Salme 37

1 Af David. Lad din Vrede ikke optændes imod de onde; vær ikke nidkær imod dem, som gøre Uret;

En Psalm Davids. Harmas icke öfver de onda; var icke nitisk öfver de ogerningsmän.

2 thi de skulle hastelig falme som Græs, og visne som grønne Urter.

Ty såsom gräs varda de snart afhuggne, och såsom gröna örter skola de förvissna.

3 Forlad dig paa Herren og gør godt; bo i Landet og nær dig trolig;

Haf hopp till Herran, och gör det godt är; blif i landet, och föd dig redeliga.

4 og forlyst dig i Herren, saa skal han give dig dit Hjertes Begæring.

Haf dina lust i Herranom; han skall gifva dig hvad ditt hjerta önskar.

5 Vælt din Vej paa Herren og forlad dig paa ham, han skal gøre det.

Befalla Herranom din väg, och hoppas uppå honom; han skall väl görat;

6 Og han skal føre din Retfærdighed frem som Lyset og din Ret som Middagsglansen.

Och skall frambära dina rättfärdighet såsom ett ljus, och din rätt såsom en middag.

7 Ti for Herren og forvent ham; lad din Vrede ikke optændes imod den Mand, hvis Vej lykkes, imod den Mand, som øver Underfundighed.

Förbida Herran, och vänt efter honom. Harmas icke öfver den, hvilkom all ting, efter hans vilja, lyckosamliga framgå.

8 Lad af fra Vrede og lad Heftighed fare, lad din Vrede ikke optændes, den er kun til at gøre ondt.

Håll tillbaka af vrede, och öfvergif grymhet; blif icke vred, så att du ock illa gör.

9 Thi de onde skulle udryddes, men de, som bie efter Herren, de skulle arve Landet.

Ty de onda skola utrotade varda; men de, som vänta efter Herran, skola ärfva landet.

10 Og endnu et lidet, saa er den ugudelige ikke mere; og naar du giver Agt paa hans Sted, da er han borte.

Det är ännu en liten tid, så är den ogudaktige intet mer; och när du efter hans rum ser, skall han borto vara.

11 Men de sagtmodige skulle arve Landet og forlyste sig over stor Fred.

Men de elände skola ärfva landet, och lust hafva i storom frid.

12 Den ugudelige optænker Skalkhed imod den retfærdige og skærer Tænder imod ham.

Den ogudaktige trugar den rättfärdiga, och biter sina tänder tillsamman öfver honom.

13 Herren skal le ad ham; thi han ser, at hans Dag er kommen.

Men Herren ler åt honom; ty han ser att hans dag kommer.

14 De ugudelige have uddraget Sværd og spændt deres Bue at fælde en elendig og fattig, at tage Livet af dem, som vandre i Oprigtighed.

De ogudaktige draga ut svärdet, och bända sin båga, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma.

15 Deres Sværd skal komme i deres eget Hjerte, og deres Buer skulle sønderbrydes.

Men deras svärd skall gå in i deras hjerta, och deras båge skall sönderbrista.

16 Det lidet, som den retfærdige har, er bedre end mange ugudeliges Gods.

Det litsla, som en rättfärdig hafver, är bättre än många ogudaktigas stora håfvor.

17 Thi de ugudeliges Arme skulle sønderbrydes; men Herren opholder de retfærdige.

Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men Herren håller de rättfärdiga vid magt.

18 Herren kender de retsindiges Dage, og deres Arv skal blive evindelig.

Herren känner de frommas dagar, och deras gods skall blifva evinnerliga.

19 De skulle ikke beskæmmes i den onde Tid, og de skulle mættes i Hungers Dage.

De skola icke på skam komma i den onda tiden, och i hårdom årom skola de nog hafva.

20 Thi de ugudelige skulle omkomme, ja, Herrens Fjender, som Engenes Pragt; de ere forsvundne, i Røg forsvundne.

Ty de ogudaktige skola förgås; och Herrans fiender, om de än vore såsom en kostelig äng, skola de likväl försvinna, såsom en rök försvinner.

21 En ugudelig maa tage til Laans, og kan ikke betale; men en retfærdig kan forbarme sig og giver.

Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild.

22 Thi Herrens velsignede skulle arve Landet; men hans forbandede skulle udryddes.

Ty hans välsignade ärfva landet; men hans förbannade varda utrotade.

23 Af Herren stadfæstes en Mands Gang, og han vil have Velbehag til hans Vej.

Af Herranom varder sådana mans gång främjad, och han hafver lust till hans väg.

24 Naar han falder, bliver han ikke liggende; thi Herren holder fast ved hans Haand.

Om han faller, varder han ej bortkastad; ty Herren håller honom vid handen.

25 Jeg har været ung og er bleven gammel; men jeg har ikke set en retfærdig forladt eller hans Sæd at søge efter Brødet.

Jag hafver ung varit, och är gammal vorden, och hafver ännu aldrig sett den rättfärdiga förlåten, eller hans säd efter bröd gå.

26 Han forbarmer sig den ganske Dag og laaner ud, og hans Sæd skal blive til en Velsignelse.

Han är alltid barmhertig, och lånar gerna; och hans säd skall välsignad varda.

27 Vig fra ondt, og gør godt, saa skal du blive boende evindelig.

Låt af det onda, och gör det goda, och blif i evig tid.

28 Thi Herren elsker Ret og forlader ikke sine hellige, de ere bevarede evindelig; men de ugudeliges Sæd er udryddet.

Ty Herren älskar rätten, och öfvergifver icke sina heliga; evinnerliga varda de bevarade; men de ogudaktigas säd skall utrotad varda.

29 De retfærdige skulle arve Landet og bo der evindelig.

De rättfärdige ärfva landet, och blifva derinne evinnerliga.

30 En retfærdigs Mund skal tale Visdom, og hans Tunge skal forkynde Ret.

Dens rättfärdigas mun talar vishet, och hans tunga lärer rätten.

31 Hans Guds Lov er i hans Hjerte; hans Trin skulle ikke glide.

Hans Guds lag är i hans hjerta; hans steg slinta icke.

32 En ugudelig lurer paa den retfærdige og søger efter at dræbe ham.

Den ogudaktige vaktar uppå den rättfärdiga, och aktar dräpa honom.

33 Herren skal ikke overlade ham i hans Haand og ej kende ham skyldig, naar han dømmes.

Men Herren låter honom icke uti hans händer, och fördömer honom icke, då han dömd varder.

34 Bi efter Herren og var paa hans Vej, saa skal han ophøje dig til at arve Landet; du skal se paa de ugudeliges Udryddelse.

Förbida Herran, och håll hans väg, så skall han upphöja dig, så att du skall ärfva landet. Du skall se, att de ogudaktige utrotade varda.

35 Jeg saa en ugudelig, en Voldsmand; han udbredte sig som et grønt Rodskud.

Jag hafver sett en ogudaktig, den var fast väldig, och utbredde sig, och grönskades såsom ett laurbärsträ.

36 Men han forsvandt og se, han var ikke mere; og jeg søgte efter ham, men han fandtes ikke.

Då man gick der framom, si, så var han borto; jag frågade efter honom, då vardt han ingenstäds funnen.

37 Tag Vare paa den retsindige, og se hen til den oprigtige, thi Fredens Mand har en Fremtid.

Blif from, och håll dig rätt; ty slikom skall det på sistone väl gå.

38 Men Overtrædere skulle ødelægges til Hobe; de ugudeliges Fremtid er borte.

Men de öfverträdare skola tillsammans förgås, och de ogudaktige på sistone utrotade varda.

39 Men de retfærdiges Frelse er af Herren, han er deres Styrke i Nødens Tid.

Men Herren hjelper de rättfärdiga; han är deras starkhet i nöd;

40 Og Herren skal hjælpe dem og udfri dem; han skal udfri dem fra de ugudelige og frelse dem; thi de have forladt sig paa ham.

Och Herren skall vara dem biståndig, och hjelpa dem; han skall undsätta dem ifrå de ogudaktiga, och frälsa dem; ty de trösta uppå honom.