< Salme 143 >

1 Herre! hør min Bøn, vend dine Øren til mine ydmyge Begæringer, bønhør mig i din Trofasthed, i din Retfærdighed,
Ra Anumzamoka nazama hananegu'ma nunamuma nehuana kagesa antenka antahio. Na'ankure Kagra tamage hunka hugahue hunkama nehanaza nehunka, fatgo kavukva'ma nehana Anumzamoka nunamuni'a antahinaminka nona hunanto.
2 og gaa ikke i Rette med din Tjener; thi ingen, som lever, er retfærdig for dig.
Nagra Kagri eri'za vahe mani'noanki, refkoa huonanto. Na'ankure mago vahe'mo'e huno Kagri kavurera fatgo huno hazenke'a omane vahera omani'ne.
3 Thi Fjenden har forfulgt min Sjæl, han har knust mit Liv til Jorden, han har gjort, at jeg maa sidde i Mørket ligesom de, der ere døde i al Evighed.
Ha' vahe'nimo'za nagenere'za nazerite'za, nahetrazage'na mopafi mase'noe. Ana hute'za natrazage'na fri' vahe'mo'zama fri' vahe kumapima nemanizaza hu'na hanizampi mani'noe.
4 Derfor er min Aand forsmægtet i mig, mit Hjerte er forfærdet inden i mig.
Ana hazageno nagu'amo'a evuramigeno hankaveni'a omane amne hige'na antahintahi hakare nehu'na koro hu'noe.
5 Jeg kommer de Dage fra fordum i Hu, jeg grunder paa alt dit Værk, jeg betænker dine Hænders Gerning.
Korapa'ma fore'ma hu'nea zankura nagesa nentahi'na, kagrama tro'ma hunte'nana zanku'ene, kzampinti'ma eri fore'ma hu'nana zankura nagesa antahintahi nehue.
6 Jeg har udbredt mine Hænder til dig, lig et udtørret Land længes min Sjæl efter dig. (Sela)
Nazana erisga hu'na nunamuna kagritega nehue. Mopamo'ma hagage huno tinku'ma avesiaza hu'na, Kagrikura tusiza huno nave'nesie.
7 Skynd dig, bønhør mig, Herre! min Aand forgaar, skjul ikke dit Ansigt for mig, saa jeg bliver dem lig, der fare ned i Hulen.
Ra Anumzamoka nagri nunamuntera ame hunka nona hunanto. Na'ankure nagu'mo'a evu neramie. Nagrira natrenka kamefira huonamio. Ana'ma hananke'na nagra fri'na haviza hugahue.
8 Lad mig aarle høre din Miskundhed; thi jeg har forladt mig paa dig; kundgør mig den Vej, som jeg skal gaa paa; thi jeg har opløftet min Sjæl til dig.
Natrege'na maka nanterana vagaore mevava kavesi'zankura nagesa antahigami'neno. Na'ankure namentintia Kagrite nehugu, kama vanua kana naveri huo. Na'ankure nagrani'a Kagri kazampi nentoe.
9 Fri mig fra mine Fjender, Herre! hos dig har jeg søgt Skjul.
Ra Anumzamoka ha' vahe'nifintira nagu'vazio. Na'ankure kagripinka frakinaku nagare'na neoe.
10 Lær mig at gøre din Villie; thi du er min Gud; din Aand er god, lad den føre mig paa det jævne Land!
Rempi hunamige'na kagri kavesi zana amagera anta'neno. Na'ankure nagri Anumza Kagra mani'nane. Atregeno Kagri so'e Avamu'mo navareno fatgo hu'nesia kante vino.
11 For dit Navns Skyld, Herre! vil du holde mig i Live; for din Retfærdigheds Skyld vil du udføre min Sjæl af Trængsel.
Ra Anumzamoka rankagika'agu kagesa nentahinka, nagrira ete kegava hunanto. Kagra fatgo kavukva nehana Anumza mani'nanku, knazampintira naza hunka nazeri atro.
12 For din Miskundheds Skyld vil du udslette mine Fjender og fordærve alle dem, som trænge min Sjæl; thi jeg er din Tjener.
Vagaore mevava kavesi zanteti kavesi nante'nananki, ha'ma renenantaza vahe'ene, nazeri haviza hunaku'ma nehaza vahera zamazeri haviza hugahane. Na'ankure nagra Kagri eri'za vahe mani'noe.

< Salme 143 >