Gud!
Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.
5 Salige ere de, som bo i dit Hus, de skulle endnu love dig. (Sela)
Saliga äro de som bo i ditt hus; de lova dig beständigt. (Sela)
6 Saligt er det Menneske, hvis Styrke er i dig, og i hvis Hjerte de rette Veje ere.
Saliga äro de människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till dina vägar.
7 Naar de gaa igennem Morbærdalen, gøre de den til Kildevæld, ja, og en Regn med Velsignelser skal bedække dem.
När de vandra genom Tåredalen, göra de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser.
8 De gaa frem fra Kraft til Kraft; de ses for Gud paa Zion.
De gå från kraft till kraft; så träda de fram inför Gud på Sion.
9 Herre, Gud Zebaoth! hør min Bøn, Jakobs Gud! vend dit Øre til den. (Sela)
HERRE Gud Sebaot, hör min bön, lyssna, du Jakobs Gud. (Sela)
10 Gud, vort Skjold! se til og sku din Salvedes Ansigt.
Gud, vår sköld, ser härtill, och akta på din smordes ansikte.
11 Thi een Dag i dine Forgaarde er bedre end tusinde; jeg udvælger hellere at ligge ved Dørtærskelen i min Guds Hus end at bo i de ugudeliges Telte.
Ty en dag i dina gårdar är bättre än eljest tusen. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än dväljas i de ogudaktigas hyddor.
12 Thi Gud Herren er Sol og Skjold; Herren giver Naade og Ære, intet godt nægter han dem, som vandre i Oprigtighed. Herre Zebaoth! saligt er det Menneske, som forlader sig paa dig.
Ty HERREN Gud är sol och sköld; HERREN giver nåd och ära; han vägrar icke dem något gott, som vandra i ostrafflighet. HERRE Sebaot, salig är den människa som förtröstar på dig. Eller fastmer: Min själ längtade och trängtade efter HERRENS gårdar; nu jubla min själ och min kropp mot levande Gud. Ja, sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon har lagt sina ungar osv. Se Tåredalen i Ordförkl. Eller: Ty HERREN Gud är värn och sköld osv.