Ordsprogene 11
1 Falske Vægtskaaler ere Herren en Vederstyggelighed, men fuldvægtige Lodder ere ham en Velbehagelighed.
Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl.
2 Hovmodighed kom, der kom og Forsmædelse; men hos de ydmyge er Visdom.
När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet.
3 De retsindige, dem leder deres Oprigtighed; men de troløse, dem ødelægger deres forvendte Væsen.
De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv.
4 Gods hjælper ikke paa Vredens Dag, men Retfærdighed redder fra Døden.
Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.
5 Den oprigtiges Retfærdighed gør hans Vej jævn; men den ugudelige falder ved sin Ugudelighed.
Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.
6 De oprigtige, dem redder deres Retfærdighed; men de troløse, de fanges i deres egen Ondskab.
De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad.
7 Naar et ugudeligt Menneske dør, er det forbi med hans Haab, og det er forbi med de uretfærdiges Forventelse.
När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet.
8 Den retfærdige udfries af Nød, og den ugudelige kommer i hans Sted.
Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe.
9 Med Munden ødelægger den vanhellige sin Næste; men ved Kundskab udfries de retfærdige.
Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade.
10 En Stad skal fryde sig, naar det gaar de retfærdige vel, og naar de ugudelige omkomme, da bliver der Jubel.
När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel.
11 Ved de retsindiges Velsignelse ophøjes en Stad; men ved de ugudeliges Mund nedbrydes den.
Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.
12 Den, som fattes Forstand, foragter sin Næste; men en Mand, som har Forstand, tier.
Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla.
13 Den, der gaar omkring som en Bagvadsker, aabenbarer Hemmeligheder; men den, som er fast i Aanden, skjuler Sagen.
Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.
14 Hvor ingen Styrelse er, falder et Folk; hvor mange Raadgivere ere, der er Frelse.
Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl.
15 Naar en borger for en fremmed, da faar han vist en Ulykke; men den, som hader at give Haandslag, er tryg.
En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.
16 En yndig Kvinde holder fast ved Ære, og Voldsmænd holde fast ved Rigdom.
En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom.
17 Den, som gør vel imod sin Sjæl, er en barmhjertig Mand; men den, som plager sit Kød, er en grusom Mand.
En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött.
18 Den ugudelige forhverver en Løn, som er falsk; men den, som saar Retfærdighed, faar en Løn, som er sand.
Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön.
19 Saa er Retfærdighed til Liv; men den, der efterjager ondt, haster til sin Død.
Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död.
20 De vanartige i Hjertet ere en Vederstyggelighed for Herren; men de, som vandre oprigtigt deres Vej, ere ham en Velbehagelighed.
En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl.
21 Man kan give sin Haand paa, at den onde ikke bliver agtet uskyldig; men de retfærdiges Sæd skal undkomme.
De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri.
22 Som et Smykke af Guld i Næsen paa en So, saa er en dejlig Kvinde, som intet Skøn har.
Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.
23 De retfærdiges Begæring er kun godt; men Vreden rammer de ugudeliges Forventning.
Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede.
24 Der er den, som udspreder rigeligt, og ham tillægges end mere; og der er den, som holder tilbage mere, end ret er, og dog bliver der kun Mangel.
Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare.
25 En Sjæl, som velsigner, skal blive rig; og den, som vederkvæger, skal selv blive vederkvæget.
Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.
26 Hvo som holder Korn tilbage, ham bander Folket; men Velsignelsen kommer paa dens Hoved, som sælger det ud.
Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse.
27 Hvo der søger efter godt, stræber efter Velbehagelighed; men hvo der leder efter ondt, ham skal det vederfares.
Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont.
28 Hvo, som forlader sig paa sin Rigdom, han skal falde; men de retfærdige skulle grønnes som et Blad.
Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv.
29 Den, som forstyrrer sit Hus, arver Vind, og Daaren bliver Træl for den, som er viis i Hjertet.
Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.
30 Den retfærdiges Frugt er et Livsens Træ, og den vise vinder Sjæle.
Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan.
31 Se, den retfærdige faar Betaling paa Jorden, hvor meget mere den ugudelige og Synderen?
Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!
