< Salme 105 >

1 Priser Herren, paakalder hans Navn, kundgører hans Gerninger iblandt Folkene!
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Synger for ham, spiller for ham, taler om alle hans underfulde Gerninger!
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Roser eder af hans hellige Navn; deres Hjerte glæder sig, som søge Herren!
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Spørger efter Herren og hans Magt, søger hans Ansigt alle Tider!
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Ihukommer hans underfulde Gerninger, som han har gjort, hans Jærtegn og hans Munds Domme.
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 I, hans Tjener Abrahams Sæd! Jakobs Børn, hans udvalgte!
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Han er Herren vor Gud; hans Domme ere over al Jorden.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Han kommer evindelig sin Pagt i Hu, det Ord, som han har befalet til tusinde Slægter,
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 som han har indgaaet med Abraham, og sin Ed til Isaak,
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 hvilken han opstillede for Jakob til en Skik, for Israel til en evig Pagt
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 sigende: Dig vil jeg give Kanaans Land til eders Arvs Lod;
han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
12 der de vare en liden Hob, faa og fremmede deri;
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 og de vandrede fra Folk til Folk, fra et Rige til et andet Folkefærd.
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Han tillod intet Menneske at gøre dem Vold og revsede Konger for deres Skyld:
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 „Rører ikke mine salvede og gører ikke mine Profeter noget ondt‟.
"Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
16 Og han kaldte Hunger over Landet, han formindskede alt Brøds Forraad.
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 Han sendte en Mand forud for dem; til Træl blev Josef solgt.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 De plagede hans Fødder i Stokken; han selv kom i Jern
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 indtil den Tid, da hans Ord traf ind, da Herrens Tale havde lutret ham.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Kongen sendte hen og lod ham løs; han, som herskede over Folkene, gav ham fri.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Han satte ham til Herre over sit Hus og til Hersker over alt sit Gods,
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 at han kunde binde hans Fyrster efter sin Villie og lære hans Ældste Visdom.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Saa kom Israel til Ægypten og Jakob boede som fremmed i Kams Land.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Men sit Folk gjorde han saare frugtbart og mægtigere end dets Modstandere.
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 Disses Sind omskiftede han, saa at de hadede hans Folk og handlede træskelig imod hans Tjenere.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 Han sendte Mose, sin Tjener, Aron, som han havde udvalgt.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 De kundgjorde hans Tegns Ord iblandt dem og hans Undere i Kams Land.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Han sendte Mørke og lod det blive mørkt, og de vare ikke genstridige imod hans Ord.
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Han vendte deres Vande om til Blod og dræbte deres Fisk.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Deres Land vrimlede af Frøer lige indtil i deres Kongers Kamre.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Han talte, saa kom der Utøj, Lus, over hele deres Landemærke.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Han lod deres Regnbyger blive til Hagel, til Ildslue i deres Land.
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 Og han slog deres Vinstokke og deres Figentræer og sønderbrød Træerne inden deres Landemærke.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Han talte, saa kom der Græshopper og Høskrækker, og der var ikke Tal paa dem.
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 Og de aade alle Urter i deres Land, og de aade Frugten paa deres Mark.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Han slog og alt førstefødt i deres Land, Førstegrøden af al deres Kraft.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Men hine førte han ud med Sølv og Guld, og der var ingen skrøbelig iblandt deres Stammer.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Ægypten blev glad, der de droge ud; thi Frygt for dem var falden paa det.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Han udbredte en Sky til Skjul og en Ild til at lyse om Natten.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 De bade, saa lod han Vagtler komme og mættede dem med Himmelbrød.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Han oplod en Klippe, og der flød Vand, det løb igennem de tørre Steder som en Flod.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Thi han kom sit hellige Ord i Hu og sin Tjener Abraham.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 Og han førte sit Folk ud med Glæde, sine udvalgte med Frydeskrig.
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 Og han gav dem Hedningernes Lande; og de arvede, hvad Folkene havde haft Møje for,
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 paa det de skulde holde hans Skikke og bevare hans Love. Halleluja!
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!

< Salme 105 >