Ordsprogene 3
1 Min Søn! glem ikke min Lov, men lad dit Hjerte bevare mine Bud.
Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
2 Thi et langt Liv og mange Aar at leve i og Fred skulle de bringe dig rigeligt.
Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
3 Miskundhed og Sandhed forlade dig ej; bind dem om din Hals, skriv dem paa dit Hjertes Tavle;
Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
4 saa skal du finde Naade og god Forstand for Guds og Menneskens Øjne.
så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
5 Forlad dig paa Herren af dit ganske Hjerte, men forlad dig ikke fast paa din Forstand!
Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
6 Kend ham paa alle dine Veje, og han skal gøre dine Stier rette.
På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
7 Vær ikke viis i dine egne Øjne; frygt Herren, og vig fra det onde!
Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
8 Det skal være en Lægedom for din Navle og en Vædske for dine Ben.
Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
9 Ær Herren af dit Gods og af al din Avls Førstegrøde:
Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
10 Saa skulle dine Lader blive fulde med Overflod og dine Persekar flyde over af Most.
så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
11 Min Søn! foragt ikke Herrens Tugt, og vær ikke utaalmodig ved hans Revselse.
Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
12 Thi Herren revser den, som han elsker, og som en Fader den Søn, i hvem han har Behag.
Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
13 Saligt er det Menneske, som har fundet Visdom, og det Menneske, som vinder Forstand.
Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
14 Thi det er bedre at købe den end at købe Sølv, og at vinde den er bedre end Guld.
Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
15 Den er dyrebarere end Perler og alt det, du har Lyst til, kan ikke lignes ved den.
Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
16 I dens højre Haand er langt Liv, i dens venstre er Rigdom og Ære.
Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
17 Dens Veje ere yndige Veje, og alle dens Stier ere Fred.
Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
18 Den er Livsens Træ for dem, som gribe den, og hver den, som holder fast paa den, skal prises salig.
Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
19 Herren har grundfæstet Jorden med Visdom, han har beredt Himlene med Forstand.
Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
20 Ved hans Kundskab skiltes Dybene, og ved den dryppe Skyerne med Dug.
Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
21 Min Søn! lad dem ikke vige fra dine Øjne, bevar Fasthed og Kløgt.
Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
22 Og de skulle være Liv for din Sjæl og et Smykke for din Hals.
så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
23 Da skal du vandre tryggelig paa din Vej, og du skal ikke støde din Fod.
Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
24 Naar du lægger dig, da skal du ikke frygte, og naar du har lagt dig, skal din Søvn være sød.
När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
25 Du skal ikke frygte for pludselig Skræk, ej heller for Ødelæggelsen over de ugudelige, naar den kommer.
Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
26 Thi Herren skal være dit Haab, og han skal bevare din Fod fra at fanges.
Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
27 Hold ikke godt tilbage fra dem, som trænge dertil, naar din Haand har Evne til at gøre det.
Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
28 Sig ikke til din Næste: Gak bort og kom igen, og i Morgen vil jeg give, naar du dog har det.
Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
29 Optænk ikke ondt imod din Ven, naar han bor tryggelig hos dig.
Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
30 Træt ikke med et Menneske uden Aarsag, naar han ikke har gjort dig ondt.
Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
31 Misund ikke en Voldsmand, og udvælg ikke nogen af alle hans Veje!
Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
32 Thi Herren har Vederstyggelighed til den, som er forvendt, men hans fortrolige Omgang er med de oprigtige.
Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
33 Herrens Forbandelse er i den ugudeliges Hus, men han velsigner de retfærdiges Bolig.
HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
34 Dersom de ere Spottere, da skal han spotte dem, men de ydmyge skal han give Naade.
Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
35 De vise skulle arve Ære, men Daarerne skulle faa Skam til Del.
De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
