Salme 5

1 Til Sangmesteren; paa Nekiloth; en Psalme af David.

En Psalm Davids, till att föresjunga för arfvet. Herre, hör min ord; gif akt uppå mitt tal.

2 Herre! vend dine Øren til mine Ord, agt paa min Tanke!

Gif akt uppå, mitt rop, min Konung, och min Gud; ty jag vill bedja inför dig.

3 Giv Agt paa mit Raabs Røst, min Konge og min Gud! thi til dig beder jeg.

Herre, bittida hör mina röst; bittida vill jag skicka mig till dig, och taga der vara, uppå.

4 Herre! om Morgenen høre du min Røst! jeg vil fremstille mig om Morgenen for dig og vente.

Ty du äst icke den Gud, hvilkom ett ogudaktigt väsende behagar; den der ond är, han blifver icke för dig.

5 Thi du er ikke en Gud, som har Lyst til Ugudelighed; den onde skal ikke bo hos dig.

De storordige bestå intet för din ögon; alla ogerningsmän hatar du.

6 Daarer skulle ikke bestaa for dine Øjne! du hader alle dem, som gøre Uret.

Du förgör de lögnaktiga; Herren hafver en styggelse vid de blodgiruga och falska.

7 Du lader dem, som tale Løgn, gaa til Grunde: Herren har Vederstyggelighed til en blodgerrig og falsk Mand.

Men jag vill gå in i ditt hus på, dina stora barmhertighet, och tillbedja emot ditt helga tempel i dine fruktan.

8 Men jeg vil komme til dit Hus ved din store Miskundhed; jeg vil tilbede imod dit hellige Tempel i din Frygt.

Herre, led mig i dine rättfärdighet, för mina fiendars skull; gör din väg rättan för mig.

9 Herre! led mig i din Retfærdighed for mine Fjenders Skyld; jævn din Vej for mit Ansigt!

Ty uti deras mun är intet visst: deras innersta är vedermöda; deras strupe är en öppen graf; med deras tungor skrymta de.

10 Thi i deres Mund er intet bestandigt; deres Indre er Ondskab; deres Strube er en aaben Grav, de smigre med deres Tunge.

Döm dem, Gud, att de måga falla af sitt uppsåt; drif dem ut för deras stora öfverträdelses skull; ty de äre dig gensträfvige.

11 Gud! døm dem skyldige, at de falde formedelst deres Anslag; nedstød dem for deres mange Overtrædelsers Skyld, thi de ere genstridige imod dig.

Låt glädja sig alla dem som trösta uppå dig, evinnerliga låt dem fröjda sig; ty du beskärmar dem; låt dem i dig glade vara, som ditt Namn kärt hafva.

12 Men alle, som forlade sig paa dig, skulle glæde sig, de skulle fryde sig evindelig, og du skal skjule over dem; og de, som elske dit Navn, skulle fryde sig i dig. Thi du, Herre! velsigner en retfærdig, du dækker ham med Naade som med et Skjold.

Ty du, Herre, välsignar de rättfärdiga; du kröner dem med nåde, såsom med en sköld.