< Job 33 >

1 Og Job, hør dog nu min Tale, og vend dine Øren til alle mine Ord!
Men hör nu, Job, mina ord, och lyssna till allt vad jag vill säga.
2 Se nu, jeg har opladt min Mund, min Tunge taler allerede ved min Gane.
Se, jag upplåter nu mina läppar, min tunga tager till orda i min mun.
3 Mine Taler skulle udsige mit Hjertes Oprigtighed, og mine Læber skulle udtale rent det, som jeg ved.
Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal, och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut.
4 Guds Aand har skabt mig, og den Almægtiges Aande gør mig levende.
Guds ande är det som har gjort mig, den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv.
5 Dersom du kan, saa giv mig Svar; rust dig for mit Ansigt og fremstil dig!
Om du förmår, så må du nu svara mig; red dig till strid mot mig, träd fram.
6 Se, jeg er ligesom du over for Gud, ogsaa jeg er dannet af Ler.
Se, jag är likställd med dig inför Gud, jag är danad av en nypa ler, också jag.
7 Se, Rædsel for mig skal ikke forfærde dig, og intet Tryk fra mig skal være svart over dig.
Ja, fruktan för mig behöver ej förskräcka dig, ej heller kan min myndighet trycka dig ned.
8 Men du sagde for mine Øren, og jeg hørte Talen, som lød:
Men nu sade du så inför mina öron, så ljödo de ord jag hörde:
9 Jeg er ren, uden Overtrædelse, jeg er skyldfri, og der er ingen Misgerning hos mig.
"Ren är jag och fri ifrån överträdelse, oskyldig är jag och utan missgärning;
10 Se, han har fundet paa Fjendtligheder imod mig, han agter mig for sin Modstander;
men se, han finner på sak mot mig, han aktar mig såsom sin fiende.
11 han har lagt mine Fødder i Stok, han tager Vare paa alle mine Stier.
Han sätter mina fötter i stocken, vaktar på alla mina vägar."
12 Se, heri har du ikke Ret! jeg vil svare dig; thi Gud er for høj for et Menneske.
Nej, häri har du orätt, svarar jag dig. Gud är ju förmer än en människa.
13 Hvorfor har du trættet med ham, fordi han ikke gør dig Regnskab for nogen af sine Gerninger?
Huru kan du gå till rätta med honom, såsom gåve han aldrig svar i sin sak?
14 Men Gud taler een Gang og anden Gang; man agter ikke derpaa.
Både på ett sätt och på två talar Gud, om man också ej aktar därpå.
15 I Drøm, i Syn om Natten, naar den dybe Søvn falder paa Folk, naar de slumre paa Sengen,
I drömmen, i nattens syn, när sömnen har fallit tung över människorna och de vila i slummer på sitt läger,
16 da aabner han Menneskenes Øren, og besegler Formaningen til dem
då öppnar han människornas öron och sätter inseglet på sina varningar till dem,
17 for at bortdrage Mennesket fra hans Idrætter og for at fjerne Hovmodet fra Manden,
när han vill avvända någon från en ogärning eller hålla högmodet borta ifrån en människa.
18 for at spare hans Sjæl fra Graven og hans Liv fra at omkomme ved Sværd.
Så bevarar han hennes själ från graven och hennes liv ifrån att förgås genom vapen.
19 Han straffes ogsaa med Pine paa sit Leje og med vedholdende Uro i hans Ben,
Hon bliver ock agad genom plågor på sitt läger och genom ständig oro, allt intill benen.
20 saa at hans Liv væmmes ved Brød og hans Sjæl ved lækker Mad;
Hennes sinne får leda vid maten, och hennes själ vid den föda hon älskade.
21 hans Kød fortæres, saa man ikke kan se det, og hans Ben hensmuldre og ses ikke;
Hennes hull förtvinar, till dess intet är att se, ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.
22 og hans Sjæl kommer nær til Graven og hans Liv nær til de dræbende Magter.
Så nalkas hennes själ till graven och hennes liv hän till dödens makter.
23 Dersom der da er en Engel, en Talsmand, hos ham, en af de tusinde, til at kundgøre Mennesket hans rette Vej:
Men om en ängel då finnes, som vakar över henne, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt,
24 Saa skal Gud forbarme sig over ham og sige: Befri ham, at han ikke farer ned i Graven; jeg har faaet Løsepenge;
då förbarmar Gud sig över henne och säger; "Fräls henne, så att hon slipper fara ned i graven; lösepenningen har jag nu fått."
25 da skal hans Kød blive kraftigt mere end i den unge Alder; sin Ungdoms Dage skal han faa igen.
Hennes kropp får då ny ungdomskraft, hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.
26 Han skal bede til Gud, og denne skal være ham naadig, og han skal se hans Ansigt med Frydeskrig, og han skal gengive Mennesket hans Retfærdighed.
När hon då beder till Gud, är han henne nådig och låter henne se sitt ansikte med jubel; han giver så den mannen hans rättfärdighet åter.
27 Han skal synge for Mennesker og sige: Jeg har syndet og forvendt Retten; men det er ikke blevet mig gengældt.
Så får denne då sjunga inför människorna och säga: "Väl syndade jag, och väl kränkte jag rätten, dock vederfors mig ej vad jag hade förskyllt;
28 Han har befriet min Sjæl, at den ikke farer ned i Graven, og mit Liv skal se paa Lyset.
ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven, och mitt liv får nu med lust skåda ljuset."
29 Se, alle disse Ting gør Gud to, tre Gange ved en Mand
Se, detta allt kommer Gud åstad, både två gånger och tre, för den mannen,
30 for at føre hans Sjæl tilbage fra Graven, at den maa beskinnes af de levendes Lys.
till att rädda hans själ från graven, så att han får njuta av de levandes ljus.
31 Mærk det, Job! hør mig; ti stille, og jeg vil tale.
Akta nu härpå, du Job, och hör mig; tig, så att jag får tala.
32 Har du noget at sige, da giv mig Svar; tal, thi jeg har Lyst til at give dig Ret.
Dock, har du något att säga, så svara mig; tala, ty gärna gåve jag dig rätt.
33 Men har du intet, da hør du paa mig; ti stille, saa vil jeg lære dig Visdom!
Varom icke, så är det du som må höra på mig; du må tiga, så att jag får lära dig vishet.

< Job 33 >