Salme 48

1 En Sang, en Psalme af Koras Børn.

En Psalmvisa, Korah barnas. Stor är Herren, och högt berömd, uti vår Guds stad, på hans helga berg.

2 Herren er stor og saare priselig, i vor Guds Stad, paa hans hellige Bjerg.

Det berget Zion är såsom en skön telning, på hvilko hela landet tröster; på den sidone norrut ligger den stora Konungens stad.

3 Zions Bjerg hæver sig smukt, er det ganske Lands Glæde, yderst imod Nord, den store Konges Stad.

Gud är känd i hans palats, att han beskärmaren är.

4 Gud i dens Paladser er kendt som en fast Borg.

Ty si, Konungar äro församlade, och med hvarannan framdragne.

5 Thi se, Kongerne havde samlet sig; de forsvandt til Hobe.

De hafva förundrat sig, då de detta sågo; vordo häpne och omstörta.

6 De saa, straks forundrede de sig; de forfærdedes, de hastede bort.

Bäfvande är dem der påkommet, ångest såsom ene födande qvinno.

7 Bævelse betog dem der, Angest som en Kvindes, der føder.

Du sönderbråkar skeppen i hafvet, igenom östanväder.

8 Ved Østenvejr sønderbryder du Tharsis's Skibe.

Såsom vi hört hafve, så se vi det på Herrans Zebaoths stad, vår Guds stad. Gud håller honom vid magt evinnerliga. (Sela)

9 Ligesom vi havde hørt, saaledes saa vi det i den Herre Zebaoths Stad, i vor Guds Stad; Gud befæster den indtil evig Tid. (Sela)

Gud, vi förbide dina godhet i ditt tempel.

10 O Gud! vi tænke paa din Miskundhed midt i dit Tempel.

Gud, såsom ditt Namn, så är ock ditt lof, allt intill verldenes ändar; din högra hand är full med rättfärdighet.

11 O Gud! som dit Navn er, saa er din Pris indtil Jordens Ender; din højre Haand er fuld af Retfærdighed.

Berget Zion fröjde sig, och Juda döttrar vare glada, för dina rätters skull.

12 Zions Bjerg glæder sig, Judas Døtre fryde sig for dine Dommes Skyld.

Går omkring Zion och beskåder det; täljer dess torn;

13 Gaar omkring Zion, rundt omkring den, tæller dens Taarne!

Gifver granna akt uppå dess murar, och upphöjer dess palats; på det man derom må förkunna för efterkommanderna.

14 Lægger Mærke til dens Mur, betragter nøje dens Paladser, at I kunne fortælle det for den Slægt, som kommer. Thi her er Gud, vor Gud, evindelig og altid, han skal ledsage os til evige Tider.

Ty denne Guden är vår Gud, alltid och evinnerliga; han förer oss såsom ungdomen.