< Ordsprogene 10 >

1 En viis Søn glæder sin Fader, men en daarlig Søn er sin Moders Bedrøvelse.
Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
2 Ugudeliges Liggendefæ gavner intet, men Retfærdighed redder fra Døden.
Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
3 Herren lader ikke den retfærdiges Sjæl hungre, men de ugudeliges Begærlighed støder han tilbage.
HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
4 Den, som arbejder med lad Haand, bliver fattig; men de flittiges Haand gør rig.
Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
5 Den, som samler om Sommeren, er en klog Søn; den, som sover om Høsten, er en Søn, der gør Skam.
En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
6 Velsignelser ere over den retfærdiges Hoved, men Vold skjuler de ugudeliges Mund.
Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
7 Den retfærdiges Ihukommelse er til Velsignelse; men de ugudeliges Navn smuldrer hen.
Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
8 Den, som er viis af Hjerte, tager imod Budene; men den, som er en Daare i sin Mund, styrtes.
Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
9 Den, som vandrer i Oprigtighed, vandrer tryggelig; men den, som gaar Krogveje, bliver røbet.
Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
10 Den, som giver Vink med Øjet, foraarsager Krænkelse; og den, som er en Daare i sin Mund, styrtes.
Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
11 Den retfærdiges Mund er Livets Kilde, men Vold skjuler de ugudeliges Mund.
Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
12 Had opvækker Trætter, men Kærlighed skjuler alle Overtrædelser.
Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
13 Paa den forstandiges Læber findes Visdom; men en Kæp er for den uforstandiges Ryg.
På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
14 De vise gemme paa Kundskab; men for Daarens Mund er Undergang nær.
De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
15 Den riges Gods er hans faste Stad; men de fattiges Armod er deres egen Undergang.
Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
16 Den retfærdiges Løn er til Livet; den ugudeliges Indtægt er til Synd.
Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
17 At bevare Tugt er Vej til Livet; men den, som lader Tilrettevisning fare, vildleder.
Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
18 Den, som dølger Had, har falske Læber, og den, som bringer ondt Rygte ud, er en Daare.
Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
19 Hvor mange Ord ere, der lader Overtrædelse ikke af; men den, som sparer sine Læber, er klog.
Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
20 Den retfærdiges Tunge er udsøgt Sølv; de ugudeliges Hjerte er intet værd.
Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
21 Den retfærdiges Læber nære mange; men ved den uforstandige dø Daarer.
Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
22 Herrens Velsignelse gør rig, og han føjer ikke Smerte til den.
Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
23 Det er for Daaren som en Leg, naar han gør en skændig Ting; men den forstandige Mand har Visdom.
Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
24 Hvad den ugudelige frygter for, det skal komme over ham; men de retfærdiges Begæring skal Gud give ham.
Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
25 Naar Hvirvelvinden farer forbi, saa er den ugudelige ikke mere; men en retfærdig har en evig Grundvold.
När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
26 Som Eddike er for Tænderne, og som Røg er for Øjnene, saa er den lade for dem, som udsende ham.
Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
27 Herrens Frygt lægger Dage til; men de ugudeliges Aar forkortes.
HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
28 De retfærdiges Forventelse er Glæde, men de ugudeliges Haab forgaar.
De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
29 En fast Borg er Herrens Vej for den retskafne, men Fordærvelse for dem, som gøre Uret.
HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
30 Den retfærdige skal ikke rokkes evindelig; men de ugudelige skulle ikke bo i Landet.
Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
31 Den retfærdiges Mund fremfører Visdom, men den Tunge, som taler forvendte Ting, skal udryddes.
Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
32 Den retfærdiges Læber kende, hvad der er velbehageligt, men de ugudeliges Mund fremfører forvendte Ting.
Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.

< Ordsprogene 10 >