Salme 5

1 Til Sangmesteren; paa Nekiloth; en Psalme af David.

För sångmästaren, till Nehilót; en psalm av David. Lyssna till mina ord, HERRE; förnim min suckan.

2 Herre! vend dine Øren til mine Ord, agt paa min Tanke!

Akta på mitt klagorop, du min konung och min Gud; ty till dig vill jag ställa min bön.

3 Giv Agt paa mit Raabs Røst, min Konge og min Gud! thi til dig beder jeg.

HERRE, bittida hör du nu min röst, bittida frambär jag mitt offer till dig och skådar efter dig.

4 Herre! om Morgenen høre du min Røst! jeg vil fremstille mig om Morgenen for dig og vente.

Ty du är icke en Gud som har behag till ogudaktighet; den som är ond får icke bo hos dig.

5 Thi du er ikke en Gud, som har Lyst til Ugudelighed; den onde skal ikke bo hos dig.

De övermodiga bestå icke inför dina ögon; du hatar alla ogärningsmän.

6 Daarer skulle ikke bestaa for dine Øjne! du hader alle dem, som gøre Uret.

Du förgör dem som tala lögn; de blodgiriga och falska äro en styggelse för HERREN.

7 Du lader dem, som tale Løgn, gaa til Grunde: Herren har Vederstyggelighed til en blodgerrig og falsk Mand.

Men jag får gå in i ditt hus, genom din stora nåd; jag får tillbedja i din fruktan, vänd mot ditt heliga tempel.

8 Men jeg vil komme til dit Hus ved din store Miskundhed; jeg vil tilbede imod dit hellige Tempel i din Frygt.

HERRE, led mig genom din rättfärdighet, för mina förföljares skull; gör din väg jämn för mig.

9 Herre! led mig i din Retfærdighed for mine Fjenders Skyld; jævn din Vej for mit Ansigt!

Ty i deras mun är intet visst, deras innersta är fördärv, en öppen grav är deras strupe, sin tunga göra de hal.

10 Thi i deres Mund er intet bestandigt; deres Indre er Ondskab; deres Strube er en aaben Grav, de smigre med deres Tunge.

Döm dem, o Gud; må de komma på fall med sina anslag. Driv bort dem för deras många överträdelsers skull, eftersom de äro gensträviga mot dig.

11 Gud! døm dem skyldige, at de falde formedelst deres Anslag; nedstød dem for deres mange Overtrædelsers Skyld, thi de ere genstridige imod dig.

Men låt alla dem glädjas, som taga sin tillflykt till dig; evinnerligen må de jubla, ty du beskärmar dem; i dig må de fröjda sig, som hava ditt namn kärt.

12 Men alle, som forlade sig paa dig, skulle glæde sig, de skulle fryde sig evindelig, og du skal skjule over dem; og de, som elske dit Navn, skulle fryde sig i dig. Thi du, Herre! velsigner en retfærdig, du dækker ham med Naade som med et Skjold.

Ty du, HERRE, välsignar den rättfärdige; du betäcker honom med nåd såsom med en sköld.