Salme 103

1 Min Sjæl! lov Herren, og alt det, som i mig er, love hans hellige Navn.

Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.

2 Min Sjæl! lov Herren og glem ikke alle hans Velgerninger,

Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,

3 ham, som forlader dig alle dine Misgerninger; ham, som læger alle dine Sygdomme;

han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,

4 ham, som genløser dit Liv fra Graven; ham, som kroner dig med Miskundhed og Barmhjertighed;

han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,

5 ham, som mætter din Sjæl med det gode, at du bliver ung igen som Ørnen.

han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.

6 Herren øver Retfærdighed og Ret for alle fortrykte.

HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.

7 Han lod Mose vide sine Veje, Israels Børn sine Gerninger.

Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.

8 Herren er barmhjertig og naadig, langmodig og af megen Miskundhed.

Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.

9 Han skal ikke bestandig gaa i Rette, ej heller beholde Vrede evindelig.

Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.

10 Han har ikke gjort imod os efter vore Synder og ikke betalt os efter vore Misgerninger.

Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.

11 Thi saa høj Himmelen er over Jorden, har hans Miskundhed været mægtig over dem, som frygte ham.

Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.

12 Saa langt som Østen er fra Vesten, har han ladet vore Overtrædelser være langt fra os.

Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.

13 Ligesom en Fader forbarmer sig over Børn, saa forbarmer Herren sig over dem, som frygte ham.

Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.

14 Thi han kender vor Skabning, han kommer i Hu, at vi ere Støv.

Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.

15 Et Menneskes Dage ere som Græs; som et Blomster paa Marken, saa blomstrer han.

En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.

16 Naar et Vejr farer over det, da er det ikke mere, og dets Sted kender det ikke længere.

När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.

17 Men Herrens Miskundhed er fra Evighed og indtil Evighed over dem, som frygte ham, og hans Retfærdighed med Børnebørn,

Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,

18 med dem, som holde hans Pagt, og med dem, som komme hans Befalinger i Hu for at gøre derefter.

när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.

19 Herren har befæstet sin Trone i Himmelen, og hans Rige behersker alt.

HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.

20 Lover Herren, I hans Engle! I vældige i Magt, som udrette hans Ord, idet I høre paa hans Ords Røst!

Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.

21 Lover Herren, alle hans Hærskarer! I hans Tjenere, som gøre hans Villie!

Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.

22 Lover Herren, I hans Gerninger alle til Hobe! i alle hans Herredømmes Steder: Min Sjæl, lov Herren!

Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.