Job 36

1 Og Elihu blev ved og sagde:

Vidare sade Elihu:

2 Bi mig lidt, og jeg vil belære dig, thi her er endnu noget at tale for Gud.

Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.

3 Jeg vil hente min Kundskab langt borte fra og skaffe den, som har skabt mig, Ret.

Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.

4 Thi sandelig, mine Taler ere ikke Løgn; een, som er oprigtig i hvad han ved, er hos dig.

Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.

5 Se, Gud er mægtig, og han vil ikke forkaste nogen, han er mægtig i Forstandens Styrke.

Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.

6 Han lader ikke en ugudelig leve, men skaffer de elendige Ret.

Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.

7 Han drager ikke sine Øjne bort fra de retfærdige, hos Konger paa Tronen, der sætter han dem evindelig, og de skulle ophøjes.

Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.

8 Og om de blive bundne i Lænker, blive fangne med Elendigheds Snore,

Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,

9 da forkynder han dem deres Gerninger og deres Overtrædelser, at de vare overmodige;

så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;

10 da aabner han deres Øren for Formaningen og siger, at de skulle omvende sig fra Uretfærdighed.

han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.

11 Dersom de da ville høre og tjene ham, da skulle de ende deres Dage i det gode og deres Aar i Liflighed;

Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.

12 men dersom de ikke ville høre, da skulle de omkomme ved Sværdet op opgive Aanden i Uforstand.

Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.

13 Og de vanhellige af Hjerte nære Vrede, de raabe ej til ham, naar han binder dem.

Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,

14 Deres Sjæl dør hen i Ungdommen og deres Liv som Skørlevneres.

deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.

15 Han frier en elendig ved hans Elendighed og aabner deres Øre ved Trængsel.

Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.

16 Ogsaa dig leder han ud af Trængselens Strube til det vide Rum, hvor der ikke er snævert; og hvad, som sættes paa dit Bord, er fuldt af Fedme.

Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.

17 Men har du fuldt op af den uretfærdiges Sag, skal Sag og Dom følges ad.

Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.

18 Thi lad ej Vreden forlede dig til Spot og lad ej den store Løsesum forføre dig!

Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.

19 Mon han skulde agte din Rigdom? nej, hverken det skønne Guld eller nogen Magts Styrke!

Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?

20 Du skal ikke hige efter Natten, da Folk borttages fra deres Sted.

Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.

21 Forsvar dig, at du ikke vender dit Ansigt til Uret; thi denne har du foretrukket fremfor det at lide.

Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.

22 Se, Gud er ophøjet ved sin Kraft; hvo er en Lærer som han?

Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?

23 Hvo har foreskrevet ham hans Vej? og hvo tør sige: Du har gjort Uret?

Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: "Du gör vad orätt är?"

24 Kom i Hu, at du ophøjer hans Gerning, hvilken Folk have besunget;

Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga

25 hvilken alle Mennesker have set, hvilken Mennesket skuer langtfra.

och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.

26 Se, Gud er stor, og vi kunne ikke kende ham, og man kan ikke udgrunde Tallet paa hans Aar.

Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.

27 Thi han drager Vandets Draaber til sig; gennem hans Dunstkreds beredes de til Regn,

Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;

28 hvilken Skyerne lade nedflyde, lade neddryppe over mange Mennesker.

skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.

29 Mon ogsaa nogen forstaa hans Skyers Udspænding, hans Hyttes Bragen?

Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?

30 Se, han udbreder sit Lys om sig og skjuler Havets Rødder.

Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.

31 Thi derved dømmer han Folkene, giver dem Spise i Overflødighed.

Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.

32 Over sine Hænder dækker han med Lyset, og han giver det Befaling imod den, det skal ramme.

I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.

33 Om ham forkynder hans Torden, ja om ham Kvæget, naar han drager op.

Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.