< Galaterne 5 >
1 Til Friheden har Kristus frigjort os. Saa staar nu fast, og lader eder ikke atter holde under Trældoms Aag!
Tamnaa na koeh awm aham Khrih ing ningnih ce ni loet sak khqi hawh hy. Cedawngawh, ak cak na dyi unawh taw, tamnaa a phyihqih ce koeh phyi voel uh.
2 Se, jeg, Paulus, siger eder, at dersom I lade eder omskære, vil Kristus intet gavne eder.
Kak awi ve khoem lah uh! Kai, Paul ing ka nik kqawn peek khqi, chahhui qeetnaak benna nami awm tlaih awhtaw, Khrih taw nangmih aham a phu am awm voel hy.
3 Men jeg vidner atter for hvert Menneske, som lader sig omskære, at han er skyldig at opfylde hele Loven.
Anaa awi boeih hquutnaak aham chahhui qeet aham awm hy tinawh ak poekkhqi venawh kqawn law tlaih bai nyng.
4 I ere tabte for Kristus, I, som retfærdiggøres ved Loven; I ere faldne ud af Naaden.
Nangmih anaa awi ing dyngnaak huh aham tha ak lokhqi Khrih ing pek qu hawh uhyk ti; qeennaak ce tluuk taak hawh uhyk ti.
5 Vi vente jo ved Aanden af Tro Retfærdigheds Haab.
Cehlai ningnih ingtaw cangnaak ing ning ngaih-u dyngnaak ce Myihla ak caming ning ngaih-u uhy.
6 Thi i Kristus Jesus gælder hverken Omskærelse eller Forhud noget, men Tro, som er virksom ved Kærlighed.
Ikawtih Khrih awh chahhui qeet ingkaw a ma qeet ikaw awm a phu am tahy. A phu ak ta taw lungnaak ing ak dang cangnaak doeng ni.
7 I vare godt paa Vej; hvem har hindret eder i at adlyde Sandhed?
Dawng taanaak awh tha lo unawh dawng uhyk ti. U ing nu nangmih ce nik khai khqi nawh awitak awi am naming ngainaak aham a nim tu khqi khaak?
8 Den Overtalelse kom ikke fra ham, som kaldte eder.
Cemyih sykzoeknaak ve nangmih anik khykhqikung a venawh kawng am law hy.
9 En liden Surdej g syrer hele Dejgen.
Hen vetehca ing phaihpi hlym zam boeih hy.
10 Jeg har den Tillid til eder i Herren, at I ikke ville mene noget andet; men den, som forvirrer eder, skal bære sin Dom, hvem han end er.
Ak chang poeknaak am ta uhyk ti tice Bawipa awh yp qu na nyng. Nangmih, a u na awm awm seh, kawlung ak kyi sakkungkhqi ing lai nami sah aham awm hy.
11 Men jeg, Brødre! dersom jeg endnu prædiker Omskærelse, hvorfor forfølges jeg da endnu? Saa er jo Korsets Forargelse gjort til intet.
Koeinaakhqi, chahhui qeetnaak akawng kak khypyi bak bak mantaw, ikaw hamna nu kyinaak ka huh bak bak kaw? Cemyihna a awm mantaw Khrih thinglam ak oelhkhqi awm am awm voel kaw.
12 Gid de endog maatte lemlæste sig selv, de, som forstyrre eder!
Kyinaak ak saikhqi ce, a mimah ingkaw a mimah a mi sainaak hoei awh a mik tha a seet aham awm hy!
13 I bleve jo kaldede til Frihed, Brødre! kun at I ikke bruge Friheden til en Anledning for Kødet, men værer ved Kærligheden hverandres Tjenere!
Koeinaakhqi, nangmih taw tamnaana amak awm aham ni a nik khy khqi, cehlai tamnaana am nami awmnaak ve pumsa ham lehcainaakna koeh lo unawh, pynoet ingkaw pynoet lungnaak ing bibi qu law pe uh.
14 Thi hele Loven er opfyldt i eet Ord, i det: „Du skal elske din Næste som dig selv.‟
Anaa awi boeih ve awipeek pynoet: “Na ven awhkaw thlang ce namah a pum amyihna lungna lawt lah,” a tinaak awh cuui boeih uhy.
15 Men naar I bide og æde hverandre, da ser til, at I ikke fortæres af hverandre!
Cehlai nangmih pynoet ingkaw pynoet cui qu unawh na mik kqah qu awhtaw, am naming qeengnaak ham ngaihta kawm uk ti.
16 Men jeg siger: Vandrer efter Aanden, saa fuldbyrde I ingenlunde Kødets Begæring.
Cedawngawh ka nik kqawn peek khqi, Myihla awh ce hqing lah uh, cawhtaw khawmdek thawlh ngaihnaak ce am sai kawm uk ti.
17 Thi Kødet begærer imod Aanden, og Aanden imod Kødet; disse staa nemlig hinanden imod, for at I ikke skulle gøre, hvad I have Lyst til.
Pumsa ngaihnaak ing Myihla lam noeng thai nawh, Myihla ngaihnaak ingawm pumsa ve noeng thai ny; them sai ham naming cai am nami sai naak thai ham pumsa ingkaw Myihla ve kalh qu hy nih.
18 Men naar I drives af Aanden, ere I ikke under Loven.
Cehlai Myihla ing a ni hqui awhtaw, nangmih cawngpyinaak ak kaiawh am awm voel uhyk ti.
19 Men Kødets Gerninger ere aabenbare, saasom: Utugt, Urenhed, Uterlighed,
Khawmdek pumsa thawlh ngaihnaakkhqi taw dang hy: nu ingkaw pa thawlhnaak, a ma ciimcaihnaak ingkaw khawboe seetnaak;
20 Afgudsdyrkelse, Trolddom, Fjendskaber, Kiv, Nid, Hidsighed, Rænker, Tvedragt, Partier,
myiqawl bawknaak ingkaw thlang tuuinaak; thlang sawhnaak, kawpoek ak changna taaknaak, tlaiseetnaak, kawsonaak, mah doeng aham poeknaak, pek ang bonaak, pynoet ingkaw pynoet qaal qunaak,
21 Avind, Drukkenskab, Svir og deslige; hvorom jeg forud siger eder, ligesom jeg ogsaa før har sagt, at de, som øve saadanne Ting, skulle ikke arve Guds Rige.
thlang ytnaak, zu aawknaak, zusuk poeiawh nawmnaakkhqi, vemyihkhqi ve; vemyih akawnglam awh maana, “Cemyih them ak saikhqi t aw Khawsa qam am pang kaw,” tinawh ka nik kqawn peekkhqi hawh nyng.
22 Men Aandens Frugt er Kærlighed, Glæde, Fred, Langmodighed, Mildhed, Godhed, Trofasthed,
Cehlai Myihla ak thaih taw lungnaak, zeelnaak, ngaihding naak, yh thainaak, qeennaak, leeknaak, ypawmnaak,
23 Sagtmodighed, Afholdenhed. Imod saadanne er Loven ikke,
kawdungnaak ingkaw nimah ingkaw nimah kymsym qu thainaak veni. Ve ing anik kalh qu anaa awi am awm hy.
24 men de, som høre Kristus Jesus til, have korsfæstet Kødet med dets Lidenskaber og Begæringer.
Khrih awh ak awmkhqi ingtaw ve khawmdek pumsa ce, thawlh poeknaakkhqi ingkaw ngaihnaakkhqi ce thinglam awh heen sit boeih hawh hy.
25 Naar vi leve ved Aanden, da lader os ogsaa vandre efter Aanden!
Myihla ing ak hqingna ni awm awhtaw Myihla awh ce awm poe u sih nyng.
26 Lader os ikke have Lyst til tom Ære, saa at vi udæske hverandre og bære Avind imod hverandre.
Koeh oek qu unawh taw, pynoet ingkaw pynoet kawsonaak ingkaw ytnaak koeh ta u sih.