< Job 42 >

1 Da svarede Job Herren og sagde:
Ayup Pǝrwǝrdigarƣa jawab berip mundaⱪ dedi: —
2 Jeg ved, at du formaar alting, og at ingen Tanke er dig forment.
«Ⱨǝmmǝ ixni ⱪilalaydiƣiningni, Ⱨǝrⱪandaⱪ muddiayingni tosiwalƣili bolmaydiƣinini bildim!
3 „Hvo er den, som fordunkler Guds Raad uden Forstand‟? — Saa har jeg udtalt mig om det, som jeg ikke forstod, om de Ting, som vare mig for underlige, hvilke jeg ikke kendte.
«Nǝsiⱨǝtni tuturuⱪsiz sɵzlǝr bilǝn hirǝlǝxtürgǝn kim?» Bǝrⱨǝⱪ, mǝn ɵzüm qüxǝnmigǝn ixlarni dedim, Mǝn ǝⱪlim yǝtmǝydiƣan tilsimat ixlarni eyttim.
4 Hør dog, og jeg vil tale; jeg vil spørge dig, og undervis du mig!
Anglap baⱪⱪaysǝn, sɵzlǝp berǝy; Mǝn Sǝndin soray, Sǝn meni hǝwǝrdar ⱪilƣaysǝn.
5 Jeg havde hørt om dig af Rygte, men nu har mit Øje set dig.
Mǝn ⱪuliⱪim arⱪiliⱪ hǝwiringni angliƣanmǝn, Biraⱪ ⱨazir kɵzüm Seni kɵriwatidu.
6 Derfor forkaster jeg, hvad jeg har sagt, og angrer i Støv og Aske.
Xuning üqün mǝn ɵz-ɵzümdin nǝprǝtlinimǝn, Xuning bilǝn topa-qanglar wǝ küllǝr arisida towa ⱪildim».
7 Og det skete, efter at Herren havde talt disse Ord til Job, da sagde Herren til Elifas, Themaniten: Min Vrede er optændt imod dig og imod dine to Venner; thi I have ikke talt ret om mig, saaledes som min Tjener Job.
Pǝrwǝrdigar Ayupⱪa bu sɵzlǝrni ⱪilƣandin keyin xundaⱪ boldiki, Pǝrwǝrdigar Temanliⱪ Elifazƣa mundaⱪ dedi: — «Mening ƣǝzipim sanga ⱨǝm ikki dostungƣa ⱪarap ⱪozƣaldi; qünki silǝr Mening toƣramda Ɵz ⱪulum Ayup toƣra sɵzligǝndǝk sɵzlimidinglar.
8 Saa tager eder nu syv Tyre og syv Vædre, og gaar til min Tjener Job, og ofrer Brændoffer for eder, og Job, min Tjener, skal bede for eder; ikkun hans Person vil jeg anse, at jeg ikke skal lade eders Daarlighed gaa ud over eder; thi I have ikke talt ret om mig, saaledes som min Tjener Job.
Biraⱪ ⱨazir ɵzünglar üqün yǝttǝ torpaⱪ ⱨǝm yǝttǝ ⱪoqⱪarni elip, ⱪulum Ayupning yeniƣa berip, ɵz-ɵzünglar üqün kɵydürmǝ ⱪurbanliⱪ sununglar; ⱪulum Ayup silǝr üqün dua ⱪilidu; qünki Mǝn uni ⱪobul ⱪilimǝn; bolmisa, Mǝn ɵz nadanliⱪliringlarni ɵzünglarƣa ⱪayturup berǝy; qünki silǝr Mening toƣramda ⱪulum Ayup toƣra sɵzligǝndǝk toƣra sɵzlimidinglar».
9 Saa gik Elifas Themaniten og Bildad Sukiten og Zofar Naamathiten, og de gjorde, ligesom Herren havde sagt til dem; og Herren ansaa Jobs Person.
Xuning bilǝn Temanliⱪ Elifaz, Xuhaliⱪ Bildad wǝ Naamatliⱪ Zofar üqǝylǝn berip Pǝrwǝrdigar ularƣa deginidǝk ⱪildi; ⱨǝmdǝ Pǝrwǝrdigar Ayupning duasini ⱪobul ⱪildi.
10 Og Herren vendte Jobs Fangenskab, der han havde bedet for sine Venner; og Herren forøgede alt det, Job havde haft, til det dobbelte.
Xuning bilǝn Ayup dostliri üqün dua ⱪiliwidi, Pǝrwǝrdigar uni azab-ⱪiyinqiliⱪliridin ⱪayturup, ǝsligǝ kǝltürdi; Pǝrwǝrdigar Ayupⱪa burunⱪidin ikki ⱨǝssǝ kɵp bǝrdi.
11 Og alle hans Brødre og alle hans Søstre og alle, som kendte ham tilforn, kom til ham og aade Brød med ham i hans Hus og viste ham Deltagelse og trøstede ham over alt det onde, som Herren havde ladet komme over ham; og de gave ham hver en Penning og hver et Smykke af Guld.
Xuning bilǝn uning barliⱪ aka-uka, aqa-singil wǝ uningƣa ilgiri dost-aƣinǝ bolƣanlarning ⱨǝmmisi uning yeniƣa kǝldi. Ular uning ɵyidǝ olturup uning bilǝn billǝ tamaⱪlandi; uningƣa ⱨesdaxliⱪ ⱪilixip, Pǝrwǝrdigar uningƣa kǝltürgǝn barliⱪ azab-oⱪubǝtlǝr toƣrisida tǝsǝlli berixti; ⱨǝmdǝ ⱨǝrbir adǝm uningƣa bir tǝnggidin kümüx, birdin altun ⱨalⱪa berixti.
12 Og Herren velsignede Jobs sidste Levetid fremfor den første; og han fik fjorten Tusinde Faar og seks Tusinde Kameler og tusinde Par Øksne og tusinde Aseninder.
Pǝrwǝrdigar Ayupⱪa keyinki künliridǝ burunⱪidin kɵprǝk bǝht-bǝrikǝt ata ⱪildi; uning on tɵt ming ⱪoyi, altǝ ming tɵgisi, bir ming ⱪoxluⱪ kalisi, bir ming mada exiki bar boldi.
13 Og han fik syv Sønner og tre Døtre.
Uningdin yǝnǝ yǝttǝ oƣul, üq ⱪiz tuƣuldi.
14 Og han kaldte den førstes Navn Jemima og den andens Navn Kezia og den tredjes Navn Keren-Happuk.
U ⱪizlirining birinqisining ismini «Yemimaⱨ», ikkinqisining ismini «Kǝziyǝ», üqinqisining ismini «Kǝrǝn-hapuⱪ» dǝp ⱪoydi.
15 Og der blev ikke fundet saa dejlige Kvinder som Jobs Døtre i hele Landet, og deres Fader gav dem Arv iblandt deres Brødre.
Pütkül zeminda Ayupning ⱪizliridǝk xunqǝ güzǝl ⱪizlarni tapⱪili bolmaytti; atisi ularni aka-ukiliri bilǝn ohxax mirashor ⱪildi.
16 Og Job levede derefter hundrede og fyrretyve Aar og saa sine Børn og sine Børnebørn i fjerde Slægt.
Bu ixlardin keyin Ayup bir yüz ⱪiriⱪ yil yaxap, ɵz oƣullirini, oƣullirining oƣullirini, ⱨǝtta tɵtinqi ǝwladⱪiqǝ, yǝni ǝwrilirinimu kɵrgǝn.
17 Og Job døde, gammel og mæt af Dage.
Xuning bilǝn Ayup yaxinip, künliridin ⱪanaǝt tepip alǝmdin ɵtti.

< Job 42 >