< Salme 61 >
1 Til Sangmesteren; til Strengeleg; af David.
En Psalm Davids, till att föresjunga på strängaspel. Hör, Gud, mitt rop, och akta uppå mina bön.
2 Gud! hør mit Raab, giv Agt paa min Bøn!
Härnedre på jordene ropar jag till dig, när mitt hjerta i ångest är: För mig dock uppå en hög klippo.
3 Jeg raaber til dig fra Landets Ende, naar mit Hjerte forsmægter; paa en Klippe, som ellers bliver mig for høj, fører du mig op.
Ty du äst min tillflykt; ett starkt torn för mina fiendar.
4 Thi du har været min Tilflugt og et stærkt Taarn imod Fjenden.
Jag vill bo uti dine hyddo till evig tid, och min tröst hafva under dina vingar. (Sela)
5 Jeg vil bo i dit Paulun i al Evighed, jeg vil søge Ly under dine Vingers Skjul. (Sela)
Ty du, Gud, hörer mina löften; du lönar dem väl, som ditt Namn frukta.
6 Thi du, Gud! har hørt mine Løfter, du har givet mig Arv med dem, som frygte dit Navn.
Du gifver Konungenom långt lif, att hans år vara ifrå slägte till slägte;
7 Du vil lægge Dage til Kongens Dage, hans Aar blive som fra Slægt til Slægt!
Att han må evigliga för Gudi sittandes blifva. Bevisa honom godhet och trohet, att de bevara honom;
8 Han sidde evindelig for Guds Ansigt; beskik Miskundhed og Sandhed til at bevare ham! Saa vil jeg lovsynge dit Navn til evig Tid, at jeg kan betale mine Løfter fra Dag til Dag.
Så vill jag lofsjunga dino Namne evinnerliga, att jag må betala mina löften dageliga.