Efeserne 5

1 Vorder derfor Guds Efterlignere som elskede Børn,

Bliven alltså Guds efterföljare, såsom hans älskade barn,

2 og vandrer i Kærlighed, ligesom ogsaa Kristus elskede os og gav sig selv hen for os som en Gave og et Slagtoffer, Gud til en velbehagelig Lugt.

och vandren i kärlek, såsom Kristus älskade eder och utgav sig själv för oss till en gåva och ett offer, "Gud till en välbehaglig lukt".

3 Men Utugt og al Urenhed eller Havesyge bør end ikke nævnes iblandt eder, som det sømmer sig for hellige,

Men otukt och orenhet, av vad slag det vara må, och girighet skolen I, såsom det anstår heliga, icke ens låta nämnas bland eder,

4 ej heller ublu Væsen eller daarlig Snak eller letfærdig Skemt, hvilket er utilbørligt, men hellere Taksigelse.

ej heller ohöviskt väsende och dåraktigt tal och gyckel; sådant är otillbörligt. Låten fastmer tacksägelse höras.

5 Thi dette vide og erkende I, at ingen utugtig eller uren eller havesyg, hvilket er en Afgudsdyrker, har Arv i Kristi og Guds Rige.

Ty det bören I veta, och det insen I också själva, att ingen otuktig eller oren människa har arvedel i Kristi och Guds rike, ej heller någon girig, ty en sådan är en avgudadyrkare.

6 Ingen bedrage eder med tomme Ord; thi for disse Ting kommer Guds Vrede over Genstridighedens Børn.

Låten ingen bedraga eder med tomma ord; ty för sådana synder kommer Guds vrede över de ohörsamma.

7 Derfor, bliver ikke meddelagtige med dem!

Haven alltså ingen del i sådant.

8 Thi I vare forhen Mørke, men nu ere I Lys i Herren; vandrer som Lysets Børn,

I voren ju förut mörker, men nu ären I ljus i Herren; vandren då såsom ljusets barn.

9 (Lysets Frugt viser sig jo i al Godhed og Retfærdighed og Sandhed, )

Ty ljusets frukt består i allt vad godhet och rättfärdighet och sanning är.

10 saa I prøve, hvad der er velbehageligt for Herren.

Ja, vandren så, i det att I pröven vad som är välbehagligt för Herren.

11 Og haver ikke Samfund med Mørkets ufrugtbare Gerninger. Men revser dem hellere;

Och haven ingen delaktighet i mörkrets gärningar, som icke giva någon frukt, utan avslöjen dem fastmer.

12 thi hvad der lønligt bedrives af dem, er skammeligt endog at sige;

Vad av sådana människor i hemlighet förövas, därom är det skamligt till och med att tala;

13 men alt dette bliver aabenbaret, naar det revses af Lyset. Thi alt det, som bliver aabenbaret, er Lys.

men alltsammans bliver uppenbart, när det avslöjas genom ljuset. Ty varhelst något bliver uppenbart, där är ljus.

14 Derfor hedder det: „Vaagn op, du, som sover, og staa op fra de døde, og Kristus skal lyse for dig!‟

Därför heter det: "Vakna upp, du som sover, och stå upp ifrån de döda, så skall Kristus lysa fram för dig."

15 Ser derfor nøje til, hvorledes I vandre, ikke som uvise, men som vise,

Sen därför noga till, huru I vandren: att I vandren icke såsom ovisa människor, utan såsom visa;

16 saa I købe den belejlige Tid, efterdi Dagene ere onde.

och tagen väl i akt vart lägligt tillfälle. Ty tiden är ond.

17 Derfor bliver ikke uforstandige, men skønner, hvad Herrens Villie er.

Varen alltså icke oförståndiga, utan förstån vad som är Herrens vilja.

18 Og drikker eder ikke drukne i Vin, i hvilket der er Ryggesløshed, men lader eder fylde med Aanden,

Och dricken eder icke druckna av vin; ty därav kommer ett oskickligt leverne. Låten eder fastmer uppfyllas av ande,

19 saa I tale hverandre til med Psalmer og Lovsange og aandelige Viser og synge og spille i eders Hjerte for Herren

och talen till varandra i psalmer och lovsånger och andliga visor, och sjungen och spelen till Herrens ära i edra hjärtan,

20 og altid sige Gud og Faderen Tak for alle Ting i vor Herres Jesu Kristi Navn

och tacken alltid Gud och Fadern för allt, i vår Herres, Jesu Kristi, namn.

21 og underordne eder under hverandre i Kristi Frygt;

Underordnen eder varandra i Kristi fruktan.

22 Hustruerne skulle underordne sig under deres egne Mænd, som under Herren;

I hustrur, underordnen eder edra män, såsom I underordnen eder Herren;

23 thi en Mand er sin Hustrus Hoved, ligesom ogsaa Kristus er Menighedens Hoved. Han er sit Legemes Frelser.

ty en man är sin hustrus huvud, såsom Kristus är församlingens huvud, han som ock är denna sin kropps Frälsare.

24 Dog, ligesom Menigheden underordner sig under Kristus, saaledes skulle ogsaa Hustruerne underordne sig under deres Mænd i alle Ting.

Ja, såsom församlingen underordnar sig Kristus, så skola ock hustrurna i allt underordna sig sina män.

25 I Mænd! elsker eders Hustruer, ligesom ogsaa Kristus elskede Menigheden og hengav sig selv for den,

I män, älsken edra hustrur, såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne

26 for at han kunde hellige den, idet han rensede den ved Vandbadet med et Ord,

till att helga henne, genom att rena henne medelst vattnets bad, i kraft av ordet.

27 for at han selv kunde fremstille Menigheden for sig som herlig, uden Plet eller Rynke eller noget deslige, men for at den maatte være hellig og ulastelig.

Ty så ville han själv ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck och skrynka och annat sådant; fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig.

28 Saaledes ere Mændene skyldige at elske deres egne Hustruer som deres egne Legemer; den, som elsker sin egen Hustru, elsker sig selv.

På samma sätt äro männen pliktiga att älska sina hustrur, då dessa ju äro deras egna kroppar; den som älskar sin hustru, han älskar sig själv.

29 Ingen har jo nogen Sinde hadet sit eget Kød, men han nærer og plejer det, ligesom ogsaa Kristus Menigheden.

Ingen har någonsin hatat sitt eget kött; i stället när och omhuldar man det, såsom Kristus gör med församlingen,

30 Thi vi ere Lemmer paa hans Legeme.

eftersom vi äro lemmar av hans kropp.

31 Derfor skal et Menneske forlade sin Fader og Moder og holde fast ved sin Hustru, og de to skulle være eet Kød.

"Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött." --

32 Denne Hemmelighed er stor — jeg sigter nemlig til Kristus og til Menigheden.

Den hemlighet som ligger häri är stor; jag säger detta med tanke på Kristus och församlingen.

33 Dog, ogsaa I skulle elske hver især sin egen Hustru som sig selv; men Hustruen have Ærefrygt for Manden!

Dock gäller också om eder att var och en skall älska sin hustru såsom sig själv; men hustrun å sin sida skall visa sin man vördnad.