< Salme 63 >

1 En Psalme af David, der han var i Judas Ørk.
En Psalm Davids, då han var i Juda öken. Gud, du äst min Gud, bittida vakar jag upp till dig. Min själ törstar efter dig, mitt kött längtar efter dig, uti ett torrt och törstigt land, der intet vatten är.
2 Gud! du er min Gud, jeg vil søge aarle til dig; min Sjæl tørster efter dig, mit Kød længes efter dig udi et tørt og vansmægtende Land, hvor intet Vand er.
Der ser jag efter dig i dinom helgedom, att jag måtte skåda dina magt och äro.
3 Saaledes saa jeg dig i Helligdommen for at beskue din Magt og din Ære.
Ty din godhet är bättre än lif. Mine läppar prisa dig.
4 Thi din Miskundhed er bedre end Livet; mine Læber skulle prise dig.
Der ville jag gerna lofva dig i mina lifsdagar, och upplyfta mina händer, i ditt Namn.
5 Saaledes vil jeg love dig i mine Livsdage; jeg vil opløfte mine Hænder i dit Navn.
Det vore mins hjertas fröjd och lust, då jag dig med gladom mun lofva skulle.
6 Min Sjæl skal mættes som af det fede og kraftige Maaltid, og min Mund skal love dig med frydefulde Læber.
När jag mig i säng lägger, så tänker jag uppå dig; när jag uppvaknar, så talar jag om dig.
7 Naar jeg kommer dig i Hu paa mit Leje, vil jeg tænke paa dig i Nattevagterne.
Ty du äst min hjelpare, och under dina vingars skugga vill jag fröjda mig.
8 Thi du har været min Hjælp, og under dine Vingers Skygge vil jeg synge med Fryd.
Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.
9 Min Sjæl hang efter dig, din højre Haand holdt paa mig.
Men de stå efter mina själ, till att öfverfalla mig; de måste under jordena nederfara.
10 Men de søge efter mit Liv til deres egen Ødelæggelse; de skulle komme i Jordens nederste Dybder.
De måste falla i svärd, och räfvomen till lott blifva.
11 Man skal give dem Sværdet i Vold, de skulle vorde Ræves Del. Men Kongen skal glædes i Gud; hver den, som sværger ved ham, skal rose sig; thi deres Mund skal stoppes, som tale Løgn.
Men Konungen fröjdar sig i Gudi; den vid honom svär, han skall prisad varda; ty de lögnmunnar skola tillstoppade varda.

< Salme 63 >