< Salme 25 >
1 En Psalme af David. Til dig, Herre! opløfter jeg min Sjæl.
Pisarema raDhavhidhi. Jehovha, ndinosimudzira mwoyo wangu kwamuri;
2 Jeg forlader mig paa dig, min Gud! lad mig ikke beskæmmes, at mine Fjender ikke skulle fryde sig over mig.
haiwa Mwari wangu, ndinovimba nemi. Musandirega ndichinyadziswa, uye musarega vavengi vangu vachindikunda.
3 Ja, ingen, som bier efter dig, skal beskæmmes; beskæmmes skulle de, som handle troløst uden Aarsag.
Hapana munhu ane tariro mamuri achanyadziswa, asi vachanyadziswa avo vanonyengera pasina chikonzero.
4 Herre! lad mig kende dine Veje, lær mig dine Stier.
Ndiratidzei nzira dzenyu, imi Jehovha, ndidzidzisei nzira dzenyu;
5 Gør, at jeg gaar frem i din Sandhed, og lær mig den; thi du er min Frelses Gud, jeg bier efter dig den ganske Dag.
nditungamirirei muzvokwadi yenyu mugondidzidzisa, nokuti ndimi Mwari Muponesi wangu, uye tariro yangu iri pamuri zuva rose.
6 Herre! kom din Barmhjertighed og din Miskundhed i Hu; thi de have været fra Evighed.
Rangarirai, imi Jehovha, ngoni dzenyu huru norudo, nokuti zvakabvira kare.
7 Kom ikke mine Ungdoms Synder eller mine Overtrædelser i Hu; men kom du mig i Hu efter din Miskundhed for din Godheds Skyld, Herre!
Regai kurangarira zvivi zvouduku hwangu, nenzira dzangu dzandaikumukirai nadzo; ndirangarirei nokuda kworudo rwenyu, nokuti makanaka, imi Jehovha.
8 Herren er god og oprigtig, derfor underviser han Syndere om Vejen.
Jehovha akanaka uye akarurama; naizvozvo anodzidzisa vatadzi nzira dzake.
9 Han skal gøre, at de ydmygede komme til Ret, og han skal lære de ydmygede sin Vej.
Anotungamirira vanozvininipisa mune zvakarurama, uye anovadzidzisa nzira yake.
10 Alle Herrens Stier ere Miskundhed og Sandhed for dem, som bevare hans Pagt og hans Vidnesbyrd.
Nzira dzose dzaJehovha ndedzorudo nokutendeka, kuna avo vanochengeta zvirevo zvesungano yake.
11 For dit Navns Skyld, Herre, forlad mig dog min Misgerning; thi den er stor.
Nokuda kwezita renyu, imi Jehovha, kanganwirai chakaipa changu, kunyange chiri chikuru.
12 Hvo er den Mand, som frygter Herren? han skal undervise ham om den Vej, som han skal udvælge.
Ndiani, zvino, munhu anotya Jehovha? Achamudzidzisa nzira yaakasarudzirwa.
13 Hans Sjæl skal bo i Lyksalighed, og hans Sæd skal arve Landet.
Achararama upenyu hwake mukubudirira, uye zvizvarwa zvake zvichagara nhaka yenyika.
14 Herrens Omgang er med dem, som frygte ham, og hans Pagt er med dem, til at lade dem kende den.
Jehovha anogara pakati pavanomutya; anozivisa sungano yake kwavari.
15 Mine Øjne ere stedse til Herren; thi han skal drage mine Fødder ud af Garnet.
Meso angu anoramba achitarira kuna Jehovha, nokuti ndiye chete anosunungura tsoka dzangu pamusungo.
16 Vend dit Ansigt til mig og vær mig naadig; thi jeg er enlig og elendig.
Dzokerai kwandiri uye mundinzwire nyasha, nokuti ndiri ndoga uye ndinotambudzika.
17 Mit Hjertes Ængstelser have vidt udbredt sig; før mig ud af mine Trængsler!
Matambudziko omwoyo wangu awanda; ndisunungurei pakurwadziwa kwangu.
18 Se hen til min Elendighed og min Møje, og forlad mig alle mine Synder!
Tarirai kutambudzika kwangu nenhamo yangu, mugobvisa zvivi zvangu zvose.
19 Se hen til mine Fjender, thi de ere mange; og de hade mig med uretfærdigt Had.
Tarirai kuwanda kwaita vavengi vangu, uye kuti vanondivenga zvakakura sei!
20 Bevar min Sjæl og red mig, at jeg ikke beskæmmes, thi jeg tror paa dig.
Rindai upenyu hwangu mugondinunura; ndirege kunyadziswa, nokuti ndinovanda mamuri.
21 Lad Retsindighed og Oprigtighed bevare mig; thi jeg bier efter dig.
Kusanyengera nokururama ngazvindichengete, nokuti tariro yangu iri mamuri.
22 Forløs, o Gud, Israel af al dets Nød!
Dzikinurai Israeri, imi Mwari, kuti vabve mumatambudziko avo ose!