Salme 147

1 Lover Herren! thi det er godt at synge vor Gud Psalmer; thi det er lifligt, Lovsang sømmer sig.

Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.

2 Herren bygger Jerusalem, han samler de fordrevne af Israel.

HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.

3 Han helbreder dem, som have et sønderbrudt Hjerte, og forbinder deres Saar.

Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.

4 Han sætter Tal paa Stjernerne, han nævner dem alle sammen ved Navn.

Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.

5 Stor er vor Herre og vældig i Kraft, der er intet Maal paa hans Forstand.

Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.

6 Herren oprejser de sagtmodige; de ugudelige fornedrer han til Jorden.

HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.

7 Svarer Herren med Taksigelse, synger vor Gud Psalmer til Harpe;

Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,

8 ham, som bedækker Himmelen med Skyer, ham, som beskikker Regn paa Jorden, ham, som lader Græs gro paa Bjergene;

honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,

9 ham, som giver Føde til Kvæget, til Ravnens Unger, som skrige.

honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.

10 Hans Lyst er ikke Hestens Styrke; han har ikke Behag i Mandens raske Ben.

Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.

11 Behag har Herren til dem, som ham frygte, som haabe paa hans Miskundhed.

HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.

12 O, Jerusalem! pris Herren; o, Zion! lov din Gud.

Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.

13 Thi han har gjort dine Portes Stænger stærke, han har velsignet dine Børn i din Midte.

Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.

14 Han beskikker Fred i dine Landemærker, han mætter dig med den bedste Hvede.

Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.

15 Han sender sit Ord til Jorden, hans Beføling løber saare hastelig.

Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.

16 Han lader Sne lægge sig som Uld, han udstrør Rimfrost som Aske.

Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.

17 Han udkaster sin Is som Billinger; hvo kan staa for hans Kulde?

Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?

18 Han sender sit Ord og smelter den; han lader sit Vejr blæse, saa flyde Vandene hen.

Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.

19 Han kundgør Jakob sine Ord, Israel sine Skikke og sine Love.

Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.

20 Saaledes har han ikke gjort ved noget andet Folk, og Lovene dem kende de ikke. Halleluja!

Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!