< Ordsprogene 24 >

1 Vær ikke misundelig paa onde Mennesker, og hav ikke Lyst til at være hos dem!
Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
2 Thi deres Hjerte grunder paa Ødelæggelse, og deres Læber udtale, hvad der er til Fortræd.
Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
3 Ved Visdom bygges et Hus, og ved Forstand befæstes det;
Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
4 og ved Kundskab blive Kamrene fulde af alt dyrebart og yndigt Gods.
Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
5 En viis Mand er stærk, og en kyndig Mand styrker sin Kraft.
En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
6 Thi efter Vejledning skal du føre din Krig, og hvor mange Raadgivere ere, der er Frelse.
Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
7 Visdommen er for høj for en Daare, for Retten skal han ikke oplade sin Mund.
Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
8 Hvo som tænker paa at gøre ondt, ham kalder man en skalkagtig Mand.
Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
9 Daarskabs Anslag er Synd, og en Spotter er en Vederstyggelighed iblandt Folk.
Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
10 Du viste Svaghed paa Nødens Dag; din Kraft var ringe.
Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
11 Red dem, som føres til Døden, dem, som vaklende drage hen at miste Livet; maatte du dog holde dem tilbage!
Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
12 Naar du siger: „Se, vi kende det ikke‟, mon da ikke den, som prøver Hjerter, forstaar det, og den, som tager Vare paa din Sjæl, kender det, saa at han betaler et Menneske efter dets Gerning?
Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
13 Æd Honning, min Søn! thi den er god, og Honningkage er sød for din Gane;
Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
14 lær saaledes Visdom for din Sjæl; naar du finder den, og der er en Eftertid, skal din Forhaabning ikke tilintetgøres.
Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
15 Lur ikke, du ugudelige! paa den retfærdiges Bolig; ødelæg ikke hans Hjem!
Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
16 Thi en retfærdig kan falde syv Gange og staa op igen; men de ugudelige skulle styrte i Ulykken.
Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
17 Glæd dig ikke, naar din Fjende falder, og lad dit Hjerte ikke fryde sig, naar han snubler;
Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
18 at ikke Herren skal se det, og det maatte være ondt i hans Øjne, og han skal vende sin Vrede fra ham til dig.
på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
19 Lad ikke din Vrede optændes imod de onde; vær ikke misundelig paa de ugudelige!
Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
20 Thi den onde skal ingen Eftertid have; de ugudeliges Lampe skal udslukkes.
Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
21 Min Søn! frygt Herren og Kongen; bland dig ikke iblandt dem, der hige efter Forandringer!
Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
22 Thi Ulykke fra dem kommer hastelig, og Fordærvelse fra dem begge — hvo kender den?
Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
23 Ogsaa dette er af de vise: At anse Personer i Dommen er ikke godt.
Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
24 Hvo som siger til den skyldige: Du er retfærdig, ham skulle Folkeslægter forbande; Folkefærd skulle vredes paa ham.
Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
25 Men dem, som straffe ham, skal det gaa vel, og der skal komme en god Velsignelse over dem.
Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
26 Kys paa Læber giver den, som svarer med rette Ord.
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
27 Beskik din Gerning derude, og gør den færdig for dig paa Ageren; byg saa siden dit Hus!
Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28 Bliv ikke letsindigt Vidne imod din Næste; og du skulde besvige med dine Læber?
Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
29 Sig ikke: Ligesom han gjorde mig, saa vil jeg gøre ham; jeg vil betale enhver efter hans Gerning.
Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
30 Jeg gik over en lad Mands Ager og over et uforstandigt Menneskes Vingaard,
Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
31 og se, den var aldeles løbet op i Tidsler, dens Overflade var skjult med Nælder, og Stengærdet derom var nedbrudt.
Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
32 Der jeg saa det, lagde jeg mig det paa Hjerte; jeg saa til, jeg annammede en Lærdom:
Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
33 At sove lidt, at slumre lidt, at folde Hænderne lidt for at ligge —,
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
34 saa skal din Armod komme som en Vandringsmand og din Mangel som skjoldvæbnet Mand.
så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.

< Ordsprogene 24 >