< Ordsprogene 2 >

1 Min Søn! dersom du vil tage imod mine Ord og gemme mine Rud hos dig,
Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla,
2 saa at du lader dit Øre give Agt paa Visdommen, bøjer dit Hjerte til Indsigt;
Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit.
3 ja, dersom du kalder paa Forstanden, opløfter din Røst efter Indsigt;
Ty om du far derefter med flit, och beder derom;
4 dersom du søger efter den som efter Sølv og ransager efter den som efter skjulte Skatte:
Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt;
5 Da skal du forstaa Herrens Frygt og finde Guds Kundskab.
Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna.
6 Thi Herren giver Visdom, af hans Mund er Kundskab og Indsigt.
Ty Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd.
7 Han gemmer det varige gode til de oprigtige; han er et Skjold for dem, som vandre fuldkommelig,
Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma;
8 saa han bevogter Rettens Stier og bevarer sine helliges Vej.
Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg.
9 Da skal du forstaa Ret og Retfærdighed og Retvished, al god Vej.
Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg.
10 Thi Visdom skal komme i dit Hjerte og Kundskab være liflig for din Sjæl.
Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer,
11 Kløgt skal bevare dig og Indsigt bevogte dig
Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig;
12 for at fri dig fra Ondskabs Vej, fra en Mand, som taler forvendte Ting;
Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är;
13 fra dem, som forlade Rettens Stier for at gaa paa Mørkets Veje;
Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar.
14 dem, som glæde sig ved at gøre ondt og fryde sig i Ondskabs Forvendthed;
De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende;
15 dem, hvis Stier ere krogede, og hvis Veje ere bugtede;
Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar;
16 for at fri dig fra en fremmed Kvinde, fra en ubekendt, som gør sine Ord glatte,
Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver;
17 hende, som har forladt sin Ungdoms Ven, og som har glemt sin Guds Pagt;
Och öfvergi! ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund;
18 thi hendes Hus bøjer ned imod Døden og hendes Veje til Dødningerne;
Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade;
19 alle de, som gaa ind til hende, skulle ikke komme tilbage og ikke naa Livsens Stier; —
Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg;
20 paa det du kan vandre paa de godes Vej og holde dig paa de retfærdiges Stier.
Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene.
21 Thi de retskafne skulle bo i Landet og de oprigtige blive tilovers derudi;
Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva;
22 men de ugudelige skulle udryddes af Landet og de troløse udslettes deraf.
Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda.

< Ordsprogene 2 >