Job 11

1 Da svarede Zofar, Naamathiten, og sagde:

Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

2 Skal der ikke svares til de mange Ord? og mon en mundkaad Mand skal beholde Ret?

Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?

3 Skal din Skvalder bringe Folk til at tie? og skal du bespotte, og ingen beskæmme dig?

Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?

4 Thi du sagde: Min Lærdom er klar, og jeg er ren for dine Øjne.

Och skall du så få säga: "Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon"?

5 Men gid dog Gud vilde tale og oplade sine Læber imod dig!

Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,

6 og at han vilde kundgøre dig Visdoms skjulte Ting! thi i den er dobbelt Kraft; da skulde du vide, at Gud endog eftergiver dig noget af din Misgerning.

om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.

7 Mon du kan naa til Guds Dybheder? mon du kan naa til den Almægtiges Begrænsning?

Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?

8 Den er saa høj som Himmelen, hvad vil du gøre? den er dybere end Helvede, hvad kan du vide? (Sheol h7585)

Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol h7585)

9 Dens Maal er længere end Jorden, den er bredere end Havet.

Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.

10 Naar han farer frem og lukker til eller forsamler, hvo vil da holde ham tilbage?

När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?

11 Thi han kender forfængelige Folk og ser Uretfærdighed; skulde han da ikke agte derpaa?

Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.

12 Men en uforstandig vil faa Forstand, naar et Vildæsels Føl fødes til Menneske.

Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.

13 Dersom du bereder dit Hjerte og udstrækker dine Hænder til ham,

Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,

14 dersom du kaster Uretfærdigheden, som er i din Haand, langt bort og ikke lader Uret bo i dine Telte,

om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,

15 da skal du, fri for Lyde, kunne opløfte dit Ansigt og blive fast og ikke frygte.

ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.

16 Thi du skal glemme din Møje, du skal komme den i Hu som det Vand, der er løbet forbi.

Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.

17 Og din Levetid skal gaa frem klarere end Middagen, Mørket skal vorde som Morgenen.

Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.

18 Og du skal være tryg, thi der er Haab, og du skal spejde omkring dig og sove tryggelig.

Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.

19 Og du skal lægge dig, og ingen skal forfærde dig; og mange skulle bønfalde for dit Ansigt.

Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.

20 Men de ugudeliges Øjne skulle hentæres, og deres Tilflugt skal gaa tabt for dem, og deres Haab aandes ud med Livet.

Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.