Salme 36

1 Til Sangmesteren; af David, Herrens Tjener.

För sångmästaren; av HERRENS tjänare David. I mitt hjärta betänker jag vad synden säger till den ogudaktige, till den för vilkens ögon Guds fruktan ej finnes.

2 Den ugudeliges Overtrædelser sige mig inden i mit Hjerte: Der er ikke Guds Frygt for hans Øjne.

Den intalar ju honom vad som är behagligt i hans ögon: att man icke skall finna hans missgärning och hata den.

3 Thi han smigrer for sig selv i sine Øjne, med Hensyn til, at hans Misgerning skulde blive fundet og hadet.

Hans muns ord äro fördärv och svek; han vill icke göra vad förståndigt och gott är.

4 Hans Munds Ord ere Uret og Svig; han har ladet af at handle viselig, at gøre godt.

Fördärv tänker han ut på sitt läger, han träder på den väg som icke är god; han skyr icke för något ont.

5 Han optænker Uret paa sit Leje; han stiller sig paa en Vej, der ikke er god, det onde forkaster han ikke.

HERRE, upp i himmelen räcker din nåd, och din trofasthet allt upp till skyarna.

6 Herre! din Miskundhed er i Himlene; din Sandhed naar til Skyerne.

Din rättfärdighet är såsom väldiga berg, dina rätter såsom det stora havsdjupet; både människor och djur hjälper du, HERRE.

7 Din Retfærdighed er som Gudsbjerge, dine Domme som det store Dyb; Herre! du frelser Mennesker og Dyr.

Huru dyrbar är icke din nåd, o Gud! Människors barn hava sin tillflykt under dina vingars skugga.

8 Gud! hvor dyrebar er din Miskundhed; og Menneskens Børn skulle skjule sig under dine Vingers Skygge.

De varda mättade av ditt hus' rika håvor, och av din ljuvlighets ström giver du dem att dricka.

9 De skulle mættes af dit Hus's Fedme, og du skal give dem at drikke af din Lifligheds Bæk.

Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus se vi ljus.

10 Thi hos dig er Livets Kilde; i dit Lys skulle vi se Lys.

Låt din nåd förbliva över dem som känna dig och din rättfärdighet över de rättsinniga.

11 Lad din Miskundhed vare ved imod dem, som dig kende, og din Retfærdighed imod de oprigtige af Hjertet.

Låt icke de högmodigas fot komma över mig eller de ogudaktigas hand driva mig bort.

12 Lad den hovmodiges Fod ikke komme over mig og de ugudeliges Haand ikke bortstøde mig. Hist faldt de, som gjorde Uret; de bleve nedstødte og kunde ikke staa op.

Ja, där ligga ogärningsmännen fallna; de äro nedstötta och kunna icke mer resa sig.