< Job 18 >
1 Da svarede Bildad, Sukiten, og sagde:
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 Naar ville I gøre Ende paa Ord? forstaar først, og derefter ville vi tale.
Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
3 Hvorfor blive vi agtede som Fæ og ere blevne urene for eders Øjne?
Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?
4 O du, som sønderslider din Sjæl i din Vrede, mon Jorden skal ligge forladt for din Skyld og en Klippe flyttes fra sit Sted?
Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?
5 Ja den ugudeliges Lys skal udslukkes, og hans Ilds Lue skal ikke skinne.
Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.
6 Lyset skal blive mørkt i hans Telt, og hans Lampe over ham skal udslukkes.
Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.
7 Hans Krafts Skridt skulle indsnævres, og hans eget Raad skal styrte ham.
Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.
8 Thi han føres i Garnet ved sine egne Fødder, og han vandrer over et Net;
Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;
9 Snaren holder ham om Hælen, Strikken snører sig fast om ham;
snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;
10 Garnet for ham ligger skjult paa Jorden, og Fælden for ham ved Stien;
garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.
11 Rædsler forfærde ham trindt omkring, og de drive ham hid og did, hvor han gaar;
Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.
12 hans Kraft vansmægter af Hunger, og Ulykke er beredt til hans Side.
Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.
13 Lemmerne under hans Hud skal Dødens førstefødte fortære, ja hans Lemmer skal den fortære.
Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
14 Han rives op fra sit Telt, som var hans Tillid, og han føres frem til Rædslernes Konge.
Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
15 Der skal bo i hans Telt, hvad der ikke hører ham til; Svovl skal strøs over hans Bolig.
I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.
16 Hans Rødder skulle tørres nedentil, og oventil skal hans Gren afskæres.
Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.
17 Hans Ihukommelse skal udslettes af Landet, og han skal intet Navn have paa Gaderne.
Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.
18 De skulle udstøde ham fra Lyset til Mørket og bortjage ham fra Jorderige.
Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.
19 Han skal ikke have en Søn og ej en Sønnesøn iblandt sit Folk, og der skal ingen blive tilovers i hans Boliger.
Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.
20 Efterkommerne skulle forskrækkes over hans Dag, og de gamle skulle betages af Forfærdelse.
Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.
21 Visselig, saadanne ere den uretfærdiges Boliger og saadant dens Sted, som ikke kender Gud.
Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.