< Salme 106 >
1 Priser Herren! thi han er god, thi hans Miskundhed varer evindelig.
Luzitisa Yave, luvutudila Yave matondo bila widi wumboti, luzolo luandi lunzingila mu zithangu zioso.
2 Hvo kan udsige Herrens vældige Gerninger, forkynde al hans Pris?
Nani wulenda yamikisa mavanga ma lulendo ma Yave? Voti samuna nzitusu andi woso e?
3 Salige ere de, som holde over Ret, og den, som øver Retfærdighed alle Tider.
Lusakumunu kuidi bobo basimbididi busonga; bobo beti vanga mambu ma lulama mu zithangu zioso.
4 Herre! kom mig i Hu med din Kærlighed til dit Folk, besøg mig med din Frelse,
Wuthebukila moyo, a Yave, mu thangu wumvangila batu baku mamboti wiza wutsadisa mu thangu wela kubavukisa,
5 at jeg maa skue dine udvalgtes Lykke, glæde mig ved dit Folks Glæde, prise mig lykkelig i Samfund med din Arv.
muingi ndibaka bu muena khini mu mamboti ma batu baku bobo wusobula; muingi ndibaka bukabudila khini ayi batu baku; ayi muingi ndifubakana va kimosi ayi kiuka kiaku mu kuvananga nzitusu.
6 Vi have syndet med vore Fædre, vi have handlet ilde og gjort Ugudelighed.
Tuvola masumu banga buvodila madise meto; beto tuvanga mambimbi ayi mavanga mambimbi.
7 Vore Fædre i Ægypten vilde ikke forstaa dine underfulde Gerninger, de kom ikke din store Miskundhed i Hu, men vare genstridige ved Havet, ved det røde Hav.
Thangu madise meto baba ku Ezipite, basia ba ko kadi mayindu mu bikumu biaku; basia tebukila ko moyo woka ku mamboti maku vayi baba bankua matingu va ndambu mbu, va ndambu mbu wu mbuaki.
8 Dog frelste han dem for sit Navns Skyld, for at kundgøre sin Magt.
Vayi wuba vukisa mu diambu di nkembo wu dizina diandi mu monisa lulendo luandi.
9 Og han truede det røde Hav, og det blev tørt, og han lod dem gaa igennem Dybet som igennem Ørken.
Wutemina mbu wu mbuaki, buna wawu wuyuma; wuba diatisa mu dibulu dinneni banga mu dikanga.
10 Og han frelste dem af Avindsmandens Haand og genløste dem af Fjendens Haand.
Wuba vukisa mu koko ku mutu wowo wu balenda; wuba kula mu koko ku bambeni.
11 Og Vandene skjulte deres Modstandere, der blev ikke een tilovers af dem.
Minlangu midiamisa bambeni ziawu; kadi wumosi kasia siala wumoyo ko.
12 Da troede de paa hans Ord, de sang hans Pris.
Buna bawilukila zitsila ziandi ayi bayimbila minzitusu miandi.
13 Dog glemte de hans Gerninger snart, de biede ikke paa hans Raad.
Vayi mu nsualu bavika zimbakana momo kavanga, ayi basia tadidila zindongi ziandi ko.
14 Men de fik stor Begærlighed i Ørken og fristede Gud i det øde Land.
Mu dikanga, bakiyekula mu zinzinunu ziawu; va buangu kikambulu batu, batota Nzambi.
15 Da gav han dem det, de begærede, men lod deres Liv tæres hen.
Buna wuba vana biobi balomba; ayi wubafidisila ziphasi.
16 Og de bare Avind imod Mose i Lejren, imod Aron, Herrens hellige.
Bavangila Moyize kiphala ayi Aloni ku ka, mutu wowo Yave kabieka nlongo.
17 Jorden oplod sig og opslugte Dathan, og den skjulte Abirams Hob.
Ntoto wuzibuka ayi wumina Datani; ayi wufuka dikabu di batu ba Abilami
18 Og Ild flammede op iblandt deres Hob, en Lue fortærede de ugudelige.
Mbazu yilema va khatitsika batu baba kubakuka, nlaki wu mbazu wuzinisa batu bambimbi.
19 De dannede en Kalv ved Horeb og tilbade et støbt Billede.
Ku Holebi, bavanga muana ngombi; ayi babuongimina tumba kivangulu mu suitisa sengo.
20 Og de ombyttede deres Herlighed med Billedet af en Okse, som æder Urter.
Baviakisa nkembo awu mu mfikula yi ngombi yeti dia biti
21 De glemte Gud, deres Frelser, som havde gjort store Ting i Ægypten,
Bazimbakana Nzambi, mutu wubavukisa, mutu wuvanga mambu manneni mu Ezipite,
22 underfulde Gerninger i Kams Land, forfærdelige Ting ved det røde Hav.
bikumu mu tsi Hami ayi mambu ma tsisi va ndambu mbu wu mbuaki.
23 Og han sagde, at han vilde ødelægge dem; dersom Mose, hans udvalgte, ikke havde stillet sig i Gabet for hans Ansigt, at afvende hans Vrede fra at ødelægge dem —!
Buna wutuba ti wukana ku babunga; enati kambu Moyize, mutu andi wukasobula, wutelama mu diambu di kuba sambildila va ntualꞌandi mu diambu di kakidila miangu miandi mi ngolo muingi kabika ku babunga.
24 De foragtede ogsaa det yndige Land, de troede ikke hans Ord.
Buna balenza tsi yi makhini, basia wilukila ko tsilꞌandi.
25 Men de knurrede i deres Telte, de hørte ikke paa Herrens Røst.
Baniunguta mu zinzo ziawu zi ngoto; ayi basia tumukina ko Yave.
26 Og han svor dem med oprakt Haand, at han vilde lade dem falde i Ørken,
Buna wuvumuna koko kuandi mu leva ndefi mu diambu diawu ti wela kuba buisa mu dikanga;
27 og at han vilde lade deres Afkom falde iblandt Hedningerne og bortstrø dem i Landene.
ti wela buisa nkunꞌawu va khatitsika makanda; ayi wela kuba sasikisa mu yenda ntoto.
28 Og de bandt sig til Baal-Peor og aade af Ofrene til de døde Afguder.
Bakiyekula bawu veka kuidi Bali-Pewoli ayi badia makaba matambuku kuidi zinzambi zikambulu moyo.
29 Og de opirrede ham med deres Idrætter, saa at en Plage brød løs paa dem,
Basoka Yave muingi kafuema mu diambu di mavanga mawu mambimbi, ayi nsongo wutotuka va khatitsikꞌawu.
30 Da stod Pinehas frem og holdt Dom, og Plagen hørte op.
Buna Pineyasi wutelama ayi wuvuata nsamu; buna nsongo wutumbu manisa.
31 Og det blev regnet ham til Retfærdighed fra Slægt til Slægt evindelig.
Buna bantangila diawu banga busonga mu zitsungi zinkuiza zikambulu tsukulu.
32 De fortørnede ham ogsaa ved Meribas Vand, og det gik Mose ilde for deres Skyld.
Ku minlangu mi Meliba, bafuemisa Yave; buna ziphasi zibuila Moyize mu diambu diawu.
33 Thi de vare genstridige imod hans Aand, og han talte ubetænksomt med sine Læber.
Bila batinguna Pheve yi Nzambi ayi mambu makambulu fuana matotukila mu bididi bi Moyize.
34 De ødelagde ikke Folkene, om hvilke Herren havde sagt det til dem.
Basi bunga ko batu boso bubela lutumunu lu Yave.
35 Men de blandede sig med Hedningerne og lærte deres Gerninger.
Vayi bafubakana ayi makanda mankaka ayi balonguka kikhulu ki makanda beni.
36 Og de tjente deres Afguder, og disse bleve dem til en Snare.
Babuongimina bitumba biawu, biawu bikituka ntambu kuidi bawu.
37 Og de ofrede deres Sønner og deres Døtre til Magterne.
Batambika bana bawu bababakala ayi babaketo kuidi ziphevi zimbimbi.
38 Og de udøste uskyldigt Blod, deres Sønners og deres Døtres Blod, som de ofrede til Kanaans Afguder, og Landet vanhelligedes af Blodet.
Batengula menga ma batu bakambulu zaba diambu; menga ma bana bawu bababakala ayi babaketo mawu batambika kuidi bitumba bi Kana. Buna ntoto wusumuka mu diambu di menga mawu.
39 Og de besmittede sig ved deres Gerninger, og de bolede ved deres Idrætter.
Bakisumuna bawu veka mu momo bavanga, mu mavanga mawu, ba ta kitsuza bawu veka.
40 Da optændtes Herrens Vrede imod hans Folk, og han fik en Vederstyggelighed til sin Arv.
Muaki Yave wufuemina batu bandi ayi wukakumukina kiuka kiandi.
41 Og han gav dem i Hedningernes Haand, og deres Avindsmænd herskede over dem.
Wuba yekula kuidi makanda ayi bobo baba lenda babayadila.
42 Og deres Fjender trængte dem, og de bleve ydmygede under deres Haand.
Bambeni bawu ziba yamisa ayi batulu ku tsi lulendo luawu.
43 Han friede dem mange Gange; men de satte sig op imod ham i deres Raad, og de bleve nedtrykte for deres Misgerningers Skyld.
Zikhumbu ziwombo kaba kudila vayi baba kaka bankua matingu ayi bakibivisa mu masumu mawu.
44 Dog saa han til dem, da de vare i Angest, idet han hørte deres Raab.
Vayi wubela ziphasi ziawu mayindu thangu kawa yamikina kuawu.
45 Og han kom sin Pagt i Hu, dem til Bedste, og det angrede ham efter hans store Miskundhed.
Mu bila kiawu, wutebukila nguizani andi moyo; ayi mu luzolo luandi lunneni wubalula lukanu.
46 Og han lod dem finde Barmhjertighed hos alle dem, som havde bortført dem.
Niandi wuvanga ti bamueno kiadi kuidi bobo baba nata mu kivika.
47 Frels os, Herre, vor Gud! og saml os fra Hedningerne, at vi kunne takke dit hellige Navn, rose os af din Pris!
Wutuvukisa, a Yave, Nzambi eto; ayi wutukutikisa tona ku makanda muingi tubaka buvutudila dizina diaku dinlongo matondo ayi nkembo mu nzitusu aku.
48 Lovet være Herren, Israels Gud, fra Evighed og indtil Evighed; og alt Folket siger: Amen. Halleluja!
Yave kazitusu, Nzambi yi Iseli! Mu zithangu zioso ayi mu mvu ka mvu. Bika batu boso batuba: “Amen.” Luzitisa Yave.