< Apostelenes gerninger 2 >

1 Og da Pinsefestens Dag kom, vare de alle endrægtigt forsamlede.
Sa dihang pag-abot sa adlaw sa Pentecostes silang tanan nagtigom sa usa ka dapit.
2 Og der kom pludseligt fra Himmelen en Lyd som af et fremfarende vældigt Vejr og fyldte hele Huset, hvor de sade.
Sa kalit adunay dahunog gikan sa langit nga sama kakusog sa huros sa hangin, nga milukop sa tibuok balay nga ilang gilingkoran.
3 Og der viste sig for dem Tunger som af Ild, der fordelte sig og satte sig paa hver enkelt af dem.
Dihay mipakita kanila nga daw dila nga kalayo nga miapod-apod kanila, ug milingkod sa matag usa kanila.
4 Og de bleve alle fyldte med den Helligaand, og de begyndte at tale i andre Tungemaal, efter hvad Aanden gav dem at udsige.
Silang tanan napuno sa Balaan nga Espiritu ug nagsugod sila ug sulti sa nagkalain-laing pinulongan, sumala sa gihatag sa Espiritu kanila.
5 Men der var Jøder, bosiddende i Jerusalem, gudfrygtige Mænd af alle Folkeslag under Himmelen.
Unya adunay mga Judio nga nagpuyo sa Jerusalem, mga diosnon nga tawo, nga gikan sa nagkalain-laing nasod ilalom sa langit.
6 Da denne Lyd kom, strømmede Mængden sammen og blev forvirret; thi hver enkelt hørte dem tale paa hans eget Maal.
Sa dihang nakabati sila sa saba kaayo, ang tanang tawo miduol ug naglibog tungod kay ang matag usa kanila misulti man sa kaugalingon nilang pinulongan.
7 Og de forbavsedes alle og undrede sig og sagde: „Se, ere ikke alle disse, som tale, Galilæere?
Nahibulong sila nga nag-ingon, “Dili ba taga Galilea man kining mga tawhana nga misulti sa atong pinulongan?
8 Hvor kunne vi da høre dem tale, hver paa vort eget Maal, hvori vi ere fødte,
Ngano nga ato man silang madungog, matag usa sa atong kaugalingong pinulongan nga atong nadak-an?
9 Parthere og Medere og Elamiter, og vi, som høre hjemme i Mesopotamien, Judæa og Kappadokien, Pontus og Asien,
Anaay taga Partia ug taga Media ug taga Elam ug kadtong mipuyo sa Mesopotamia, sa Judea ug Capadocia, sa Ponto ug Asia,
10 i Frygien og Pamfylien, Ægypten og Libyens Egne ved Kyrene, og vi her boende Romere,
taga Frigia ug taga Pamfilia, sa Ehipto ug uban pang dapit sa Libya sa Cirene, ug mga bisita gikan sa Roma,
11 Jøder og Proselyter, Kretere og Arabere, vi høre dem tale om Guds store Gerninger i vore Tungemaal?”
mga Judio ug proseletes, Creta, ug taga Arabia, nadungog nato nga misulti sila sa atong pinulongan mahitungod sa kahibulongang mga buhat sa Dios.”
12 Og de forbavsedes alle og vare tvivlraadige og sagde den ene til den anden: „Hvad kan dette være?”
Silang tanan natingala ug naglibog; sila nag ingna-nay sa matag usa, “Unsa bay buot ipasabot niini?”
13 Men andre sagde spottende: „De ere fulde af sød Vin.”
Apan ang uban kanila nagbiay-biay ug nag-ingon, “Silang tanan puno sa bag-ong bino.”
14 Da stod Peter frem med de elleve og opløftede sin Røst og talte til dem: „I jødiske Mænd og alle I, som bo i Jerusalem! dette være eder vitterligt, og laaner Øre til mine Ord!
Apan si Pedro mitindog uban sa onse, sa kusog nga tingog, ug nag-ingon kanila, “Katawhan sa Judia ug kamong tanan nga nagpuyo sa Jerusalem, buot kung masayod kamo; paminaw kamo sa akong isulti.
15 Thi disse ere ikke drukne, som I mene; det er jo den tredje Time paa Dagen;
Kining mga tawhana wala nangahubog sama sa inyong gituohan, kay kini ikatulong takna pa sa adlaw.
16 men dette er, hvad der er sagt ved Profeten Joel:
Apan kini ang gipamulong kaniadto pinaagi kang propeta Joel:
17 „Og det skal ske i de sidste Dage, siger Gud, da vil jeg udgyde af min Aand over alt Kød; og eders Sønner og eders Døtre skulle profetere, og de unge iblandt eder skulle se Syner, og de gamle iblandt eder skulle have Drømme.
'Mao na kini ang kataposan nga mga adlaw, 'Ang Dios nag-ingon, 'Ibubo ko ang akong Espiritu sa tanang katawhan, ang inyong mga anak nga lalaki ug babaye managna. Ug ang mga batan-on nga lalaki makakita ug mga panan-awon. Ug ang inyong mga tigulang nga lalaki magdamgo ug mga damgo.
18 Ja, endog over mine Trælle og over mine Trælkvinder vil jeg i de Dage udgyde af min Aand, og de skulle profetere.
Ingon man usab ang akong mga sulugoon ug ang akong mga sulugoon nga babaye nianang mga adlawa akong ibubo ang akong Espiritu, ug sila managna.
19 Og jeg vil lade ske Undere paa Himmelen oventil og Tegn paa Jorden nedentil, Blod og Ild og rygende Damp.
Ipakita ko ang katingalahan ibabaw sa kalangitan ug mga timaan sa kalibotan dinhi sa ubos, dugo, kalayo, ug baga nga aso.
20 Solen skal forvandles til Mørke og Maanen til Blod, førend Herrens store og herlige Dag kommer.
Ang adlaw mahimong kangit-ngit ug ang bulan mahimong dugo sa dili pa moabot ang talagsaong adlaw sa Ginoo.
21 Og det skal ske, enhver, som paakalder Herrens Navn, skal frelses.” —
Ang tanan nga mosangpit sa ngalan sa Ginoo maluwas.'
22 I israelitiske Mænd! hører disse Ord: Jesus af Nazareth, en Mand, som fra Gud var godtgjort for eder ved kraftige Gerninger og Undere og Tegn, hvilke Gud gjorde ved ham midt iblandt eder, som I jo selv vide,
Katawhan sa Israel, pamati-a kining mga pulonga: Si Jesus nga Nazaretnon, ang tawo nga gipamatuod-an sa Dios diha kaninyo pinaagi sa dakong buhat ug katingalahan ug ilhanan nga gibuhat sa Dios pinaagi kaniya sa inyong taliwala, kamo sa inyong kaugalingon nahibalo na niini—
23 ham, som efter Guds bestemte Raadslutning og Forudviden var bleven forraadt, ham have I ved lovløses Haand korsfæstet og ihjelslaaet.
tungod sa gitakda nga plano ug kahibalo sa Dios, siya gitugyan, ug kamo, pinaagi sa kamot sa mga masinupakon sa balaod nga mga lalaki, gilansang siya sa krus ug gipatay;
24 Men Gud oprejste ham, idet han gjorde Ende paa Dødens Veer, eftersom det ikke var muligt, at han kunde fastholdes af den.
siya nga gibanhaw sa Dios, ug giwala ang kasakit sa kamatayon diha kaniya, tungod kay dili posibli nga siya magunitan sa kamatayon.
25 Thi David siger med Henblik paa ham: „Jeg havde altid Herren for mine Øjne; thi han er ved min højre Haand, for at jeg ikke skal rokkes.
Kay si David misulti mahitungod kaniya, 'Ako nakakita sa Ginoo kanunay sa akong atubangan, tungod kay siya dinhi kanunay sa akong tuong kamot aron nga dili ako matarog.
26 Derfor glædede mit Hjerte sig, og min Tunge jublede, ja, ogsaa mit Kød skal bo i Haab;
Busa ang akong kasingkasing nagmalipayon kaayo ug ang akong dila naglipay. Unya, ang akong unod magpuyo nga masaligon.
27 thi du skal ikke lade min Sjæl tilbage i Dødsriget, ikke heller tilstede din hellige at se Forraadnelse. (Hadēs g86)
Tungod kay wala mo man isalikway ang akong kalag ngadto sa Hades, Ug dili mo itugot nga ang Usa ka Balaan madunot. (Hadēs g86)
28 Du har kundgjort mig Livets Veje; du skal fylde mig med Glæde for dit Aasyn.”
Imong gipadayag kanako ang dalan sa kinabuhi; imo akong gipuno sa kalipay uban sa imong panagway.'
29 I Mænd, Brødre! Jeg kan sige med Frimodighed til eder om Patriarken David, at han er baade død og begraven, og hans Grav er hos os indtil denne Dag.
Mga igsoon, ako magasulti kaninyo nga maisugon mahitungod sa patriarka nga si David: siya namatay ug gilubong, ug ang iyang lubnganan uban kanato niining mga adlawa.
30 Da han nu var en Profet og vidste, at Gud med Ed havde tilsvoret ham, at af hans Lænds Frugt skulde en sidde paa hans Trone,
Busa, siya usa ka propeta ug nasayod nga ang Dios nagsaad ug nanumpa ngadto kaniya nga gikan sa iyang kaliwat adunay maglingkod sa iyang trono.
31 talte han, forudseende, om Kristi Opstandelse, at hverken blev han ladt tilbage i Dødsriget, ej heller saa hans Kød Forraadnelse. (Hadēs g86)
Ug iya nang nalantawan kini ug nagahisgot mahitungod sa pagkabanhaw ni Cristo: wala siya gipasagdan didto sa Hades, ni ang iyang unod makita nga madunot. (Hadēs g86)
32 Denne Jesus oprejste Gud, hvorom vi alle ere Vidner.
Kining Jesus gibanhaw siya sa Dios, Ug kitang tanan saksi.
33 Efter at nu han ved Guds højre Haand er ophøjet og af Faderen har faaet den Helligaands Forjættelse, har han udgydt denne, hvilket I baade se og høre.
Busa ingon nga binayaw ngadto sa tuong kamot sa Dios ug nakadawat sa saad sa Balaang Espiritu gikan sa Amahan, siya nagbubo niini nga inyong makita ug madungog.
34 Thi David for ikke op til Himmelen; men han siger selv: „Herren sagde til min Herre: Sæt dig ved min højre Haand,
Kay si David wala mikayab sa langit, apan nag-ingon siya, “Ang Ginoo nag-ingon ngadto sa akong Ginoo, Lingkod sa akong tuong kamot,
35 indtil jeg faar lagt dine Fjender som en Skammel for dine Fødder.”
Hangtod nga himuon ko ang imong kaaway nga tumbanan sa imong tiil.”
36 Derfor skal hele Israels Hus vide for vist, at denne Jesus, hvem I korsfæstede, har Gud gjort baade til Herre og til Kristus.”
Busa, pasagdi ang tibuok kabanayan sa Israel nga masayod nga ang Dios naghimo kaniya nga Ginoo ug Cristo, kining Jesus nga gilansang ninyo sa krus.”
37 Men da de hørte dette, stak det dem i Hjertet, og de sagde til Peter og de øvrige Apostle: „I Mænd, Brødre! hvad skulle vi gøre?”
Sa dihang sila nakadungog niini silang tanan daw gitusok ang ilang kasingkasing, ug nag-ingon didto kang Pedro ug sa mga apostoles, “Mga igsoon, unsa man ang among buhaton?”
38 Men Peter sagde til dem: „Omvender eder, og hver af eder lade sig døbe paa Jesu Kristi Navn til eders Synders Forladelse; og I skulle faa den Helligaands Gave.
Ug si Pedro nag-ingon ngadto kanila, “Paghinulsol kamo ug pagpabawtismo, ang matag usa kaninyo, sa ngalan ni Jesu-Cristo alang sa kapasayloan sa inyong mga sala, ug makadawat kamo ug gasa sa Balaang Espiritu.
39 Thi for eder er Forjættelsen og for eders Børn og for alle dem, som ere langt borte, saa mange som Herren vor Gud vil tilkalde.”
Kay alang kaninyo mao ang saad ug ngadto sa inyong mga kabataan ug alang niadtong naa sa halayo, sumala sa kadaghanon sa tawo nga pagatawgon sa Ginoong Dios.”
40 Ogsaa med mange andre Ord vidnede han for dem og formanede dem, idet han sagde: „Lader eder frelse fra denne vanartede Slægt!”
Daghan ang mga laing pulong nga siya nagsaksi ug nagsugyot kanila; siya miingon, “Luwasa ang inyong kaugalingon gikan sa pagkadaotan niini nga kaliwatan.”
41 De, som nu toge imod hans Ord, bleve døbte; og der føjedes samme Dag omtrent tre Tusinde Sjæle til.
Unya silang tanan midawat sa iyang mensahe ug nagpabawtismo, ug nianang adlawa adunay nadugang nga 3, 000 ka mga kalag.
42 Og de holdt fast ved Apostlenes Lære og Samfundet, Brødets Brydelse og Bønnerne.
Nagpadayon sila sa pagtuon sa gitudlo sa mga apostoles ug sa pagpanagtigom, sa pagpikas-pikas ug tinapay ug sa pag-ampo.
43 Men der kom Frygt over enhver Sjæl, og der skete mange Undere og Tegn ved Apostlene.
Giabot ug kahadlok ang mga katawhan, ug daghang mga kahibulongan ug ilhanan ang nabuhat pinaagi sa mga apostoles.
44 Og alle de troende holdt sig sammen og havde alle Ting fælles.
Silang tanan nga nagtuo naghiusa ug managsama sa tanan nga mga butang,
45 Og de solgte deres Ejendom og Gods og delte det ud iblandt alle, efter hvad enhver havde Trang til.
ug gibaligya nila ang ilang mga katigayonan ug ang ilang gipanag-iyahan ug giapud-apod kini kanila, sumala sa matag usa nga gikinahanglan.
46 Og idet de hver Dag vedholdende og endrægtigt kom i Helligdommen og brød Brødet hjemme, fik de deres Føde med Fryd og i Hjertets Enfold,
Busa nagpadayon sila sa matag adlaw sa usa ka tumong didto sa templo, ug sila nagpikas-pikas ug tinapay didto sa ilang balay, ug nag-ambitay sila sa ilang mga pagkaon uban sa kalipay ug sa pagpaubos sa kasingkasing;
47 idet de lovede Gud og havde Yndest hos hele Folket. Men Herren føjede daglig til dem nogle, som lode sig frelse.
ug sila nagdayeg sa Dios ug nakabaton ug pabor sa tanan nga mga tawo. Sa matag adlaw gidugangan sa Ginoo ang ilang pundok sa mga tawo nga naluwas.

< Apostelenes gerninger 2 >