Job 5
1 Raab, kære, om der er nogen, som svarer dig? og til hvem af de hellige vil du vende Ansigtet?
Nämn mig en, hvad gäller, om du någon finner; och se dig om någorstäds efter en helig.
2 Thi Fortørnelse slaar en Daare ihjel, og Nidkærhed dræber den taabelige.
Men en dåra dräper väl vreden, och en ovisan dödar nitet.
3 Jeg saa en Daare rodfæstet, og jeg forbandede hans Bolig hastelig.
Jag såg en dåra väl rotad, och jag bannade straxt hans huse:
4 Hans Børn vare langt fra Frelse og nedtraadtes i Porten, og der var ingen, som reddede dem.
Hans barn skola vara fjerran ifrå helsone, och skola varda sönderkrossade i porten, der ingen hjelpare är.
5 Den hungrige opaad hans Høst og hentede den endog fra Tjørnehegnet, og Røverne opslugte hans Formue.
Hans säd skall den hungrige uppäta, och de väpnade skola taga henne; och hans gods skola de törstige utsupa.
6 Thi Uretfærdighed skyder ikke frem af Støvet, og Møje vokser ikke op af Jorden;
Förty vedermödan går icke upp af jordene, och olyckan växer icke upp af åkrenom;
7 men et Menneske bliver født til Møje, ligesom Gnister maa flyve højt op.
Utan menniskan varder född till olycko, såsom foglarna till att flyga.
8 Dog jeg vilde søge hen til Gud, og til Gud vilde jeg rette min Tale;
Dock vill jag nu tala om Gud, och handla om honom;
9 til ham, som gør store Ting, hvilke man ikke kan ransage, underlige Ting, saa der er intet Tal paa dem;
Som gör mägtig ting, de der icke ransakas kunna; och under, som icke räknas kunna;
10 ham, som giver Regn paa Jorden og lader Vand komme paa Markerne;
Den der regn gifver på jordena, och låter vatten komma på markena;
11 for at sætte de ringe højt op, og at de sørgende ophøjes ved Frelse;
Den der upphöjer de nedriga, och upphjelper de förtryckta.
12 ham, som gør de træskes Anslag til intet, at deres Hænder ikke kunne udføre Sagen;
Han gör deras anslag, som listige äro till intet, att deras hand intet kan uträtta.
13 ham, som griber de vise i deres Træskhed, saa de underfundiges Raad hastelig omstødes;
Han begriper de visa i deras listighet, och gör de klokas råd till galenskap;
14 om Dagen løbe de an i Mørket og føle sig for om Middagen, som var det Nat.
Att de om dagen löpa i mörkrena, och famla om middagen såsom om nattena.
15 Og han frelser en fattig fra Sværd, fra deres Mund og fra den stærkes Haand,
Och han hjelper den fattiga ifrå svärdet, och ifrå deras mun; och utu dens väldigas hand;
16 saa der bliver Haab for den ringe, og Uretfærdighed maa lukke sin Mund.
Och är dens fattigas tröst, att orättfärdigheten måste hålla sin mun till.
17 Se, saligt er det Menneske, som Gud straffer; derfor foragte du ikke den Almægtiges Tugtelse!
Si, salig är den menniska, den Gud straffar; derföre förkasta icke dens Allsmägtigas tuktan.
18 Thi han gør Smerte og forbinder; han saargør, og hans Hænder læge.
Ty han sargar, och läker; han slår, och hans hand helar.
19 I seks Angester skal han fri dig, og i syv skal intet ondt røre dig.
Utaf sex bedröfvelser frälsar han dig, och i den sjunde kommer intet ondt vid dig.
20 I Hunger skal han frelse dig fra Døden og i Krig fra Sværdets Vold.
I dyr tid frälsar han dig ifrå döden, och i stridene ifrå svärdsens hand.
21 Du skal finde Skjul for Tungens Svøbe og ikke frygte for Ødelæggelse, naar den kommer.
Han skall skyla dig för tungones gissel, att du icke skall frukta för förderf, då det kommer.
22 Du skal le ad Ødelæggelse og Hunger og ikke frygte for Jordens Dyr;
Uti förderf och hunger skall du le, och icke frukta för vilddjuren i landena;
23 thi med Stenene paa Marken har du Pagt, og Markens Dyr skulle holde Fred med dig.
Utan ditt förbund skall vara med stenom på markene; och vilddjuren i landena skola hålla frid med dig.
24 Og du skal forfare, at dit Telt har Fred, og du skal besøge din Bolig og intet savne.
Och du skall förnimma, att din hydda hafver frid, och skall försörja dina boning, och icke synda;
25 Og du skal forfare, at din Sæd skal blive mangfoldig, og din Afkom som Græs paa Jorden.
Och skall förnimma, att din säd skall varda mycken, och dine efterkommande såsom gräs på jordene;
26 Du skal komme til Graven i Alderdom, ligesom Neg optages i sin Tid.
Och skall i ålderdomen komma till grafva, såsom en hvetekärfve införd varder, i rättom tid.
27 Se dette, det have vi undersøgt, saa er det; hør det, og forstaa det vel!
Si, det hafve vi ransakat, och det är så; hör dertill, och rätta dig derefter.
