< Matthæus 17 >
1 Og seks Dage derefter tager Jesus Peter og Jakob og hans Broder Johannes med sig og fører dem afsides op paa et højt Bjerg.
We alte kündin kéyin, Eysa Pétrus, Yaqup we Yaqupning inisi Yuhannani ayrip élip, égiz bir taghqa chiqti.
2 Og han blev forvandlet for deres Øjne, og hans Aasyn skinnede som Solen, men hans Klæder bleve hvide som Lyset.
U yerde uning siyaqi ularning köz aldidila özgirip, yüzi quyashtek parlidi, kiyimliri nurdek ap’aq bolup chaqnidi.
3 Og se, Moses og Elias viste sig for dem og samtalede med ham.
We mana, [muxlislargha] Musa we Ilyas [peyghemberler] uning bilen sözlishiwatqan halda köründi.
4 Da tog Peter til Orde og sagde til Jesus: „Herre! det er godt, at vi ere her; vil du, da lader os gøre tre Hytter her, dig en og Moses en og Elias en.”
Shuning bilen Pétrus Eysagha: — I Reb, bu yerde bolghinimiz némidégen yaxshi! Xalisang, birini sanga, birini Musagha, yene birini Ilyasqa atap bu yerge üch kepe yasayli! — dédi.
5 Medens han endnu talte, se, da overskyggede en lysende Sky dem; og se, der kom fra Skyen en Røst, som sagde: „Denne er min Søn, den elskede, i hvem jeg har Velbehag; hører ham!”
Uning gépi tügimeyla, mana nurluq bir bulut ularni qapliwaldi. Mana, buluttin: «Bu Méning söyümlük Oghlumdur, Men uningdin xursenmen. Uninggha qulaq sélinglar!» dégen awaz anglandi.
6 Og da Disciplene hørte det, faldt de paa deres Ansigt og frygtede saare.
Muxlislar buni anglap özlirini yerge tashlap düm yétip wehimige chüshti.
7 Og Jesus traadte hen og rørte ved dem og sagde: „Staar op, og frygter ikke!”
Biraq Eysa kélip, ulargha qolini tegküzüp: Qopunglar, qorqmanglar, — dédi.
8 Men da de opløftede deres Øjne, saa de ingen uden Jesus alene.
Ular béshini kötürüp qariwidi, Eysadin bashqa héchkimni körmidi.
9 Og da de gik ned fra Bjerget, bød Jesus dem og sagde: „Taler ikke til nogen om dette Syn, førend Menneskesønnen er oprejst fra de døde.”
Taghdin chüshüwétip, Eysa ulargha: — Insan’oghli ölümdin tirildürülmigüche, bu alamet körünüshni héchkimge éytmanglar, — dep tapilidi.
10 Og hans Disciple spurgte ham og sagde: „Hvad er det da, de skriftkloge sige, at Elias bør først komme?”
Andin muxlisliri uningdin: — Tewrat ustazliri néme üchün: «Ilyas [peyghember Mesih kélishtin] awwal qaytip kélishi kérek» déyishidu? — dep sorashti.
11 Og han svarede og sagde: „Vel kommer Elias og skal genoprette alting.
U ulargha jawaben: — Ilyas [peyghember] derweqe [Mesihtin] awwal kélidu, hemme ishni ornigha keltüridu.
12 Men jeg siger eder, at Elias er allerede kommen, og de erkendte ham ikke, men gjorde med ham alt, hvad de vilde; saaledes skal ogsaa Menneskesønnen lide ondt af dem.”
Emma men silerge shuni éytip qoyayki, ilyas alliqachan keldi, lékin kishiler uni tonumidi, belki uninggha xalighanche muamile qildi. Shuninggha oxshash, Insan’oghlimu ularning qollirida azab chékish aldida turidu, — dédi.
13 Da forstode Disciplene, at han havde talt til dem om Johannes Døberen.
Shu chaghda muxlislar uning chömüldürgüchi Yehya toghrisida sözlewatqanliqini chüshendi.
14 Og da de kom til Folkeskaren, kom en Mand til ham og faldt paa Knæ for ham og sagde:
Ular xalayiqning yénigha barghinida, bir kishi uning aldigha kélip, tizlinip:
15 „Herre! forbarm dig over min Søn, thi han er maanesyg og lidende; thi han falder ofte i Ild og ofte i Vand;
Reb, oghlumgha ichingni aghritqaysen! Chünki uning tutqaqliq késili bar bolghachqa, zor azab chékiwatidu; chünki u daim otning yaki suning ichige chüshüp kétidu.
16 og jeg bragte ham til dine Disciple, og de kunde ikke helbrede ham.”
Uni muxlisliringgha élip kelgenidim, saqaytalmidi, — dédi.
17 Og Jesus svarede og sagde: „O du vantro og forvendte Slægt! hvor længe skal jeg være hos eder, hvor længe skal jeg taale eder? Bringer mig ham hid!”
Eysa jawaben: — Ey étiqadsiz we tetür dewr, siler bilen qachan’ghiche turay?! Men silerge yene qachan’ghiche sewr qilay? — Balini aldimgha élip kélinglar — dédi.
18 Og Jesus talte ham haardt til, og den onde Aand for ud af ham, og Drengen blev helbredet fra samme Time.
Shuning bilen Eysa [jin’gha] tenbih bériwidi, jin balidin chiqip ketti, balimu shuan saqaydi.
19 Da gik Disciplene til Jesus afsides og sagde: „Hvorfor kunde vi ikke uddrive den?”
Kéyin, Eysa ayrim qalghanda, muxlislar uning yénigha kélip: — Biz néme üchün jinni qoghliwételmiduq? — dep sorashti.
20 Og han siger til dem: „For eders Vantros Skyld; thi sandelig, siger jeg eder, dersom I have Tro som et Sennepskorn, da kunne I sige til dette Bjerg: Flyt dig herfra derhen, saa skal det flytte sig; og intet skal være eder umuligt.
U ulargha: — Ishenchinglar bolmighanliqi üchün. Men silerge shuni berheq éytip qoyayki, silerde qicha uruqidek zerriche ishench bolsila, siler awu taghqa: «Bu yerdin u yerge köch» désenglar, köchidu; shundaqla silerge mumkin bolmaydighan héch ish bolmaydu.
21 Men denne Slags farer ikke ud uden ved Bøn og Faste.”
Biraq, bundaq jinlarni dua qilish we roza tutush bilen bolmisa heydigili bolmaydu — dédi.
22 Og medens de vandrede sammen i Galilæa, sagde Jesus til dem: „Menneskesønnen skal overgives i Menneskers Hænder;
Ular Galiliye ölkiside aylinip yürginide, Eysa ulargha: — Insan’oghli [satqunluqtin] insanlarning qoligha tapshurulidu;
23 og de skulle slaa ham ihjel, og paa den tredje Dag skal han oprejses.” Og de bleve saare bedrøvede.
ular uni öltüridu, lékin üchinchi küni u tirilidu, — dédi. Buni anglap muxlislar éghir ghem-qayghugha chömüp ketti.
24 Men da de kom til Kapernaum, kom de, som opkrævede Tempelskatten, til Peter og sagde: „Betaler eders Mester ikke Skatten?”
Andin ular Kepernahum shehirige kelginide, [ibadetxana] «ikki draqma» [béjini] yighquchilar Pétrusning yénigha kélip: — Ustazinglar «ikki draqma»ni tölemdu? — dep soridi.
25 Han sagde: „Jo.” Og da han kom ind i Huset, kom Jesus ham i Forkøbet og sagde: „Hvad tykkes dig, Simon? Af hvem tage Jordens Konger Told eller Skat, af deres egne Sønner eller af de fremmede?”
Töleydu, — dédi Pétrus. Lékin u öyge kirgishigila, téxi bir néme démestila Eysa uningdin: — Simon, séningche bu dunyadiki padishahlar kimlerdin baj alidu? Öz perzentliridinmu, yaki yatlardinmu, — dep soridi.
26 Og da han sagde: „Af de fremmede,” sagde Jesus til ham: „Saa ere jo Sønnerne frie.
Pétrus uninggha: Yatlardin, — déwidi, Eysa uninggha: — Undaqta, perzentler [bajdin] xaliy bolidu.
27 Men for at vi ikke skulle forarge dem, saa gaa hen til Søen, kast en Krog ud, og tag den første Fisk, som kommer op; og naar du aabner dens Mund, skal du finde en Stater; tag denne, og giv dem den for mig og dig!”
Biraq [baj yighquchilargha] putlikashang bolmasliqimiz üchün, déngizgha bérip qarmaqni tashla. Tutqan birinchi béliqni élip, aghzini achsang, töt draqmiliq bir tengge pul chiqidu. Uni élip men we sen ikkimizning [béji] üchün ulargha ber, — dédi.